Hjälptränare (jag) behöver hjälp

Jag tycker att jag fick till rubriken på tråden ganska bra
Hursomhelst, jag har precis blivit hjälptränare (i jujutsu) till en grupp 7-10 åringar och undrar hur ska jag göra?
till exempel om någon gör det minsta fel ska jag vara på direkt och rätta? Känner mig som min gamla mattelärare som skrek och hotade IG...
Eller om jag låter barnen göra fel känner jag mig så satans passiv och värdelös
Och om någon behöver hjälp hur långt ska jag ta tekniken? Om någon inte kan frammåtfall eller nåt sånt basic, ska jag hjälpa så att han kan precis göra tekniken eller vara på tills den sitter skitbra? Känner mig då som Ove Sundberg.
Fått höra att jag är passiv, men som sagt, är jag på direkt blir väl barnen rädda för att göra fel och i den åldern ska väl kampsport vara roligt, inte IG för minsta fel?
Några råd som kan hjälpa?

Vad säger den riktiga instruktören? En poäng med att vara hjälptränare är ju att du får gå bredvid någon som har mer erfarenhet.

Ett par tumregler:
Låt dom träna (du kan faktiskt inte lära dom ett skit, bara hjälpa dom att lära sig själva). En korrigering åt gången. Fokusera på de stora rörelserna till en början och strunta i detaljerna tills de har lite grundkoll. Byt övningar relativt ofta (barn blir snabbt uttråkade).

Hur på du ska vara är något som varierar från person till person.

Ett problem är ju att alla är olika bra.
En kille kan "hoppande" framåtfall och half-assed rundsparkar medan en anna inte kan göra en kullerbytta utan att skada sig eller rulla runt på rygg.
Får lite hjärnsläpp ibland när jag precis har lärt en mindre bra grunderna och en bättre sätter tekniken med lite småfel (egentligen mittemellanfel, men det ordet hittade jag precis på) och funderar om jag ska visa hur han kan rätta till det. Jag tänker att eftersom de inte är över 10 behöver de inte kunna teknikerna in i minsta detalj och så tycker jag att de ibland är bra nog för sin ålder.
Och tränaren är lite grann som min gamla mattelärare, fast han inte ger barnen IG. När han känner för det går han in och rättar.
Så en lite random rant här, när jag lärde barnen framåtfall, räka och sånt såg det bra ut när de gjorde det framför mig, men när jag gick iväg sedan blir de plötsligt dåliga igen och resultatet blir att tränaren ifrågasätter mig och undrar om jag har lärt barnen något överhuvudtaget
Och tumregeln att de ska lära sig själva (med eller utan hjälp) finkar inte direkt på gruppen, eftersom de har fokus som guldfiskar och de fattar inte när de gör fel, även om framåtfallet blir till rull-switch-bakåtfall (hur han nu lyckas med det)
Men tack för svaret, mer råd uppskattas

Alla barn har fokus som guldfiskar. Det är därför det inte funkar att visa mer än en sak åt gången.

Har inte tränat barn, men vet andra inom min art som har barnträning. De kör på enkla övningar, där själva övningar utförs som lekar. Som vanligt med barn är det tydliga regler som gäller. Ibland kör de träningen utan att säga ett ord, vilket tydligen får barnen att ha fokus under hela träningen.

När det gäller övningar borde samma sak gälla som för vuxna, man visar tekniken och låter dem prova på den. Vid behov försöker man rätta tekniken genom uppvisning för gruppen, detta för att undvika att peka ut enskilda elever. Det är viktigt att få ut att barnen inte kan göra fel, för jag antar att de inte tränar tekniker där de kan skada sig själva eller varandra.

Har själv varit hjälptränare för småbarn inom JJK och tränare för ungdomar årskurs 6-9.

Ser man att barnen gör fel så ska man ju självklart rätta till det men på ett väldigt simpelt och trevligt sätt. Du ska inte göra några avancerade genomgångar utan istället bara säga att han t.ex. ska flytta på fötterna/kroppen åt andra hållet. Gör ungen många fel i en teknik så ska man inte gå igenom allt utan bara det grundläggande som gör att det åtminstone ser vettigt ut sedan låter man tiden och träningen finslipa tekniken.

Man ska absolut inte låta som att ungarna gör fel för då blir dom inte glada. Får du en unge att framstå som dålig som kommer den ungen inte ha så jättekul när han ska göra tekniken resten av passet eller nästa pass.

Sedan så är det väl bara det allmänna som att vara glad och se till att ungarna först och främst har roligt.

Detta är baserat på mina erfarenheter och fungerade fint för mig.

Hoppande frammåtfall? vad sjutton är det? (och vem lär ut det vid 10 års ålder?)

Hmm lite tränartips kan du få när det gäller barn:

för det första, lek så mycket det går med judon som verktyg tills de är mogna nog att hålla på med jutsun (alltså vid 10 år).

När du gör tekniker ska de vara yviga och vida, de ska vara universella, dvs stora och inte i det minsta detalj.

Fall ska man alltid börja med i knästående/sittande position.

Jag tänkte dela med mig av lite hemligheter jag har till dig här. märk då att jag är judoka, jag gillar definitivt inte jutsu hos små barn (och så var det sagt).

Zenpo-Kaiten (frammåt-rull/fall)

1Börja med vanliga kullerbyttor
2sätt sedan din elev på knä låt denne knöla ihop sig till en kula (armarna bredvid knäna pekande mot fötterna, in med huvudet där armarna är, "titta på tårna", höj rumpan och skjut iväg med ena foten)
3 stå på knä, ha en fot i mattan, håll händerna som ett hjul vid det knät som nu sticker upp (samma arm samma ben). in med huvudet mellan armarna, fäll ner stående knät och skjut iväg.
4 två alternativ: gör som 3:an fast nu ställer man sig upp på bakre ben. Alternativet att du sitter på huk och rullar som nummer 2.
5 full stående
6 fall över någon alt. fall i "dropp-seoe-nage"
7 fall med armarna på ukes rygg och över (blir ett fritt fall)
8 helfritt fall (inte bra för några barn i huvud taget!

Ushiro-ukemi

1 ligg med ryggen mot mattan, börja smälla med armar och ben (känna på mattan, främst i låg ålder)
2 sitt upp, gunga så ryggen kommer i mattan och smäll när axlarna är i mattan (hakan mot bröstet, helst på små barn!)
3 sitt på huk och gör 2:an.
4 stå upp, hakan mot bröstet, armarna rakt ut framför korppen, gör 3:an
5 fall över en som står bakom dig
6 fall från morote-gari (extremt obehagligt fall!)

Yuko-ukemi:
1 sitt på rumpan gunga åt sidan och smäll när axeln är i mattan (svårt att förklara här)
2 sitt på knä armarna i kors på varsitt knä, sitt vid sidan om knäna med rumpan, lägg dig ner på sidan, och smäll. (hakan mot bröstet!)
3 sitt på huk, streck fram en arm, och samma ben som armen, fall åt sidan, smäll när axeln är i mattan (blir det svårt så håller man i armen som en elefantsnabel.) (armen får absolut inte komma före kroppen!)
4 stå upp, passa en fotboll och håll fram samma arm sätt dig på huk och fall.
5 fall med hjälp av en kamrat och i kast
6 fall fritt! (absolut inte för vare sig barn eller nybörjare).

Mae-ukemi (kattfall)

1 börja knästående, smäll med underarmar och handflator i mattan samtidigt, (varning för att de kommer till 99% att hamna enbart på handflatorna!).
2när de kan detta bra, gör 1:an fast du ställer dig på tårna som "plankan" efter.
3 du ställer dig upp, med extremt breda ben och gör fallet som 1:an (eleven får absolut inte gå ner på knä eller ha magen i mattan!)
4 du gör från normalt stående
5 du gör det i fritt (och ja inte för nybörjare eller barn)
6 du gör det från kast.


"Räkan" är betydligt svårare att förklara i text. men se till att de tänker att de drar upp sig i ett rep (jag kallar den repet istället för "räkan") huvudet ska ner till knäna (och då måste de få ut rumpan annars är det fysiskt omöjligt).
Den här övningen måste sättas i sitt kontext (vilket både jutsun och judon är dåliga på att göra med en gång). Eleverna måste få känna hur de använder tekniken och hur den fungerar genom att arbeta i underläge(i judo blir det överläge) i en "guard" (enda användningen av den här ålningen).

Din Tränare är mysko.. Varför skall du få skäll för att ungarna har roligt och lär sig i sin takt?
Din tränare skall inte leda barn om h*n anser att barnen skall kunna en sak på en viss tid. Det är emot hela judon.

Tja, hoppande framåtfall är vad det låter som, inga fötter eller händer i mattan och sedan ner till framåtfall, även om han bara studsar lite först och sedan gör ett vanligt fall så lyckas han faktiskt ibland.
Och häromdagen var det framåtfall och räkan som skulle läras ut. Precis som framåtfallet gick det hyfsat när jag var där, sedan la han sig på rygg och sparkade ifrån, såg ut ungefär som en mask, inte en räka.
Då ingriper tränaren och sitter och förklarar detaljer i fem minuter.
Och eftersom det är en liten grupp (7-9 barn per träning) görs det inte många stora fel, därför får jag passivitetskritik, eftersom jag inte går in på för mycket detaljer, mera håll axeln i golvet, fötterna vid rumpan och tryck höften åt sidan. Gör dom det är jag nöjd. Och tumregeln som det skrevs om, en rättning per teknik, gjorde det lite svårt att gå tillbaka och rätta igen, eftersom han skulle väl bli deppig eller nåt om bara han rättas (alla förutom 2 pers är ganska bra, de två får ganska mycket uppmärksamhet och man vill ju vara vänner så jag är inte på och på och på, vilket ger mig kritik)
Den träningen skulle vi lägligt nog göra stående (!) framåtfall, så jag fick lära dom det från grunden på 5 minuter (kritik ftw)
Ska få en större grupp om några veckor, tills dess får jag klara mig med lite kritik verkar det som.

Nu har ju "räkan" endast ett användbart område, att attackera i en "guard". Ålningen är väldigt motorisk svår för barn i den åldern. Det tog mig 3-4 år att bemästra den tekniken när jag var barn. Din tränare (eller du själv) kan ej belasta barnet att denne skall kunna ålningen på stuts.
Lättast blir det om man som sagt sätter tekniken i sin situation och inte enbart använda den som "uppvärmning"
Tänk på att ålningar och ukemi inte är "uppvärmning" Ukemi är främst en egen konstart som är viktig att bemästra för sig såväl i judo som jutsu.

Att lära barn i den ålder i fall i stående position när de är nybörjare är ju sorgligt... Då har man ingen förstående alls för vad Ukemi egentligen är (iof har ju jutsun aldrig haft förståelsen för Ukemi, inte ens på kanons tid. Det var en av anledningarna till att han grundade Judon)