Definitioner av ak

Jag har ibland märkt att jag använder ordet anarkokapitalism på ett speciellt sätt, och även några andra relaterade ord. Själv tycker jag mina användningar är bäst, men kan ju vara värt att höra om alla andra också använder orden på det här sättet. Så, här är orden:

Anarki - Ett statslöst samhälle där det inte finns någon organisation som beskattar/stjäl från folk systematiskt (det kan dock finnas enstaka rånare) eller någon som upprätthåller ett våldsmonopol, alla lagar upprätthålls polycentriskt. Dessutom måste varje individs självbestämmande respekteras.

Polycentrism - Ett samhälle där det inte finns något våldsmonopol; lagarna upprätthålls genom en samverkan mellan flera olika starka grupper i samhället, men ingen enskild grupp har möjlighet att ensamt bestämma över någon annan. Ett fåtal starka grupper skulle dock kunna låta bli att de stjäl från någon annan, så skatt är möjligt.

Extraterritorialitet - Ett rättsligt system där lagen följer individen. Inte nödvändigt, men ofta att individen har rätt att välja vilken lag den vill leva efter. Det här systemet är nödvändigtvis polycentriskt, om än inte nödvändigtvis till en betydande grad.

Libertarianism - Självbestämmande, privat äganderätt och kontrakträtt.

Marknadslag - Ett speciellt polycentriskt lagsystem där folk köper rättstjänster från företag eller föreningar, vilka upprätthåller lagarna. Vad David Friedman kallade "anarkokapitalism".

Anarkokapitalism - Ett anarkistiskt samhälle där libertariansk rätt råder (vilken folk kan sluta följa om de vill) och folk producerar lag enligt marknadslagsmodellen. Går även under namnet marknadsanarki.

Libertariansk anarki - Som ak, fast folk kan producera lagar på vilket sätt som helst.

Någon som tycker det finns något problem i den här indelningen?

Jag skulle säga att libertarianism är en bredare term, som inte nödvändigtvis inkluderar förespråkandet av privatägande. Anarkistisk-kommunistiska och kollektivistiska rörelser har ju t.ex. kallats libertarianska sedan 1800-talet; vad det handlar om är ju snarare en beteckning på något "allmänt frihetligt", som i dagens USA t.o.m. kommit att inkludera minarkister. Libertariansk anarki blir således också ett lite konstigt begrepp, då libertarianismen inkluderar anarkismen och all anarkism med nödvändighet är libertariansk.

Anarki och anarkokapitalism blir ju också i princip synonymer i dina definitioner; det centrala i just anarkokapitalismen, som skiljer den från exempelvis individualanarkistiska varianter av marknadssocialism, är väl främst förespråkandet av non-proviso lockeanskt jordägande, tanken om att hierarkiskt ägda och styrda företag och kapitalackumulation genom lönearbete, ränta o.dyl., uppdelningen av samhället i kapitalister och arbetare inte utgör något problem för bevarandet av friheten, o.s.v.? Det är ju främst där anarkokapitalister och socialistiska marknadsanarkister har meningsskiljatigheter. Jag tänker bara att definitionen av anarkokapitalism som den nu står lika gärna skulle kunna gälla Tuckers eller Tandys socialism, då aspekterna där de skiljer sig åt inte berörs. Alltså, skillnaden mellan anarkokapitalism och socialistisk anarkism är ju främst att AK förespråkar/försvarar just kapitalism; kapitalackumulation genom lönearbete, ränta, o.s.v. som socialisterna menar är exploatering och som de, genom diverse organisations- och produktionsförslag, helst vill se försvinner i samhället.

Meningen "ett fåtal starka grupper skulle dock kunna låta bli att de stjäl från någon annan, så skatt är möjligt" fann jag lite obegriplig Men annars är det väl bra definitioner!

Jo, jag menar inte att libertarianism utesluter kollektivt ägande, utan bara att den inte inkräktar på privat äganderätt (som huvudregel för egen del iaf). Att säga libertariansk anarki istället för anarki är bara för att förtydliga, eftersom libertarianism även inkluderar minarkister, och för att man vill skilja sig från de "anarkister" som vurmar för staten.


Nej, det är inte skillnaden, som jag skrev. Den viktiga skillnaden var hur lagar producerades. Man kan ju tänka sig en anarki där lagar inte produceras privat enligt det mönster som Friedman och Tannehill föreslog. Som ett klansystem. Skillnaden där är en fråga om produktion, och kanske inte så viktig att påpeka, eftersom de har många liknande mekanismer. Men, ett annat system skulle ändå fungera annorlunda, varför jag gör en skillnad.

Vad gäller landägandet står jag för flashbacks variant + ett annat proviso.


Jo, jag definierar det utifrån vilket system det har, och vilka lagar som gäller - inte vad folket har för preferenser (utom att just stå för de sakerna).


Menade att man kan ha några starka grupper som sinsemellan har polycentrisk lag, och att alla i samhället kan välja mellan dessa för att få fram en lag, fast grupperna har bestämt att de kan beskatta andra, som en kartell.

Släng gärna in en definition av "stat" också!

Fast det är väl varken något speciellt eller nödvändigt för anarkokapitalism? Förespråkar inte olika anarkokapitalister olika saker här?


Å andra sidan har vi individualanarkister som förespråkar en lag som liknar Friedmans, t.ex. Tucker och Tandy som baserar den på individuella val och konkurrens. I "Voluntary Socialism" skriver ju t.ex. Tandy:


Såväl Tucker som Tandy baserade sin sak på stirnersk egoism, och hade därför ingen grundläggande moral som alla ska följa eller som skulle ligga till grund för lagen; av ren nyttomaximering menade Tandy att:


Där dessa herrar främst skiljer sig från Friedman skulle jag fortfarande säga är synen på exploateringen av arbetet, räntan, jordägandet, och liknande (samt den påverkan på den individuella friheten som dessa faktorer har).


Fast är det inte främst preferenserna som skiljer olika anarkistiska inriktningar åt, och ger upphov till olika syn på organisering av produktion, "lagar", o.s.v.?


Okej, det var mer begripligt för min hjärna

Inte som jag kan se; alla förespråkar att lagar produceras på en marknad. Däremot utgår Tannehill och Rothbard från att alla i samhälle X kommer att följa libertariansk lag, medan Friedman pratar om systemet för att producera lag (marknadslag, vilket alltså inte är detsamma som anarkokapitalism).


Jag definierar inte det för att skilja det så mycket från andra anarkistiska rörelser, utan för att göra anarkokapitalism så tydligt som möjligt. Vad folk har för preferenser, hur de vill organisera sitt arbete, är inget jag bryr mig om - låt folk göra vad de vill. Så jag definierar inte mig själv som ak efter vilket sorts organisationssystem som jag tror är mest effektivt. Jag definierar det efter vilket system som jag tror producerar bäst lagar mest effektivt.


My work here is done.

När folk pratar om stater tycker jag mig ha märkt av två olika definitioner. Å ena sidan har vi staten som lagstiftare ("centralstat", våldsmonopol/lagstiftarmonopol, monocentrisk organisation) och sedan har vi staten som rövarband ("stationary bandit"). Så:

Den lagstiftande staten - en organisation som ensamt kan bestämma vad lagen är i ett visst samhälle. I sin absolut rena form är det en Leviathan, d.v.s. ingen annan makt är dess like och kan stå emot dess kraft. Över sitt område har staten fullständig makt över vad lagen är.

Staten som stationär bandit - en organisation som har tillräckligt mycket makt att ta pengar från folk relativt regelbundet, och som inte stöter på alltför mycket bekymmer när de gör detta.

Historiskt kom den senare staten fram först och alla Leviathan-stater har varit stationära banditer. (Nattväktarstaten försöker vara en leviathan utan att stjäla.)

Okej, med det syftet blir det kanske bäst att definiera så som du gör. Vad som skiljer just anarkokapitalism från det bredare anarkism (som "spelplan", eller vad vi ska kalla det) är fortfarande lite oklart - då ju alla förespråkar någon form av "marknadslag" i den bemärkelse att man vill låta människor välja sina samarbeten, men då Rothbard vill se en typ av lag dominera i hans samarbeten medan Kropotkin vill se en annan dominera i hans; medan det främst är t.ex. Friedman och en del individualanarkister som inte baserar det på några "moraliska visioner" alls.

Men, jag köper det!

Bara för att klargöra. När jag tar upp marknadslag så menar jag just att man köper lagen genom att köpa skyddstjänst, eller ingår i en grupp som tillhandahåller sådant, och att skyddstjänstgrupperna som har olika lagar kommer överens om vilken lag som skall gälla i en konflikt genom komrpomissande. Jag tänker mig att om folk kunde koordinera konflikter med andra på ett annat sätt - kanske genom religion - så blir systemet något annorlunda, även om båda resultaten bygger på samarbete.

Men, även Friedman hade ju en moralisk vision med den anarcho-capitalism (d.v.s. marknadslag) han utvecklade; det var ju för att folk troligtvis skulle kunna få fram bättre lag med det systemet, och att det skulle vara enklare att undvika att folk får makt. Jag vet inte riktigt hur Rothbard och makarna Tannehill såg på saken att det system de förespråkade (marknadslag) kunde leda till annat än en libertariansk rätt. Det viktiga för dem - och för min del - var nog att föreslå ett system som ger frihet.

För att få en bra bild av vad som skiljer en stat från ett rövarband borde man snarast kolla på hur starkt rotade organisarionens grundläggande myter är.

Vi lever redan i en anarki. Det är bara så att en viss organisation, Staten (TM), tagit för sig rejält och utkonkurerat alla andra organisationer (som Black Cobra).

Jag undrar om inte det bästa är att gå ifrån att tala om vad ett samhälle är till att istället tala om vad en person är, vilket mäts utifrån vilka befogenheter personen anser en viss organisation har över andra människor. En libertarian anser att nattväktarstaten har rätt att kränka en persons negativa rättigheter om denne i sin tur har kränkt andras (brott och straff). En socialist anser att staten har större befogenheter än så. En anarkokapitalist är nästan som en libertarian men anser att ingen organisation (staten) har monopol till denna rätt. Även en enskild person har sådana befogenheter i anarkokapitalistens ögon.

Antag att vi har anarkokapitalism enligt din (du som läser detta) definition. Anta också att i ett litet bostadsområde så börjar plötsligt alla prenumerera på en viss organisations (Linola Security) lag- och rättstjänster. Blir detta lilla bostadsområde plötsligt till ett land med Linola Security som stat om jag (VD) bestämmer mig för att ingen i bostadsområdet får avsluta våra tjänster? Jag tycker det fortfarande är anarkism, även om ett företag beter sig illa.

Det här är bara personliga reflektioner jag haft. Tyck till!

Hur definierar du då anarkism? Uppenbarligen stämmer den inte överens med den definition jag tar upp ovan (som jag tänker mig är ganska representativ); det finns utsugande organisationer och samhället är inte polycentriskt (att någon tagit makten innebär just det).


Några fler saker måste ske. Någon måste vilja gå ur föreningen och hindras från att göra det, och ingen annan organisation skall kunna hota LS till att inte döma någon ensamt. Alltså, ifall jag, som utomstående, hamnar i området och någon ondskefull vakt tar fast mig, och om organisationen sedan dömer mig, utan att bry sig om hoten från mitt säkerhetsföretag (och dess partners), och inte få några repressalire från dessa föreningar, då har LS ett våldsmonopol. Ett väldigt litet våldsmonopol, dock.
Samhället skulle inte längre kunna beskrivas som ett anarkokapitalistiskt sådant.

Annars är anarkokapitalister libertarianer.