Hur ofta kan man springa till läkaren utan att bli stämplad som hypokondriker?

Nej, du skrev: "Men varför har du inte dött om du är så allvarlig sjuk" -Clepto. Vilket var en jävligt onödig och dryg kommentar. Precis som det inlägget jag citerar av dig nu.

Dessutom verkar du inte ha läst ursprungsposten eller tråden över huvud taget. Du är bara här för att sprida lite dåliga vibbar och kasta lite anonym ordbajs. Gör det någon annanstans är du snäll.

Och varför skrev jag det? För att mena att du är hypokondriskt. Trodde inte att du var medveten om det. Dessutom menade jag att om du nu går på sjukhuset och de inte gör något till dig och du återvänder hem och ingenting händer med dig då betyder det att du inbillar dig.
Lär dig läsa mellan raderna.
Om du tycker att min inlägg är dryg så är det lika bra att inte svara alls, eller tycker du om att kalla andra för idioter?

EDIT: Dessutom så tycker jag att din frågeställning är lika dum som att fråga Hur många gånger ska jag äta när jag är hungrig? Dra till läkaren hur många gånger du vill om du nojjar dig för små saker

Jösses..


Detta är redan klargjort. Och jag har redan skrivit om saken: "jag förstår ju det. Jag accepterar de diagnoser de ger mig" -mordniIap.

Dessutom skrev jag att jag inte kritiserade sjukvården i min första post. Vilken innebär att jag inte klandrar dem för att de inte hittat någon fel på mig. Vilket innebär att jag förstår att jag varit för känslig vid dessa tillfällen. Så lär dig att läsa "mellan raderna" själv!!!



Varför skriver du någonting som är uppenbart provocerande ifall du inte klarar av att ta respons på det?


Du kommer in i min tråd och är otrevlig. Och så lipar du över att du blir bemött otrevligt tillbaka?

Jag ville inte provocera men det kanske lät sådär i det här fallet.

Du skriver "Sökt hjälp för bland annat skakningar i händerna, infektioner, kläm- och fallskador som på röntgen visat sig vara lindrigare än jag trott, sömnproblem osv osv"

Jag uppfattar detta som om du inte visste att du var hypokondriskt då, men läkaren hade sagt det till dig efter många besök till vårdcentralen att du var det men att du trodde inte dem. Men du säger att du visste att du var/är hypokondriskt. Då kommer frågan, varför går man till läkaren bara för att händerna skakar när man vet att man har ett neurotisk personlighet?
Varför bryr jag mig ens? Vem är du?
Du är ingen.

Men alltså, är man hypokondrisk om man ringer sjukvårdsupplysningen och frågar om råd? Då förstår jag det spydiga bemötandet när jag ringde sist. Om jag är säker på att det är läge att söka vård vänder jag mig direkt till VC eller lämplig mottagning, är jag osäker ringer jag sjukvårdsupplysningen och frågar om råd. Trodde att det var därför de finns...

Jag hade ett jävla as till läkare när jag var ung, sprang tre ggr på en vecka och till slut gav han med sig och sa "Då får du göra en gastroskopi då så får vi se vem som har rätt sa han"

Otrevlig liten jävel var han...

I varje fall så gjorde jag gastroskopin och det visade sig att jag hade rätt om min egen diagnos att jag hade magmunsbråck och det fick käft på idioten som trodde jag var hypokondriker.

Säg så här, minst 80% av dom som är läkare borde inte vara det utan bilsäljare eller något annat.

Och hur satte du diagnos på dig själv? säg inte att du gissade!

Du kan gå till doktorn hur många ggr som helst, man har ju fördelen med högkostnadskort också. Välj gärna olika privata om du inte vill bli stämplad som en knäppgök. Om du känner att du är hypokondrisk och stissig så gå till en psykolog och prata om det samtidigt. Det kan vara värdefullt om du tömt dig hos din läkare för ingenting tidigare när ett riktigt problem dyker upp och din läkare kanske inte tror på dig för din patienthistoria.

Och det är ju heeeelt gratis för skattebetalarna?

Absolut inte. Men det är väl inte direkt det vi diskuterar här. Vi diskuterar oro över sjukdom och är det då inte bra att få bekräftelse på att det inte är något via både psykolog och läkare? I övrigt tycker jag att man ska ta sig tid för ett vanligt läkarbesök per år för att kolla status.

Det kanske kan vara bra att ha i åtanke när man åker som en jojo mellan hemmet och akuten, att det inte på långa vägar är gratis. Vi har ett bra sjukvårdssystem i Sverige, som du säger med högkostnadskort bland annat, men börjar alla hålla på och fara till akuten titt som tätt lär det krackelera ganska snart.

Men visst, det hade kanske inte med saken att göra så jag ber om ursäkt.

Är väl inte svårt fatta om man har sura uppstöningar och halsbränna i flera veckor och ont i bröstet.

Är du riktigt dum i skallen eller? verkar så...