2012-04-13, 15:19
#1
Substans: Ecstasy (Blå McDonalds), 4-HO-MET, Toppslätskivlingar, fint gräs
Dos: 1 E, 30 mg 4-HO-MET, 30-40 toppisar
Ålder: 23 Kön: M Vikt: >70 kg
Tid: 10 timmar från intag till sömn.
Beskrivning:
17.42 Äter 1 Blå McDonalds
18.00 Äter 1 kapsel med 30 mg 4-HO-MET och slår på "In Space No One Can Hear You Cool" med "Mister Space Cool"
Efter c:a 20 minuter känns det riktigt, riktigt fint. Ecstasyn har kickat in och man mår så gott man kan samtidigt som metocinet börjar skruva till det lite grand, definitivt ++ (om man följer Shulgins måttstock). Det känns som om känslorna trippar, vilket är fantastiskt (kan för övrigt tillägga att det är sjukt nice att ta E lite före man tar trippen då man slipper må dåligt innan det slagit på).
18.54 Har nu lyssnat igenom albumet en vända och bestämmer mig för att ändå äta svampen som jag tidigare inte vågade äta. Slukar 30-40 finhackade toppisar med vatten. Lutar mig tillbaka i soffan för en andra genomlyssning. Nöjd.
Halvvägs genom albumet kommer någon sorts skruvad bong-sampling (?) och detta känns som ett perfekt tillfälla att röka en fin spliff. Det är här någonstans som svampen börjar slå på (+++), ecstasyn och metocinet har peakat och allt blir jävligt skruvat. Den elaka svamp-ångesten befästs sig i min hjärna och sne-tankarna hopar sig, men jag mår för bra för att snea på riktigt och är för borta för att bry mig ordentligt. Dock inser jag att jag inte kan njuta av musiken om jag inte kommer förbi den onda svamp-barriären varpå jag pausar musiken för att lägga mig i mitt badkar och duscha.
Det här visade sig vara det smartaste jag kunde göra, för i värmen från vattnet och den lugna, ljusa miljön kunde jag samla tankarna och få ordning i det hallucinogena hjärnkontoret. Efter omkring 20 minuters duschande känner jag mig nog klar för att återgå till det tunga trippandet och lägger mig naken i soffan och lyssnar klart på andra halvan av albumet.
21.19 Nu påbörjar jag den tredje genomlyssningen av albumet och det blir direkt riktigt nice. Jag har tidigare inte riktigt reflekterat över mängden OEV/CEVs men inser väldigt snabbt att de är av det fetare slaget. Jag har massa tavlor på väggarna och de rinner ut i rummet, flyter fram, och jag inser att färger inte påverkas av tyngdlagen ... typ. CEVs är bland de bästa jag haft, oerhört intrikat detaljerade och följer musiken som en 4-dimensionell visualizer (eftersom jag hört låtarna tidigare kan jag se framåt i tiden längs mina CEVs), trots att jag trippat mycket tidigare har jag aldrig lyssnat/sett musik så oerhört tydligt. Fantastiskt.
21.49 Bong-samplingen återkommer och jag förstår att det är dags att röka igen. Tänder spliffen och njuter till andra halvan av albumet. Medan jag röker spliffen kommer det en ton från låten som är så vacker och går rakt in i min själ, och jag fryser där jag sitter med spliffen i handen. Det är här som min kropp börjar flyga och jag lägger mig horisontellt på väggen bakom mig. Jag inser att hallucinogener motverkar tyngdlagen.
22.13 Fjärde genomlyssningen. Här börjar jag återfå "medvetandet" så att säga och finner mig åter igen liggandes i soffan på vanligt vis, med en uppbränt spliff mellan fingrarna. Jag inser att jag fortfarande är naken och bestämmer mig för att ta på några mysiga kläder.
När så bong-samplingen åter kommer är det min cue för en ny spliff. Lutar mig tillbaka, njuter och röker. Och exakt samma sak händer igen! En ton kommer som skär in i märg och ben (som en orgasm) och jag fryser igen. Den här gången blir det ännu sjukare och min kropp försvinner helt och hållet, det enda som jag känner är mitt ansikte som blivit till en mask (maskerad-mask alltså) som svävar genom rummet. Det är så galet skönt och häftigt, men jag får någon sorts reminder om att jag faktiskt är en människa som existerar på det fysiska planet och blir orolig att jag lämnat min kropp för evigt och inte kommer att hitta tillbaka. "Jag vet ju inte ens vad jag heter", tänker jag men kommer på mig själv med att det låter lite fånigt och bestämmer mig för att ta reda på mitt namn för säkerhets skull. Det går ganska bra, jag behöver inte alls tänka länge, och säger till mig själv: "Du heter xxx och bor på xxx, och det här är din lägenhet", Phew! Gud vad skönt att det är ur världen. Nu kan vi fortsätta trippa.
23.08 Femte genomlyssningen påbörjas. Det är fortfarande riktigt fett när det kommer till OEV/CEVs om än det lugnat ner sig lite grand. Dock händer samma sak med jointen även denna gång, men jag försvinner inte like långt ut i kosmos.
Fortsätter lyssna på albumet på repeat och har det mycket mysigt. Röker på samma ställe varje gång men kan nu röka hela jointen utan att försvinna. Det händer inte direkt något spektakulärt hädanefter förutom att det är allmänt mysigt psykadeliskt.
01.10 Röker till bong-samplingen igen.
02.21 Har just ätit en svampsoppa (färdig kelda-soppa, inget hallucinogent tillskott) som var god. Röker därefter en joint. Supernice.
03.01 Nu har jag lyssnat klart på det åttonde varvet och bestämmer mig för att det är läggdags. Slår av allting i vardagsrummet och beger mig till sovrummet efter att ha borstat tänderna. Ligger och filosoferar en stund; är fortfarande lite för trippad för att kunna somna obehindrat.
03.55 Släcker lampan för att sova. Somnar ganska snabbt. Sover jättegott. Vaknar pigg och utvilad om än med lite "träningsvärk" i hjärnan.
Utvärdering: Som ni märkte fick skivan stort utrymme i denna tripp, dels för att jag inte vågade byta eftersom jag hade det så himla bra, men också för att den är riktigt fet att trippa till.
Det här blev den bästa, och fetaste, trippen. Fulländat. Om man utgår från Shulgins sätt att bedöma trippar vågar jag nog sätta ++++, eftersom jag inte bara trippade hejdlöst utan även lyckades lösa många grubblerier som legat över mig sedan tidigare. Jag vaknade alltså dagen efter med ett större psykiskt välbefinnande än tidigare, och för mig är det lite av vad det går ut på när man trippar.
Dos: 1 E, 30 mg 4-HO-MET, 30-40 toppisar
Ålder: 23 Kön: M Vikt: >70 kg
Tid: 10 timmar från intag till sömn.
Beskrivning:
17.42 Äter 1 Blå McDonalds
18.00 Äter 1 kapsel med 30 mg 4-HO-MET och slår på "In Space No One Can Hear You Cool" med "Mister Space Cool"
Efter c:a 20 minuter känns det riktigt, riktigt fint. Ecstasyn har kickat in och man mår så gott man kan samtidigt som metocinet börjar skruva till det lite grand, definitivt ++ (om man följer Shulgins måttstock). Det känns som om känslorna trippar, vilket är fantastiskt (kan för övrigt tillägga att det är sjukt nice att ta E lite före man tar trippen då man slipper må dåligt innan det slagit på).
18.54 Har nu lyssnat igenom albumet en vända och bestämmer mig för att ändå äta svampen som jag tidigare inte vågade äta. Slukar 30-40 finhackade toppisar med vatten. Lutar mig tillbaka i soffan för en andra genomlyssning. Nöjd.
Halvvägs genom albumet kommer någon sorts skruvad bong-sampling (?) och detta känns som ett perfekt tillfälla att röka en fin spliff. Det är här någonstans som svampen börjar slå på (+++), ecstasyn och metocinet har peakat och allt blir jävligt skruvat. Den elaka svamp-ångesten befästs sig i min hjärna och sne-tankarna hopar sig, men jag mår för bra för att snea på riktigt och är för borta för att bry mig ordentligt. Dock inser jag att jag inte kan njuta av musiken om jag inte kommer förbi den onda svamp-barriären varpå jag pausar musiken för att lägga mig i mitt badkar och duscha.
Det här visade sig vara det smartaste jag kunde göra, för i värmen från vattnet och den lugna, ljusa miljön kunde jag samla tankarna och få ordning i det hallucinogena hjärnkontoret. Efter omkring 20 minuters duschande känner jag mig nog klar för att återgå till det tunga trippandet och lägger mig naken i soffan och lyssnar klart på andra halvan av albumet.
21.19 Nu påbörjar jag den tredje genomlyssningen av albumet och det blir direkt riktigt nice. Jag har tidigare inte riktigt reflekterat över mängden OEV/CEVs men inser väldigt snabbt att de är av det fetare slaget. Jag har massa tavlor på väggarna och de rinner ut i rummet, flyter fram, och jag inser att färger inte påverkas av tyngdlagen ... typ. CEVs är bland de bästa jag haft, oerhört intrikat detaljerade och följer musiken som en 4-dimensionell visualizer (eftersom jag hört låtarna tidigare kan jag se framåt i tiden längs mina CEVs), trots att jag trippat mycket tidigare har jag aldrig lyssnat/sett musik så oerhört tydligt. Fantastiskt.
21.49 Bong-samplingen återkommer och jag förstår att det är dags att röka igen. Tänder spliffen och njuter till andra halvan av albumet. Medan jag röker spliffen kommer det en ton från låten som är så vacker och går rakt in i min själ, och jag fryser där jag sitter med spliffen i handen. Det är här som min kropp börjar flyga och jag lägger mig horisontellt på väggen bakom mig. Jag inser att hallucinogener motverkar tyngdlagen.
22.13 Fjärde genomlyssningen. Här börjar jag återfå "medvetandet" så att säga och finner mig åter igen liggandes i soffan på vanligt vis, med en uppbränt spliff mellan fingrarna. Jag inser att jag fortfarande är naken och bestämmer mig för att ta på några mysiga kläder.
När så bong-samplingen åter kommer är det min cue för en ny spliff. Lutar mig tillbaka, njuter och röker. Och exakt samma sak händer igen! En ton kommer som skär in i märg och ben (som en orgasm) och jag fryser igen. Den här gången blir det ännu sjukare och min kropp försvinner helt och hållet, det enda som jag känner är mitt ansikte som blivit till en mask (maskerad-mask alltså) som svävar genom rummet. Det är så galet skönt och häftigt, men jag får någon sorts reminder om att jag faktiskt är en människa som existerar på det fysiska planet och blir orolig att jag lämnat min kropp för evigt och inte kommer att hitta tillbaka. "Jag vet ju inte ens vad jag heter", tänker jag men kommer på mig själv med att det låter lite fånigt och bestämmer mig för att ta reda på mitt namn för säkerhets skull. Det går ganska bra, jag behöver inte alls tänka länge, och säger till mig själv: "Du heter xxx och bor på xxx, och det här är din lägenhet", Phew! Gud vad skönt att det är ur världen. Nu kan vi fortsätta trippa.
23.08 Femte genomlyssningen påbörjas. Det är fortfarande riktigt fett när det kommer till OEV/CEVs om än det lugnat ner sig lite grand. Dock händer samma sak med jointen även denna gång, men jag försvinner inte like långt ut i kosmos.
Fortsätter lyssna på albumet på repeat och har det mycket mysigt. Röker på samma ställe varje gång men kan nu röka hela jointen utan att försvinna. Det händer inte direkt något spektakulärt hädanefter förutom att det är allmänt mysigt psykadeliskt.
01.10 Röker till bong-samplingen igen.
02.21 Har just ätit en svampsoppa (färdig kelda-soppa, inget hallucinogent tillskott) som var god. Röker därefter en joint. Supernice.
03.01 Nu har jag lyssnat klart på det åttonde varvet och bestämmer mig för att det är läggdags. Slår av allting i vardagsrummet och beger mig till sovrummet efter att ha borstat tänderna. Ligger och filosoferar en stund; är fortfarande lite för trippad för att kunna somna obehindrat.
03.55 Släcker lampan för att sova. Somnar ganska snabbt. Sover jättegott. Vaknar pigg och utvilad om än med lite "träningsvärk" i hjärnan.
Utvärdering: Som ni märkte fick skivan stort utrymme i denna tripp, dels för att jag inte vågade byta eftersom jag hade det så himla bra, men också för att den är riktigt fet att trippa till.
Det här blev den bästa, och fetaste, trippen. Fulländat. Om man utgår från Shulgins sätt att bedöma trippar vågar jag nog sätta ++++, eftersom jag inte bara trippade hejdlöst utan även lyckades lösa många grubblerier som legat över mig sedan tidigare. Jag vaknade alltså dagen efter med ett större psykiskt välbefinnande än tidigare, och för mig är det lite av vad det går ut på när man trippar.
