Citat:
Ursprungligen postat av bobhund
tack!
känner av någon anledning att jag kanske föredrar en bank som man känner till sen tidigare. någon av de stora. hoistspar låter ju lite weird....
edit: aha hoistspar är inte som en annan bank, man har bara ett sparkonto där och man kan inte ta ut med ett eget kort. jag fattar. då är det kanske bra att köra mitt stora sparkonto där helt enkelt. är det värt vad det kostar att döda sekurafonden, skatta etc. och föra över till annan bank?
fortfarande måste jag ju ha en annan bank där jag kan ta ut pengar i bankomat, handla med kort etc. vilken bank är bäst för detta? alltså, att ha lönekontot?
Fast väljer du storbankerna får du ju sämre villkor. Skandiabanken ger dig 2.35% ränta om du låser pengarna 3 månader tror jag. Det är ju inte så långt ifrån. 1.35% ränta på vanliga sparkontot och 0.5% på alltiettkontot om jag minns rätt. OKQ8 Visakort ger 2.75% på pengarna du har på kortet.
Vilken bank som är "bäst" beror helt på vilka tjänster du behöver. Vill du ha rådgivning och kassatjänster osv så kanske storbankerna är bäst trots allt. Du kan ju alltid ha kvar något konto på Nordea även om du inte nyttjar det antar jag. Länsförsäkringar bjuder på bankkort och så om du har försäkringar där men om du vill ha det vet inte jag. Hoistspar har du inget kort eller internetbetalningar eller något sådant hos nej.
Sekura, Swedbanks motsvarighet Likviditetsfonden osv har alldeles för höga avgifter för att de skall vara motiverade med de låga räntor som gäller nu. Med 0.5% avgift har du ju eventuellt nästan haft negativ ränta ibland? =P
Spiltan har en räntefond med 0.1% avgift. Mycket bättre alternativ då det ju i princip är samma produkt men du får ju ha kvar 0.4% mer av pengarna per år.
Dock så har ju den där gett 0.66% ränta, att jämföra med 2.6% hos hoistspar exempelvis.
Det finns ju mer riskabla obligationsfonder som väl skall kunna ge högre avkastning än korträntefonder men som jag har förstått det sjunker obligationerna i värde när räntan stiger så inte heller de är något att ha nu.
Finns företagsobligationer, fastigheter/hus, såkallade "junk-bonds" osv med högre risk och sämre kreditvärdighet men du tar väl större risk där med.. Sprids den på tillräckligt många låntagare vet jag inte hur stor risken blir eller om det är värt det men mer svängigt lär det ju vara hur som helst. Någon som är insatt får förklara.
Jag såg även en hedgefond som hette atlant stability som verkar rätt stabil:
https://www.avanza.se/aza/fonder/fon...rbookId=145768
Men jag vet inte under vilka omständigheter den avkastar mer, mindre, när den är extra bra, när den är extra dålig, om det mest är börsen som påverkar eller räntorna, om det bara är den absoluta räntan eller förändringar i räntan, om det är på lång eller kort sikt, vad det är för kreditvärdighet osv. Svårbedömd produkt.
Har någon insikt där så får ni gärna dela med er där också. Klart högre risk än ett sparkonto iaf. Där är det ju helt säkert (upp till 100.000 euro iaf.)
Om det är värt att sälja sekura eller inte beror ju på vad du har haft för avkastning och hur länge du tänker låsa pengarna.
Men säg att du skulle haft 25%, du har 70.000 kr nu eller vad var det?
70 / 1.25 = 56k ifrån början.
Skatt på vinsten på 14k = 14 * 0.3 = 4.2
Kvar får du alltså 65.800 kr.
Säg att Sekura kanske kommer ge lite bättre avkastning i framtiden. 2%?
Säg fem års tid, och att du har kvar pengarna:
70 * (1.02^5) = 77.2856562
Säljer du då och skattar får du kvar: (77 300 - 56 000) * 0.7 + 56 000 = 70 910 kr.
Skulle du istället tagit Spiltans räntefond, den hade samma förutsättningar men tog ca 0.4% mindre avgift borde du ju rimligtvis fått ca 2.4% per år istället.
65.8 * (1.02400^5) = 74.0842139
Säljer du och betalar skatt: (74 100 - 65 800) * 0.7 + 65 800 = 71 610
Mer eller mindre hugget som stucket. Är avkastningen lägre så lönar sig väl bytet mer, är avkastningen högre så sämre eftersom du tappar ränta på räntaeffekt på det du inte har skattat för ännu. Men du blir ju inlåst i en kass produkt pga skattereglerna hur som helst.
Skulle du köra ett vanligt sparkonto kommer du ju betala skatt varje gång du får ränta/årligen, och inte bara när du säljer allting. Har du då pengarna i en fond längre än ett år kan du ju få ränta även på den oskattade delen av räntan. Så där spelar ju tidshorisonten viss roll.