2010-11-08, 20:55
#1
Då ska vi se om den här tråden hamnar rätt nu, valde även mellan medier och journalistik alternativt övrigt - sista utvägen.
Hursomhelst så såg jag nyligen ett reportage där man intervjuade en bostadslös herre om hans vardag och situation - hur det känns att bo utomhus en riktig vargavinter i Svedala med -25C på termometern, ingen höjdare alltså. Visst, skyll dig själv i mångt och mycket anser kanske många, och visst kan jag köpa det resonemanget till en viss del, men sen började jag fundera lite över hur situationen ser ut i stort.
Enligt den senaste undersökningen som gjordes (1999) var antalet hemlösa knappt nio tusen personer i Sverige, alltså en förhållandevis låg summa som dock säkerligen har ökat sedan dess. Men låt oss utgå från det antalet då jag inte hittat några färskare uppgifter som kan verifieras.
Att lösa bostäder åt dessa personer borde var tämligen enkelt, det finns ju redan färdigbyggda bostadskomplex runt om i landet som är helt obebodda. Nu snackar vi ingen lyx, utan helt enkelt tak över huvudet med absolut enklaste möjliga möblering, dvs en säng samt något slags allrum för större grupper. Ja, i stil med ett härbärge fast permanent. En minimal personalstyrka som hjälper till med lite allmänt, såsom matlagning, städning osv. Tanken ska ändå vara att integrera dessa personer till ett normalt liv med möjlighet att slå sig in i samhället igen, vilket är näst intill omöjligt utan bostad. Sköter du dig inte är din plats förbrukad de närmsta åren.
I media ser vi titt som tätt galor för både det ena och det andra, det är bröstcancer, fattiga barn i Afrika osv osv. Absolut inget fel med det - tvärtom, men sällan hjälper vi de mest utsatta i vårt egna hemland, ett förhållandevis banalt problem att lösa jämfört med Afrikas fattigdom. Min tro är att det finns ett ganska stort folkligt stöd för att förbättra levnadssituationen för dessa individer, då skulle pengarna en gala inbringar kunna försörja denna verksamhet många år framöver.
Varför anordnas ingen gala för alla dessa?
Varför är mediaetablissemanget totalt ointresserade av att hjälpa dessa personer?
Kostnaden som detta skulle innebära är inte på något vis hutlös, utan känns fullt försvarsbar med tanke på de som återkommer i arbete, ger upp kriminalitet och eventuellt missbruk. Dessutom skulle det vara ett ganska tydligt ställningstagande för Sverige som land, då detta är solidaritet på riktigt till skillnad mot det Mona och övriga partimedlemmar jiddrar om när de vill sprida pengar till höger och vänster om sig. Överlag är detta ett problem som det sällan talas om, trots att vi i partidebatterna fick höra frasen; "sparka på de som redan ligger ner" ett gäng tusen gånger.
Vad tycker du? Varför görs inget? Hur kan vi lösa problematiken?
Eller har jag kanske missuppfattat situationen, och i själva verket har de hemlösa tillräckligt mycket bidrag att ordna allt detta men väljer att supa upp cashen istället?
Skitungar och oneliners behöver inte göra sig besväret att svara om man ändå inte har något vettigt att tillföra diskussionen.
Hursomhelst så såg jag nyligen ett reportage där man intervjuade en bostadslös herre om hans vardag och situation - hur det känns att bo utomhus en riktig vargavinter i Svedala med -25C på termometern, ingen höjdare alltså. Visst, skyll dig själv i mångt och mycket anser kanske många, och visst kan jag köpa det resonemanget till en viss del, men sen började jag fundera lite över hur situationen ser ut i stort.
Enligt den senaste undersökningen som gjordes (1999) var antalet hemlösa knappt nio tusen personer i Sverige, alltså en förhållandevis låg summa som dock säkerligen har ökat sedan dess. Men låt oss utgå från det antalet då jag inte hittat några färskare uppgifter som kan verifieras.
Att lösa bostäder åt dessa personer borde var tämligen enkelt, det finns ju redan färdigbyggda bostadskomplex runt om i landet som är helt obebodda. Nu snackar vi ingen lyx, utan helt enkelt tak över huvudet med absolut enklaste möjliga möblering, dvs en säng samt något slags allrum för större grupper. Ja, i stil med ett härbärge fast permanent. En minimal personalstyrka som hjälper till med lite allmänt, såsom matlagning, städning osv. Tanken ska ändå vara att integrera dessa personer till ett normalt liv med möjlighet att slå sig in i samhället igen, vilket är näst intill omöjligt utan bostad. Sköter du dig inte är din plats förbrukad de närmsta åren.
I media ser vi titt som tätt galor för både det ena och det andra, det är bröstcancer, fattiga barn i Afrika osv osv. Absolut inget fel med det - tvärtom, men sällan hjälper vi de mest utsatta i vårt egna hemland, ett förhållandevis banalt problem att lösa jämfört med Afrikas fattigdom. Min tro är att det finns ett ganska stort folkligt stöd för att förbättra levnadssituationen för dessa individer, då skulle pengarna en gala inbringar kunna försörja denna verksamhet många år framöver.
Varför anordnas ingen gala för alla dessa?
Varför är mediaetablissemanget totalt ointresserade av att hjälpa dessa personer?
Kostnaden som detta skulle innebära är inte på något vis hutlös, utan känns fullt försvarsbar med tanke på de som återkommer i arbete, ger upp kriminalitet och eventuellt missbruk. Dessutom skulle det vara ett ganska tydligt ställningstagande för Sverige som land, då detta är solidaritet på riktigt till skillnad mot det Mona och övriga partimedlemmar jiddrar om när de vill sprida pengar till höger och vänster om sig. Överlag är detta ett problem som det sällan talas om, trots att vi i partidebatterna fick höra frasen; "sparka på de som redan ligger ner" ett gäng tusen gånger.
Vad tycker du? Varför görs inget? Hur kan vi lösa problematiken?
Eller har jag kanske missuppfattat situationen, och i själva verket har de hemlösa tillräckligt mycket bidrag att ordna allt detta men väljer att supa upp cashen istället?
Skitungar och oneliners behöver inte göra sig besväret att svara om man ändå inte har något vettigt att tillföra diskussionen.