Vad händer om man bryter mot grundlagen?

Hallå

De flesta lagar som man kan bryta mot får ju konsekvenser ofta i form utav böter, fängelse etc efter att den åtalade gått genom någon rättsprocess. Men vad händer egentligen om någon person, må det vara en politiker, en hel regering eller en vanlig civil medborgare, bryter mot grundlagen. Kan man få fängelse eller några andra påföljder?? Hur avgörs målet? Om det inte får några påföljder att bryta mot grundlagen - varför finns den då? Vad har den för funktion?

I tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål är Justitiekanslern ensam den som kan väcka åtal.

Om det sker ett brott mot de andra grundlagarna, som inte kan åtalas enligt en vanlig lag, vilket det väldigt ofta kan, betraktas det som en politisk process, där medborgarna anses "döma" de skyldiga i allmänna val. Grundlagsbrottsmål kan om det gäller tryckfrihet och yttrandefrihet falla under allmänt åtal eftersom tryck- och yttrandefrihetsbrotten finns i Brottsbalken. Men om det gäller författningarna kan det inte utdömas något ansvar på grund av att Sverige saknar en författningsdomstol och en riksrätt.

Nu fick vi svar på att man kan dömas, och hur - men vad döms man till? Och vem hålls ansvarig?

**När vår grundlag gjordes om år 1974, såg socialdemokratin till att göra den meningslös. Viktigast var att införa det så kallade uppenbarhetsrekvisitet. Det innebär att domstolar kan ogiltigförklara lagar och förordningar, som strider mot grundlagen, bara om felet är uppenbart.

Man inser lätt att något som hundratals riksdagsledamöter och ett dussin ministrar ansett riktigt, inte kan vara uppenbart fel. Det har givit regeringarna fritt fram att bryta mot grundlagen, vilket de också gjort, oberoende av färg.**

Så någon grundlag per se finns ju inte, det är en konstrux som kan justeras efter eget tycke.

Förövrigt tog dom bort tjänstemanna ansvaret det året också i samma veva.

I svensk rätt tillämpas nulla poena sine lege betyder inget straff utan lag. Detta innebär att även om lagen stipulerar något så måste det finnas inskrivet ett straff för den som bryter mot den. Det finns många bestämmelser i lagen som inte är belagda med något straff för den som bryter mot dem.


Kan tillägga att mångkulturen numera är inskriven i grundlagen, Sverige ska vara mångkulturellt. Således kan man alltså med fog säga att Sverigedemokraternas politik strider mot grundlagen. Emellertid är det inte straffbelagt att föra fram åsikten att Sverige inte ska vara mångkulturellt. Ännu.

Nu är ju RF ändrad sedan årsskiftet:

11 Kap 14 § Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

Uppenbarhet nämns inte längre, istället skall riksdagens ställning "särskilt beaktas". Det låter väldigt luddigt. Är det någon skillnad i sak? I vart fall nämns inte längre föreskrift från regeringen.

Besynnerlig frågeställning. Till att börja med är det fel att alla lagar är av den beskaffenheten att en överträdelse medför sådana konsekvenser som böter etc. I huvudsak gäller ju detta endast brott i brottsbalken, eller där något har blivit straffbelagt i speciallagstiftning. Samt förstås skadeståndsbestämmelser.

Merparten av lagarna är emellertid inte straffsanktionerade utan anger bara regler som ska följas - och om de inte följs så kan man vända sig till en domstol för att få rättelse. Vissa lagar är dessutom dispositiva, dvs. man kan avtala bort dem.

Grundlagarna (vi har flera) har den funktionen att de är tröga att ändra. Där anges grunderna för demokratin. Yttrandefrihet, offentlighetsprincip, föreningsfrihet etc. Dessa rättigheter får sedan inskränkas genom vanlig lagstiftning (om det finns stöd för detta i grundlagen).

Underligt att diskussionen hamnade i domstolarnas normprövningskompetens. Frågan gäller vad jag kan se främst vad som händer ifall statsråd eller riksdagsledamöter bryter mot grundlagen.

12 § Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.

3 § Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen. Lag (2010:1408).

7 § Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om
1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller
2. han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan.

8 § Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks i Högsta domstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, prövas den av Högsta domstolen.
Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. Lag (2010:1408).

aah just det. det där har jag läst förut. så demokratin vilar på grundlagen men vi saknar författningsdomstol så grundlagen kan i praktiken inte utövas. vilken jävla bananrepublik. justitiekanslern ger jag inte ett skit för. det finns ju mängder med exempel på skevheter i yttrande och tryckfrihet i detta land.

Jo, men du har ju inte förstått vad grundlagen går ut på och vad som skrivs i tråden.

En enskild medborgare kan inte "bryta" mot grundlagen. Det kan i princip bara det allmänna göra. Detta följer av att grundlagar syftar till att bestämma hur den offentliga makten utövas och hur staten är organiserad.

Eftersom uppenbarhetsrekvisitet är borttaget är lagar som strider mot grundlagen verkningslösa. Det innebär att grundlagarna är både bindande och verkningsfulla.

Så ser okunskap ut.

så vad händer om "den offentliga makten" bryter mot grundlagen?
exempelvis en myndighetsperson, typ polis förhindrar yttrandefriheten i någon mening. skulle det vara ett brott mot grundlagen? vad skulle hända?