Karl XII

Har genom åren funderat på hur Karl XII blivit denna krigarkung och hjälte som t.ex höger orienterade grupper firar och hyllar. Sorry om det diskuterats förut här, har inte följt historia forumet slaviskt.
Fakta är ju att han förlorade ALLT som Karl XI via sin son Gustav II Adolf grundlade.
Sverige hade med all säkerhet inte haft kraft, mycket beroende av vår låga befolkningsmängd, att bevara denna stormakt förevigat, men detta skedde på allt för stora strategiska misstag.
Största, som jag ser det, varför inte krossa Peter den store efter Narva?
Varför styra mot Polen och låta Peter bygga upp sin arme igen?

Detta är ingen analys på nått sätt, bara en kort reflektion från mig...

Det finns ett antal faktorer som gjorde att man lät ryssen vara efter den första drabbningen vid Narva. Till att börja med stod slaget i November och att marschera mot Moskva då är inte en jättebra idé (fråga Hitler och Napoleon). Polska trupper befann sig utanför Riga och lägg därtill att den polska krigsmakten ansågs vara betydligt farligare än den ryska vid den här tiden. Det är lätt att vara efterklok, men med den fakta som Kalle dussin hade så agerade han korrekt.

Det som förlorades var ett par tyska och baltiska provinser, medan Sverige fick behålla Skåne och Finland d v s de allra viktigaste delarna. Det sågs som en bra fred av samtiden och kallades "den gyldene freden" (även namnet på Bellmans favoritkrog). Att Sveriges ställning ingalunda var hopplös efteråt bevisar att vi lyckades hålla både Ryssland och Preussen stången i flera krig.

Karl XI är f ö Sveriges mest överskattade krigarkung. Historikerna har av någon anledning upphöjt denne, förvisso vid tillfället tonårige, kungs förvirrade och klantiga krig till en stor seger medan hans sons betydligt större framgångar har förvandlats till fiaskon.


Under större delen av kriget mot Sverige förde Ryssland krig på flera fronter. Hela den ryska armén användes inte mot Sverige, vilket gjorde att den inte heller kunde krossas av oss.

När det gäller det stora nordiska kriget kan man lika gärna ta upp de tillfällen Sverige hade tur. Vad hade t ex hänt och Ryssland och Danmark tillsammans hade invaderat Skåne, eller om Sverige inte fått tillbaka Finland i freden?

Gustav II Adolf var inte son till Karl XI.

Karl XII var son till Karl XI.

Karl XI var i sin tur son till Karl X Gustav, som var kusin till Gustav II Adolfs dotter.



Problemet för Karl XII var att Sverige var omgivet av fientliga makter, som alla konspirerade för att att anfalla Sverige och Karl XII hade inte så mycket annat val än att gå i krig.

Och eftersom det var flera olika makter som han var i krig med, så blev han tvungen att prioritera och han hade inte soldater nog att slåss på flera fronter samtidigt.
Alltså slog han ut ryssarna så att de inte lägnre var ett direkt hot, därefter gick han mot nästa direkta hot osv.

Hade han fortsatt mot ryssarna så hade halva Sverige varit borta när han kom tillbaka, oavsett om han vann eller inte mot Ryssland.

Det beror på att han vann, vilket är allt som räknas i en dels ögon.
Sedan var hans största storhet egentligen att han byggde upp landet och framförallt dess militär, vilket i sin tur var vad som möjliggjorde Karl XIIs framgångar.

Karl XII gjorde felet att han inte dog vid rätt tillfälle.
Hade han dött strax innan Poltava, innan Sverige började förlora, så skulle han troligen kommas ihåg som den största generalen och kungen i svensk historia, och ansvaret för förlusterna skulle läggas på någon annan.

Ja det är helt rätt, men efter att besegrat en till antalet klart överlägsen rysk arme, som så vitt jag känner till, i stort sätt gick under, varför inte avslutat det? Peter var ju inte långt borta, handlade ju inte om en marsch genom halva Ryssland.
Spendera 6 års fälttåg i Polen, där målet, som jag förstått det, var att få August II avsatt för en mer Svenskvänlig kung, och låta tsar Peter bygga upp både starkt flotta och trupper, känns för mig som ett avgörande ödesdigert misstag.
Men som sagt innan, det är lätt att vara efterklok och lekman 300år efter...

Ta och kolla hur många man Karl hade i armen efter Narva. Färre soldater till hands än EFTER Poltava. För att förstå kriget måste du förstå historia och jag vet inte hur mycket du kan när du säger att Karl XI var Gustav IIs far

[quote=Jecke]Gustav II Adolf var inte son till Karl XI.

Karl XII var son till Karl XI.

Sorry, klart han var det, de romerska siffrorna har aldrig riktigt varit min grej, självklart ska I vara före X'et


Hade han fortsatt mot ryssarna så hade halva Sverige varit borta när han kom tillbaka, oavsett om han vann eller inte mot Ryssland.

Jag är inte säker på det, ryssarna var klart decimerade efter Narva, och inte långt borta, taggade efter att vunnit slaget trots underlägsna trupper i antal kunde detta skett relativt fort.

Att fullständigt förstå historia är nog få förunnat, iannatfall skulle sådana här forum inte behöva existera. Men gratulerar dig om du är en av dem
Som jag skrev i första inlägget var detta bara min egna reflektion från mitt egna historia intresse...
upplys mig gärna om hur många man Karl hade vs Peter efter Narva?

Och igen, jag vet att I ska vara före X, men blev fel igår...

Huvudarmen utanför narva bestod av 10 000 man. Förstärkningarna kom först på våren

Hade turkarna inte "svikit" Sverige/Karl XII hade kriget kunnat bli gynnsamt för Sverige.

Ottomanerna hade möjlighet att krossa den ryska armén under Prutkampanjen (Turk-ryska kriget 1710-1711). Den ryska armén i Turkiet var decimerad till 30 000 man, medan turkarnas styrka uppgick till 200 000 man. Tsar Peter lyckades förhandla till sig fred med turkarna och kunde lämna Turkiet med hela armén, medan Karl XII menade att Turkiet borde krävt kapitulation av ryssarna och fört tsaren som fånge till Konstantinopel.

Var Kalle lika reko som bilden av honom? Han verkar inte varit en gluttoman som dricker och äter mängder, han verkar inte varit en stropp som går omkring och talar franska för att vara märkvärdig, han verkar inte varit en hetsig person som hade lätt att brusa upp.

August den starke var problematisk, då han var kung av Polen men samtidigt var Arvsfurste av Sachsen.
Och Sachsen ingick i den tyske kejsarens imperium.

August nyttjade sachsiska trupper i kriget, tillsammans med polska, och drog sig tillbaka till Sachsen när han förlorade, vilket Karl XII inte vågade angripa av rädsla för att dra in den tyske kejsaren i kriget och göra det ännu större och ännu svårare att vinna.

Så han försökte hela tiden pacificera Polen, bland annat genom att själv tillsätta en polsk kung som var svenskvänlig, men denne lyckades inte med enbart polska trupper hålla August och hans sachsiska trupper borta utan hjälp av svenska trupper.