Bengt-ke smyger ver Gretas grsmatta. Det r mrkt och vinden viner i den kulna hstnatten. Nu r Bengt-ke framme vid Gretas drr. Han lgger rat mot drren och lyssnar. Inga ljud hrs. Bengt-ke tar fram sitt dyrkset inkpt i sjlvaste USA. Nu pillar Bengt-ke med lset. Nu pillar Beng-ke nnu mer med lset. Det r rtt trgt. Ett klickande ljud hrs, drren r ppen. Sakta, sakta skjuter Bengt-ke upp drren. Han smyger tyst som en husmus in genom ppningen och fram till telefonen i hallen. Nu opererar Bengt-ke in en liten avlyssningmakapr i luren. Avlyssningsmackapren r inkpt i sjlvaste USA. Nu r Bengt-ke klar. Han smyger tyst som en husmus tillbaka ut genom drrppningen. Sakta, sakta stnger Bent-ke drren. Nu tar Beng-ke fram sitt dyrkset igen. Han lser drren. Det r inte lika trgt den hr gngen. Ingen skall f veta att han varit dr. Nu r drren lst. Beng-ke smyger ver Gretas grsmatta, bort frn huset. Ett leende sprider sig ver hans lppar. Nu tnker Bengt-ke att nu, nu tar vi den jveln!
Kontext 1) B r polis. Greta r helt oskyldig men polisen gissar att hon str i kontakt med Pedro, den lokala maffiabossen som hller sig undan rttvisan. Polisen opererar i detta fall inom ramen fr sina befogeneheter.
Kontext 2) B r privatspanare och anarkist och vill t eliminera Pedro s att rttighetskrnkngarna i nromrdet minskar, kort sagt, han vill skydda rttigheter.
Kontext 3) B r hantlangare t en rivaliserande maffiaverksamhet och genom eliminering av Pedro kommer hans verksamhet att omfrdelas till Bengt-kes arbetsgivare.
Allts, du menar att i 1) sker inga rttighetskrnkngar medan i 2) och 3) s sker hemfridsbrott, avlyssning mm som renderar vr proteg B 1 r eller s p anstalt. Varfr klarar sig B i kontext nummer 1? Detta kan inte frklaras med att polis r ett yrke. Privatspanare r ocks ett yrke. Skattmas r ett yrke etc, vi vill veta hur det kan vara att detta yrke ger befogenheter som renderar vanliga medborgare fngelse. Du menar att i kontext 1 har vi inte att gra med krnkningar fr att B jobbar i ett statligt monopolyrke som har som uppgift att skydda rttigheter. Okej. Men, givet detta, varfr r det d fel att finansiera polisen med skatt med hnvisning till rttigheter? Varfr kan man inte precis som du gr hvda att eftersom skatt gr till att skydda rttigheter s r det ingen krnkng av rttigeheter utan skatt r en del av skyddandet av rttigheter precis som B:s verksamhet ovan. Det r uppenbart att ditt resonemang saknar viktiga komponenter och som det str r det helt godtyckligt och adhoc.
Citat:
Ursprungligen postat av Khepera
Man skyddar rttigheter genom att krnka dem, lika lite som man ter sig mtt genom att krkas. Pstr man motsatsen har man missfrsttt rttigheters resp. fysiologins natur.
Liknelsen r uppenbart felaktig och detta r ett typiskt misstag som kommer sig av veranvndning av liberal "logik". S fort vi intruducerar magnitud och kvantitet i diskussionen (ngot du redan gjort implict genom att referera begreppet proportionalitet) s skingras dimmorna. Om man krnker en rttighet som inte r s farlig att bli krnkt som tex. ovan och genom detta hindrar en allvarlig krnkning och dessutom p kuppen skickar ut en signal om polisir effektivitet som avskrcker andra brottslingar, s gr man p det hela taget plus drfr att de skyddade rttigheterna i kvantitet och magnitud vida verstiger de krnkta rttigheterna. P detta stt balanserar vi ocks polisiens befogenheter. De fr vissa befogeneheter att krnka rttigheter fr att i mjligaste mn skydda dem, och just det faktum att vi erknner hemfridsbrott och avlyssning som problematiska gr att vi har mjlighet att stlla detta mot vilken effekt det har p skyddet. Det finns inget konstigt i detta, det r ett fullkomligt legitimt resonemang. Dessutom, vill du introducera ett koncept som proprtionalitet fr att bestmma polisira befogeneheter s kommer du implicit att behva anamma detta synstt ocks eftersom proprotionalitet innebr att man balanserar saker och i slutndan s r det magnituder och kvantieter p rttighetskrnkngar som balanseras.