Hur stora ska skillnaderna behöva vara enligt er för att vara motiverade?

Jag tycker att idag är skillnaderna mellan klasserna alldeles för stora och de som tjänar allra mest tjänar alldeles för mycket enligt mig. Tycker det är sorgligt att höra att ensamstående och andra som arbetar "på golvet" har såpass svårt att klara sig som de har. Jag tycker att det ska finnas skillnader självklart annars skulle de flesta nog inte vilja skaffa sig ett jobb som kräver längre studier om man ändå inte skulle få någon löneskillnad. Så hur stora tycker ni att skillnaderna mellan de i toppskiktet (stavning?) och de som arbetar längst ner i lönepyramiden. Ha gärna med relevanta räkneexempel.

//Baknisse

de som arbetar på golvet har väl det för fan inte svårt? känner två stycken som jobbar på industrin och båda saknar akademisk utb. de tjänar båda 40 000 i månaden.

Baknisse: det är ganska ointressant vad du tycker egentligen. Det intressanta vore om du kunde lägga fram argument för att göra det mer rättvist.

Intressant ämne. Men tyvärr kommer även denna tråden fyllas med färdig partipropaganda.

Du är inne på rätt väg i ämnet men det hade varit roligt om du själv kunde få siffror på allt. Även se fördelar och nackdelar i dina åsikter. För de flesta förändringar ha för och nackdelar.

Vad är minimum för en heltidsarbetande människa enligt dig? Hur ska den höjas och till vad? Vem ska reglerar detta? fack eller riksdag tex?

Hur ska detta förhållas till en A-lagare som inte gör något vettigt? vad är riskerna när dennes ersättning blir för låg eller hög?

Vad bör man göra med en höginkomsttagare enligt dig? hur ter sig nackdelarna med att tex strama åt med höga skatter för höginkomsttagare enligt dig?

Klyftor är inte intressant enligt mig, det intressanta är att dem längst ner får det bättre.
Så gärna gigantiska klyftor, bara inte de fattiga blir fattigare, utan tvärtemot, rikare (vilket vi ser idag i samhällsutvecklingen)

Problemet idag, i Sverige, är ju att klyftorna är för små, inte för stora. Här är ett klassiskt klipp med Thatcher som brukar passa i "klyftsammanhanget": http://www.youtube.com/watch?v=okHGCz6xxiw

För stora klyftor riskerar dock att slita isär all form av samhällsgemenskap vilket är rätt farligt för ett land som vill vara en välfungerande liberal demokrati. Är absolut inte socialist utan snarare någon form av socialliberal som absolut tycker att löneincitament och skillnader måste finnas men att tro att skillnader är helt oväsentliga så länge de längst ner får de bättre tror jag är en felaktig tanke. Utjämningsmekanismer måste finnas.

"Socialism is a philosophy of failure, the creed of ignorance, and the gospel of envy, its inherent virtue is the equal sharing of misery." - Sir Winston Churchill

Jag är inte nationalekonom så jag håller mig undan. Men Sverige har ju väldigt små klyftor om man jämför med andra länder.

Ju bättre statens ekonomi är, ju mer finns det att fördela, men ju mer man fördelar ju sämre tenderar statens ekonomi att gå. Vill man gynna de fattiga så bra som möjligt gäller det att hitta en skattenivå som är tillräckligt låg för att främja statens ekonomi samtidigt som den är tillräckligt hög för att den fattige ska kunna ta en rimlig del av vinsten.

Idag har vi alldeles för höga skatter, vilket innebär att vår ekonomiska tillväxtnivå inte längre är proportionerlig med befolkningstillväxten. För få vill investera i Sverige, företag ser det inte som lönsamt att expandera och nyrekrytera i tillräckligt hög grad och många företag har valt att hämta stora delar av arbetskraften i andra länder. Arbetslösheten och fattigdomen som följt ökar vilket tär på ekonomin i form av färre skattebetalare och fler bidragstagare. Att man dessutom fullt irrationellt på konstgjord väg skapat en kraftig befolkningsökning har inte gjort läget stabilare. Panikartat har man under många år ständigt höjt skatten för att täppa igen välfärdshålen som uppstått, vilket i längden bara förvärrat situationen ytterliggare.

Idag skulle vi alltså behöva ökade klyftor. Inte för att motivera folk att högutbilda sig, utan för att det är för kostsamt att hålla klyftorna nere.

Skillnaderna är irrelevanta. Socialister i alla dess former använder alltid klyftor som argument för att stjäla pengar från mer kapabla människor. Om 20 år när Asien har kommit ikapp oss och vi inte längre har någon vettig plats att förlägga vår produktion till kommer dem anti-kapitalistiska systemen kollapsa ett efter ett likt Grekland.

En sann (opopulistisk) socialist skulle kämpa för att vi i Sverige ska skänka 50% av vårat BNP till "mer utsatta länder". Då kommer vi att få större "världssammanhållning", slippa krig, diktaturer och elände samt öka produktiviteten och allmän samarbetsvilja.

Vi har världens minsta klyftor och några "klasser" existerar inte. Löneskillnaden mellan heltidsarbetare är några tusenlappar. De fåtal tusen personer som tjänar markant mer än genomsnittet påverkar överhuvudtaget inte verkligheten för någon annan, att sprida deras "överskott" till de "fattiga" hade inte givit dom mer än några kronor var. Du är lurad. Frågor på detta?