Citat:
Ursprungligen postat av J.O
Vad spelar det för roll? Jag förstår inte hur det kunde lugna dig så mycket
Att det kommer födas någon som "är" du?
Mjae, det som i slutändan fick mig att överkomma skiten var att jag insåg att jag inte har en aning om vad som kommer hända. Ett enkelt exempel:
Jag är uppväxt med big bang-teorin. Jag "vet" att det gick till så, eftersom jag har blivit lärd det sedan jag var liten. Det har funnits runt mig sen jag var barn liksom, naturligtvis tar jag det för en total sanning, eller hur?
Okej, men precis så här är det ju för religiösa. De har också blivit matade sen de var små med vad nu deras heliga skrifter säger. Ofta tänker jag något i stil med "hur fan kan de vara så dumma". Samtidigt vet jag ju egentligen inte ett skit. Jag bara litar blint på vad folk sagt till mig. Jag har aldrig forskat om något sånt här. Alltså kan jag inte egentligen avgöra vad som är riktigt och inte, och därmed komma till slutsatsen att jag inte vet någonting förutom det jag sett med egna ögon. Alltså vet jag inte heller vad som händer efter döden, och på så sätt blev jag av med min dödsångest, möjligen för alltid.