Sneade på rökmix, världen var inte verklig

Kön: Man
Ålder: 20 år
Vikt: 57 kg

Hade en tråkig kväll så bestämde mig för att ta några bloss rökmix (Wasted). Tar 10-15 bloss ungefär, minns inte riktigt men skulle visa sig vara på tok för mycket. Tidigare på kvällen hade jag handlat lite godis och läsk för att ha. Så vid 21 börjar jag blossa. Hade musik igång, och några minuter senare slutar jag röka och sätter mig ner framför datorn. Sitter ett tag. Nu slår det in, jag känner att musiken och alla ljud styr min kropp. Går in i badrummet och tittar mig i spegeln, ögonen har börjat bli röda.

Varje instrument och ton i musiken styr sin egen muskel och det känns verkligen inte som om det är jag som styr, utan det är ljuden som styr mig. Står säkert 10 minuter i badrummet. Jättehäftigt hur rörelserna i min kropp sammanfaller perfekt med musiken. Börjar dock få en liten annan uppfattning om mig själv, ser så ond ut med röda ögon, börjar jämföra mig själv med en ond Mowgli. Känner att jag inte vill vara en ond Mowgli så försöker ruska av mig tankarna och går tillbaka till datorn. Sitter och lyssnar djupt på musiken i några minuter. Har hög puls som fan, och efter ett tag händer det; tankarna spårar iväg.

Det känns som jag vaknar upp från verkligheten. Verkligheten är inte på riktigt. Världen finns inte egentligen. Får en chock! Ser världen helt annorlunda, och ställer frågan "vad är vi egentligen?", "vem är jag?". Hjärtat går som en ångvält. Får panik, stänger av musiken. Värsta overklighetskänslan jag har varit med om. Vad är en människa? Försöker tänka efter, men får bara fram någon tecknad konstig fyrkantig figur, gjord av leverpastej. Försöker tänka efter vem jag är, får upp ett förvrängt minne, ett foto av mig själv där jag inte alls ser ut som mig själv. Jag tror att bilden jag fick upp i huvudet är en riktig bild som jag förträngt av mig själv och tänker "det kan inte vara jag?!?!". I själva verket verkar det som att mina tankar börjat blandas ihop så att jag förmodligen mindes något gammalt barnprogram eller någonting, och fått för mig att det var på riktigt.

De såg inte ut som människor, bara nästan. Stora näsor, simpla ansikten. Det är en väldigt suddig värld, där alla såg ut så. Deras liv var hemskt, tydligen var det vanligt att dom skar halsen av varandra varvid dom spydde, och gav ifrån sig ett väldigt hemskt ljud. Detta ljud kommer eka hela kvällen. Jag blir övertygad om att mitt huvud är ihopkopplat till andra världar, och att dessa bilder i huvudet är bilder från dessa världar, och de finns på riktigt! Anledningen till detta är för att det är mina tidigare liv. Jag sitter ensam i mitt rum framför datorn, och hela världen känns overklig, som en liten prick i en imaginär dimma. Samtidigt har jag fått en inblick till ett förflutet i en annan värld, som var mycket hemskare. För ett kort ögonblick får jag för mig att alla som begår självmord gör det för att fly från världen.

Hjärtat går fortfarande på högvarv. Försöker lugna mig själv och säger "så länge jag sitter kvar på stolen kommer allt gå bra". Så jag stannar kvar på stolen. Ser mig omkring och tänker "vad är materia? Om det i grund och botten är abstrakt så finns det ju egentligen inte". Sätter handen på skåpdörren för att känna efter. Den fanns där trots allt. Dock är jag livrädd för att finnas. Existens är läskigt. Materia är läskigt.

Eftersom jag har bestämt mig för att sitta på stolen tills ruset lagt sig så blev det en resa till andra världar i ungefär 3 timmar. Jag får falska/förvridna minnen. Ser två rader biostolar, som är böjda i en halvcirkel. Nedanför dessa stolar fanns inte en bioduk utan ett litet träsk, och en simlärare. Jag var nämligen 8 år igen, och detta var en föreläsningssal där vi lärde oss att simma. Jag minns att jag drog i flätorna på tjejerna som satt framför. Det gjorde alla som satt på bakre raden. Även nu, dagen efter, har jag svårt att avgöra om just detta med flätorna är ett bortglömt minne eller om det är från någon tecknad film? Nästan alla mina tankar under kvällen visar sig nämligen vara baserade på tecknade filmer och serier som jag blandar ihop med verkligheten.

Resan i mina egna tankar fortsätter. Jag minns ett annat av mina förra liv. Är en konstig varelse på en dimmig planet, i ett träsk. Har simfötter, och simmar på vattnet som en and. Bor även i ett litet hus helt själv. Var verkligen så att jag mindes mitt liv i det där lilla huset.

Tar fram en Twix och äter. Min mun är så torr att det känns väldigt konstigt att äta. Känner hur jag följer med i tuggornas rörelser när de åker ner till magen. Dricker cola. Försöker få kontakt med verkligheten igen eftersom cola är verkligt, då måste ju verkligheten vara verklig. Funkade inte så bra, jag förnekar fortfarande att det är verkligt. Istället går tankarna till en värld där allt var gjort av leverpastej och annat äckligt.

Får ännu ett falskt minne. Jag är en snickare som ligger i ett fuktigt träsk och sågar i en liten stock som ligger på marken. Stocken är rutten och fylld med mossa, så den är enkel att såga i. Än en gång minns jag det som om det var mitt förra liv.

Slår på tvn i ett försök att fylla rummet med verklighet. Sitter och tittar på svt. Är typ rapport eller någonting, nyheter, minns inte. Däremot blev det som att jag minns när jag var personen på tv. Tydligen har vi människor varit varandra. Allt han säger blir till rörelser i kroppen. Han styr mina armar. Får känslor i ögonen och på huden av alla ljud.

Ska klargöra att jag inte hallucinerar, utan detta är bilder jag ser i huvudet, som minnen. Skakar på huvudet och öppnar Google Earth, på jakt efter var som är verkligt. Zoomar in landskapet och gör så att kameran åker. Sitter och tittar, och texturen blir till 3D, ser verkligen ut som att jag svävar över landskapet. Än en gång färdas tankarna till en glömd värld. Alla världar jag minns är tecknade, som om det fanns en tidslinje med olika värdar, och där de tidiga världarna såg simplare ut. I denna värld hette jag Dodo, och var någon konstig varelse. Nu i efterhand kan jag räkna ut att det förmodligen var Bamse eller Kalle Anka som blivit till undermedveten inspiration till Dodo. Dodo levde ett hemskt liv, han blev mobbad. Sitter och minns denna värld väldigt länge men gör återigen ett försök att minnas verkligheten och avgöra vad som är verkligt eller inte.

Försöker tänka på mina vänner. Dom finns ju. Eller? Försöker tänka hur dom ser ut, det blir bara till tecknade dinosaurier.

Är inte lika chockad längre. Går till köket och steker en hamburgare. Väldigt skum upplevelse att äta den, eftersom munnen är torr som en öken. Förmodligen tanken på hur min mun känns som skapat leverpastejsvärlden. Är fortfarande hungrig, gör lite mackor. Är ju hardcore-ateist men börjar tänka; om gud finns är det anledningen till att allt känns så overkligt.

Tankarna flyger än en gång iväg, denna gång till någon skidåkare. Nu har jag iaf börjat klarna i huvudet. Öppnar Microsoft Paint för att rita det jag minns av mina tidigare liv, som ett bevis för morgondagen. När jag ritar skidåkaren blir jag riktigt rädd av någon anledning.

Försöker även googla Dodo för är fan övertygad om att det var verkligt.

Klockan är nu 00.00. Har suttit 3 timmar och färdats i olika världar av förlorade minnen från mina tidigare liv. Ett liv var fyllt med tortyr, och alla liv var läskiga på något sätt.

Går och lägger mig kring 01.00. Det läskigaste med ruset var då jag plötsligt vaknade upp från verkligheten och trodde att inget var riktigt. Fick fan en panikattack! Ett tag där när tvn var igång satt jag och tänkte "så här känns det att vara galen". Musiken var dock en upplevelse, gjorde så jag kunde skjuta laser ur händerna ett tag där!

Självklart ska ni få ta del av bilden jag ritade.
http://uploadpic.org/storage/2011/S5...ZsvmQS7U7o.png

Finns förmodligen massor jag har glömt. Satt ju för fan 3 timmar. Har försökt minnas så gott jag kunnat, förenklat vissa delar, hoppas det var en trevlig läsning! Dodo skrämmer mig fortfarande.

Dagen efter är jag fortfarande omskakad av min upplevelse igår kväll. Mitt tips är väl att ALDRIG röka själv? :O Har ni några tips hur man undviker detta? Vad gjorde jag fel?

Nåja, tack för att du läste!

Shiiet! fan du måste sneat helt eller trolla fuck man! riktigt sjukt

Aa fan, min första tanke på morgonen idag var "shit vad skönt att vara tillbaka i verkligheten".

Du rökte väl helt enkelt för mycket, Wasted är jävligt potent. Dessutom väger du ju inte så mycket. Ta mycket mindre nästa gång och arbeta dig uppåt istället.

Har bara rökt majja ett par gånger. med många år sedan, men aldrig sneat så där.

Men detta va en läsning som roade mig.Vilken snea. haha låter ganska kul.

Har bara väntat på att första rapporten från någon som sneat skulle komma in

Jag har rökt mixar dagligen (typ) sen 2år, innan det brunt dagligen ett år och, wasted är detvärsta jag rökt någonsin (Förutom en större bit gulstämplat nepal, men sån kvalite kommer man över en gång i livet i norrland), man blir helt retarded av wasted. Tyvärr är ruset ganska obehagligt även när man vant sig vid styrkan

10-15 bloss låter väldigt mycket, vad hade du för tolerans? Men det var en fin teckning i alla fall!

Haha älskade denna rapport 4/5, tyckte det borde varit lite mer teckningar.
Älskar att se vad folk fått för sig att rita när dom snear/röker o.s.v.
Hade en polare som rökte Mix första gånger, minns inte vilken det va
men misstänker såhär på efterstjälken att det va blandat med grönt innan leverans.
Han spenderade hela ruset genom att rita en sån där flygande dinosaurie med helikopter
propeller bland stjärnor, efter det konstaterade han i en kvart att det var moder natur

Ett tips är att röka lite flera gånger istället för mycket direkt, jag har varit med om både det ena och andra p.g.a för mycket rökmix, speciellt i Ice-bong och även way för stora holkar
Rulla lugnt!

Då lär mixen gett dig skäl för sitt namn i vilket fall.

4/5

Ditt psyke fick säg nog en rejäl kyss där alltså.

Låter lite som drug induced depersonalisation.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Depersonalisation

Råder dig att sluta labba innan du har samma sak som du beskrev efter ruset. Tror inte ditt psyke pallar det där om jag ska vara ärlig.

Och paniken du fick i slutet var nästan garanterat panikångest(tror du blivit galen, torr som en öken i käften).

Psyket är verkligen jättestarkt, men det kanske du redan vet.

Näfan, är ganska mindfuckad nykter så att röka så där mycket klarar jag absolut inte!
Men ja, en jävla kyss fick jag mig, har fortfarande inte landat helt och hållet.

Blev ju rädd för att existera, och började tänka på självmord och grejer.

Tänk er att ni är jätteinsatta i en film som ni sitter och ser på. Kändes som att vakna upp från verkligheten som om det hade varit en film typ. Kändes som att jag var en alien som precis landat i en annan dimension. Hemsk upplevelse var det.

Vad ska du göra med wastedpåsen ????? Send it to me