"Demokratin"...i all sin enkelhet

En av de mest genialiska filmer som någonsin gjorts är tvivelsutan Being There (på svenska: Välkommen Mr. Chance) från 1979 med den lika genialiske Peter Sellers i huvudrollen. Den säger egentligen allt, i all sin enkelhet, om hur vår "demokrati" fungerar. Särskilt slutet:

http://www.youtube.com/watch?v=40wERRsHrUs

Precis så går det till. Ofattbart mäktiga konstellationer som Bilderberggruppen väljer ut en "efterbliven trädgårdsmästare", t.ex. Den Fete, Äggskallen eller kanske, inför valet 2014, Boxarfejset, att satsa på. Denne blir då statsminister.

I Riksdagen sitter det sedan en handfull människor, kanske en 6-7 stycken, närvarande vid en "vanlig" (pleni)debatt. Dessa ointresserade och apatiska slöpittar röstar helt i enlighet med partilinjen, av rädsla för att riskera både repressalier och sina karriärer. Partilinjen är lika med diktatorns (=partiledarens) vilja. Han i sin tur är firmatecknare åt den finanselit som har satt dit honom in the first place. För den som är intresserad av vad som händer om man inte röstar i enlighet med diktatorns vilja (=partilinjen) rekommenderar jag boken Knapptryckarkompaniet.

Harmoniseringen av de olika partilinjerna kallas för kohandel mellan partierna. Detta är inget nytt och inte heller finns det några större skillnader mellan de olika partilinjerna i utgångsläget. Men genom kohandeln (såsom miljömupparnas och moderaternas mycket destruktiva uppgörelse om somalierinvällningen) blir harmoniseringen fullständig.

Så fungerar "demokratin", i ett nötskal. Förvisso inget nytt för många av er insiktsfulla flashbackare men aldrig har det aldrig uttryckts bättre än i denna film från 1979. Sällan har nog en komedi varit mörkare och aldrig har skrattet fastnat mer i halsen än första gången man såg den. Katten på råttan och råttan på repet.

Sluta beskyll eliten för allmogens misstag. Dessa "efterblivna trädgårdsmästare" har röstats fram av folket. De flesta är precis som du, debila lättingar som tror sig förstå hur saker och ting fungerar.

En fråga bara, om nu Bilderberggruppen styr världen, varför är då medlemmarna samma "efterblivna trädgårdsmästare" som du menar att dom handplockar som nickedockor? Där tycker jag logiken haltar lite. Ha sedan i åtanke att denna "ofattbart mäkta konstellation" släppt in Mona Sahlin. En organisation som ser henne som en tillgång kan väl förfan inte ha förmågan att kontrollera hela världen?

Problemet är inte att folket röstar fram okvalificerade personer till betydelsefulla poster, eller för den delen att "NWO"/"ZOG"/"Bilderberggruppen" skulle välja ut tronarvingarna; Problemet är att vi har ett system som inte bara tillåter, utan även uppmuntrar, fel sorts människor att söka sig till politiska ämbeten.

Det är inte ett system som uppmuntrar fel människor utan ett folk som väljer fel människor. (Om man nu så tycker)

Det är väl inget nytt att man måste kompromissa något för att hitta en kandidat som passar flest möjliga? Att det inom partier finns pampar som har till uppgift att finna denna kandidat är väl inte heller det särskilt underligt? Vad är alternativet, att de som lyckas övertala militären skall bestämma?

Jag är inte alls särskilt förtjust i politiken som nu förs, men är å andra sidan oerhört glad över att jag faktiskt har en reell möjlighet att förändra den.

EDIT: Jag måste tillägga att jag håller med om filmens briljans.