Är schizofreni "typiskt svenskt"

Detta är en ganska provocerande fråga och jag hoppas inte tråden ballar ur för jag är verkligen intresserad av ett seriöst svar. Åker man mycket tunnelbana i stockholm ser man ofta (på vissa linjer mer än andra såklart) gubbar och tanter som bajsat ner sig själva, talar med sig själva, eller blir aggresiva på medpassagerarna. Ofta en kombination av allt detta. Men det är alltid svenskar (eller av nordiskt ursprung). Aldrig sett en utlänning (syd-européer, mellanöstern osv.) i detta skick (har såklart sett många utlänningar i många konstiga skick, men inte just på detta sätt). Så min teori är alltså att schizofreni är "typiskt svenskt". Finns det någon sanning i detta?

Tror nog att det är lika vanligt i alla kulturer faktiskt.

nääääääää (dum fråga, min personliga åsikt)

Nej, kanske är vanligare i andra länder att man spärrar in sådana människor på sluten anstalt?

Nej.

Intressanta iakttagelser (på tunnelbanan och andra offentliga miljöer) om de är rättvisande. Det skulle inte förvåna mig nämnvärt om det vore så som du säger. Min uppfattning är att det fortfarande är mycket skamligt, tabubelagt, att vara psykiskt sjuk i inte minst arabiskspråkiga kulturer; sällan de söker vården för explicita psykiska problem, trots att det finns studier som pekar på snarare förhöjd förekomst eller åtminstone lika hög förekomst av psykossjukdomar bland invandrare i Sverige. Jag tror att även allvarliga psykiska problem hanteras inom släkten eller förminskas. Schizofreni anses annars "solidariskt fördelad" över jordens befolkning.

vad har detta med schizofreni att göra?