2011-09-21, 01:49
#1
Ok. Det hela började för något år sedan. Flickvännen berättade att hon skulle hem till en random arbetskamrat för att få någon säljidé presenterad för sig. Lite underligt var det allt, i synnerhet som arbetskamraten inte alls var särskilt ”nära” flickvännen, men visst. Några dagar senare meddelade hon att hon tänkte börja sälja någon slags hälsodryck (vanlig vitaminberikad juice fast 20 ggr dyrare imho). Jag sade väl något lite allmänt skeptiskt om det hela men tänkte ”ok, det är hennes business, låt henne prova om hon vill”.
Jag inser nu i efterhand att det var ett stort jävla misstag.
Nu har juicen gradvis fullkomligt tagit över kvinnans liv. Hon säger själv att hon prioriterar säljmöten framför tid med mig för att ”man måste boka möten när kunder har tid, så är det att vara företagare”. Jag har starka indikationer på att hon också prioriterar sin ”business” framför sitt ordinarie jobb, eller till och med missköter det senare.
Hon åker på svindyra events och blev nyligen dessutom övertalad av sin ”mentor” att delvis betala för en kompis resa, något som hon egentligen inte hade råd med ”för att det är en bra investering för framtiden” när kompisen också börjar sälja juice under min flickvän.
Jag hade länge en försiktigt skeptisk, men ändå stödjande inställning till det hela. Typ ”jag tror inte på det här, men om det gör dig lycklig så...” Jag ångrar det djupt idag, då jag tror att jag kanske hade kunnat övertala henne om att sluta, eller inte gå med alls från första början om jag hade varit hårdare redan då. Men jag hade noll erfarenhet av sektiga MLM-företag och kunde liksom inte ana att det kunde gå så här illa. Allt lät ju mest lite fånigt, men oskyldigt till en början.
Nu har jag läst på en massa om MLM, pyramidspel och sekter. Men min flickvän verkar vara bortom all räddning. Jag har hittills försökt vara noga med att lyssna på vad hon har att säga och att inte vara allt för aggressiv i min kritik för att inte stöta henne ifrån mig (och kanske för att jag är en fegis när det gäller konfrontationer också), men alla logiska argument smulas sönder, eller går in genom ena örat och ut genom andra.
Jag har en stor källa att ösa ur av sektiga, konstiga och obehagliga anektdoter från det senaste året. Här är några som jag kommer på just nu:
1.Min flickvän och jag är på en mindre fest tillsammans med hennes mentor. Snart skulle det dyka upp en person som kanske var intresserad av att gå med i rörelsen. Min flickvän frågar då sin mentor ”hur ska vi göra när Eva kommer, ska vi fråga henne igen om hon vill vara med eller ska vi vänta med det?” Alltså, varför måste en medelålders kvinna fråga sin mentor om lov innan hon frågar sin väninna om något? För mig skriker det sekt.
2.Gemensamma vänner har klagat hos mig om knäppa värvningsförsök från min flickvän.
3.Hon talar på fullt allvar om att bygga upp en ”passiv inkomst” för att slippa jobba. För inte så länge sedan hörde jag något om att segla iväg i solnedgången.
4.Allmänt sektigt tal från min flickvän och MLM-kompisarna om ”massorna” som inte fattar grejen, eller är avundsjuka.
Jag kan tillägga att min flickvän är normalintelligent, och var tidigare en hyfsat skeptisk person, men nu tycks det ha slagit slint totalt. Jag har enormt dåligt samvete över att jag inte förmått mig att få bort henne från de här idiotierna, samtidigt som all kritik och ifrågasättanden jag har kommit med - även de mest försiktiga frågor - har bemötts med iskalla kommentarer eller sura miner.
Så, vad fan gör jag nu?
Jag inser nu i efterhand att det var ett stort jävla misstag.
Nu har juicen gradvis fullkomligt tagit över kvinnans liv. Hon säger själv att hon prioriterar säljmöten framför tid med mig för att ”man måste boka möten när kunder har tid, så är det att vara företagare”. Jag har starka indikationer på att hon också prioriterar sin ”business” framför sitt ordinarie jobb, eller till och med missköter det senare.
Hon åker på svindyra events och blev nyligen dessutom övertalad av sin ”mentor” att delvis betala för en kompis resa, något som hon egentligen inte hade råd med ”för att det är en bra investering för framtiden” när kompisen också börjar sälja juice under min flickvän.
Jag hade länge en försiktigt skeptisk, men ändå stödjande inställning till det hela. Typ ”jag tror inte på det här, men om det gör dig lycklig så...” Jag ångrar det djupt idag, då jag tror att jag kanske hade kunnat övertala henne om att sluta, eller inte gå med alls från första början om jag hade varit hårdare redan då. Men jag hade noll erfarenhet av sektiga MLM-företag och kunde liksom inte ana att det kunde gå så här illa. Allt lät ju mest lite fånigt, men oskyldigt till en början.
Nu har jag läst på en massa om MLM, pyramidspel och sekter. Men min flickvän verkar vara bortom all räddning. Jag har hittills försökt vara noga med att lyssna på vad hon har att säga och att inte vara allt för aggressiv i min kritik för att inte stöta henne ifrån mig (och kanske för att jag är en fegis när det gäller konfrontationer också), men alla logiska argument smulas sönder, eller går in genom ena örat och ut genom andra.
Jag har en stor källa att ösa ur av sektiga, konstiga och obehagliga anektdoter från det senaste året. Här är några som jag kommer på just nu:
1.Min flickvän och jag är på en mindre fest tillsammans med hennes mentor. Snart skulle det dyka upp en person som kanske var intresserad av att gå med i rörelsen. Min flickvän frågar då sin mentor ”hur ska vi göra när Eva kommer, ska vi fråga henne igen om hon vill vara med eller ska vi vänta med det?” Alltså, varför måste en medelålders kvinna fråga sin mentor om lov innan hon frågar sin väninna om något? För mig skriker det sekt.
2.Gemensamma vänner har klagat hos mig om knäppa värvningsförsök från min flickvän.
3.Hon talar på fullt allvar om att bygga upp en ”passiv inkomst” för att slippa jobba. För inte så länge sedan hörde jag något om att segla iväg i solnedgången.
4.Allmänt sektigt tal från min flickvän och MLM-kompisarna om ”massorna” som inte fattar grejen, eller är avundsjuka.
Jag kan tillägga att min flickvän är normalintelligent, och var tidigare en hyfsat skeptisk person, men nu tycks det ha slagit slint totalt. Jag har enormt dåligt samvete över att jag inte förmått mig att få bort henne från de här idiotierna, samtidigt som all kritik och ifrågasättanden jag har kommit med - även de mest försiktiga frågor - har bemötts med iskalla kommentarer eller sura miner.
Så, vad fan gör jag nu?
