Anarkokapitalismen inkonsekvent?

För det första så kan du ju skriva jag eller vi minarkister istället för vi så att det är tydligt vem du menar. För min egen del finns nämligen inga problem med att betrakta människor som inte respekterar andras rättigheter som rättslösa själva i samma bemärkelse. Dvs, om man inte respekterar andras äganderätt så kan man inte kräva att andra respekterar ens egna äganderätt.

För det andra så står inget i det jag skriver ovan i motsats till att man först gör en utredning kring om det rör sig om ett uppenbart rättighetsbrott.

Nu var det ju inte det jag menade utan snarare att nv-statens domstolar inte har till uppgift att upprätthålla kontrakt och se till att avtal hålles utan att upprätthålla de kontrakt och avtal som tas till nv-statens monopoliserade domstol måste vara "rimliga" i en icke-definierad kontext och alla försök att tvinga människor att stå för de avtal de ingått måste först godkännas av nv-statens monopoliserade domstol och dess icke-specificerade expertis.

Det här problemet uppstår oavsett metod för att upprätthålla rättigheter. Khepera menar uppenbarligen att om man måste kränka libertarianska rättigheter 1.0 (polisarbete innebär som bekant massiv interferens med oskyldiga och deras egendom på ett sätt som renderat vanliga medborgare kännbara fängelsestraff för kränkande av andras rättigheter) för att upprätthålla dem så har man rätt att modifiera sin rättighetsteori så att denna kränkning utförd av de som är satta att skydda rättigheter inte är en kränkning av libertarianska rättigheter iteration 2.0 där den senaste versionen alltid är den mest logiska.

Det är då rimligt att anta att skatt per detta resonemang inte heller är en kränkning av liberala rättigheter 2.0 eftersom vi faktiskt har skäl att tro att det är vida överlägset alternativen; om alla skall vara skyddade samtidigt som man erbjuder frihet att skjuta över kostnaden på andra, ja då har man en miljö i vilken marknaden är känd för att underprestera å det grövsta. Detta löses på marknaden genom kontrakt av typen betala-eller-stick och löses i samhället i stort med samhälls"kontrakt" av typen betala-eller-stick, man använder samma typ av kontrakt för att skydda sig mot exakt samma typ av ovälkommet sönderfall. Även värnplikt är med detta resonemang ingen motsägelse för de som begriper skillnaden mellan att skydda rättigheter och att kränka rättigheter.

Jag förstår inte riktigt vad du menar. Vi har inte diskuterat kontrakt tidigare i tråden, så exempel vore bra.

Nej, det jag menade var det jag sade, och inte din omskrivning. Stöter man på en motsägelse i sitt resonemang har man tänkt fel, och då behöver man revidera sin argumentationskedja. Man skyddar rättigheter genom att kränka dem, lika lite som man äter sig mätt genom att kräkas. Påstår man motsatsen har man missförstått rättigheters resp. fysiologins natur. Det är orimligt eftersom det är uppenbart falskt. Huruvida man tror att skatt är "vida överlägset alternativen" eller ej förändrar inte den saken. Det är tvärtom en flagrant motsägelse. Problemet är att du inte verkar förstå skillanden mellan att skydda och kränka rättigheter, uppenbarligen för att du inte förstår dig på rättigheter.

En bra början vore kanske att se rättigheter som moralprinciper för hur människor bör få behandla varandra, snarare än som kontextbefriade budord eller motsvarande.

Bengt-Äke smyger över Gretas gräsmatta. Det är mörkt och vinden viner i den kulna höstnatten. Nu är Bengt-Åke framme vid Gretas dörr. Han lägger örat mot dörren och lyssnar. Inga ljud hörs. Bengt-Åke tar fram sitt dyrkset inköpt i självaste USA. Nu pillar Bengt-Åke med låset. Nu pillar Beng-åke ännu mer med låset. Det är rätt trögt. Ett klickande ljud hörs, dörren är öppen. Sakta, sakta skjuter Bengt-Åke upp dörren. Han smyger tyst som en husmus in genom öppningen och fram till telefonen i hallen. Nu opererar Bengt-Åke in en liten avlyssningmakapär i luren. Avlyssningsmackapären är inköpt i självaste USA. Nu är Bengt-Åke klar. Han smyger tyst som en husmus tillbaka ut genom dörröppningen. Sakta, sakta stänger Bent-Åke dörren. Nu tar Beng-Åke fram sitt dyrkset igen. Han låser dörren. Det är inte lika trögt den här gången. Ingen skall få veta att han varit där. Nu är dörren låst. Beng-åke smyger över Gretas gräsmatta, bort från huset. Ett leende sprider sig över hans läppar. Nu tänker Bengt-Åke att nu, nu tar vi den jäveln!

Kontext 1) BÅ är polis. Greta är helt oskyldig men polisen gissar att hon står i kontakt med Pedro, den lokala maffiabossen som håller sig undan rättvisan. Polisen opererar i detta fall inom ramen för sina befogeneheter.
Kontext 2) BÅ är privatspanare och anarkist och vill åt eliminera Pedro så att rättighetskränkngarna i närområdet minskar, kort sagt, han vill skydda rättigheter.
Kontext 3) BÅ är hantlangare åt en rivaliserande maffiaverksamhet och genom eliminering av Pedro kommer hans verksamhet att omfördelas till Bengt-Åkes arbetsgivare.

Alltså, du menar att i 1) sker inga rättighetskränkngar medan i 2) och 3) så sker hemfridsbrott, avlyssning mm som renderar vår protegé BÅ 1 år eller så på anstalt. Varför klarar sig BÅ i kontext nummer 1? Detta kan inte förklaras med att polis är ett yrke. Privatspanare är också ett yrke. Skattmas är ett yrke etc, vi vill veta hur det kan vara att detta yrke ger befogenheter som renderar vanliga medborgare fängelse. Du menar att i kontext 1 har vi inte att göra med kränkningar för att BÅ jobbar i ett statligt monopolyrke som har som uppgift att skydda rättigheter. Okej. Men, givet detta, varför är det då fel att finansiera polisen med skatt med hänvisning till rättigheter? Varför kan man inte precis som du gör hävda att eftersom skatt går till att skydda rättigheter så är det ingen kränkng av rättigeheter utan skatt är en del av skyddandet av rättigheter precis som BÅ:s verksamhet ovan. Det är uppenbart att ditt resonemang saknar viktiga komponenter och som det står är det helt godtyckligt och adhoc.

Liknelsen är uppenbart felaktig och detta är ett typiskt misstag som kommer sig av överanvändning av liberal "logik". Så fort vi intruducerar magnitud och kvantitet i diskussionen (något du redan gjort implict genom att referera begreppet proportionalitet) så skingras dimmorna. Om man kränker en rättighet som inte är så farlig att bli kränkt som tex. ovan och genom detta hindrar en allvarlig kränkning och dessutom på kuppen skickar ut en signal om polisiär effektivitet som avskräcker andra brottslingar, så går man på det hela taget plus därför att de skyddade rättigheterna i kvantitet och magnitud vida överstiger de kränkta rättigheterna. På detta sätt balanserar vi också polisiens befogenheter. De får vissa befogeneheter att kränka rättigheter för att i möjligaste mån skydda dem, och just det faktum att vi erkänner hemfridsbrott och avlyssning som problematiska gör att vi har möjlighet att ställa detta mot vilken effekt det har på skyddet. Det finns inget konstigt i detta, det är ett fullkomligt legitimt resonemang. Dessutom, vill du introducera ett koncept som proprtionalitet för att bestämma polisiära befogeneheter så kommer du implicit att behöva anamma detta synsätt också eftersom proprotionalitet innebär att man balanserar saker och i slutändan så är det magnituder och kvantieter på rättighetskränkngar som balanseras.

Lille pelle skriver på ett kontrakt där jag köper en halvtimmes sex med honom, kontraktet är null and void i nv-staten eftersom de bestämt att pelle inte får sälja sex.

Jag bekostar utbildningen till läkare för lille pelle och kontraktet stipulerar att jag ska ha 45%av hans nettolön i 50år, kontraktet är null and void eftersom det inte är rimligt med ett så långt och dyrt kontrakt.

Jag är efterbliven och skriver på ett kontrakt som gör mig till slav i praktiken, jag tröttnar och kontraktet är null and void eftersom det inte är rimligt enligt nv-statens domstol.

Förstår du skillnaden? NV-staten är inte en institution för att upprätthålla avtal och lagar, det är en institution för att avgöra vilka avtal och lagar den ska erkänna som riktiga.