Min rektor använder utpressning

Faktiskt jo. Detta faller in under en sådan bit där skolan kan ha ett tvång att informera föräldrarna. Rökning är inte tillåtet för en omyndig person (minst 1 del av kedjan skaffa-inneha-bruka är inte okej), kan lätt ses som hälsofarligt osv. Som anställd på skolan så har han mycket med rökningen att göra.

edit: givetvis då att personen är omyndig. Är personen myndig så är det lätt att säga åt skolan att de inte får ha kontakt med föräldrarna, och då får skolan inte kontakta föräldrarna. Men är personen myndig så är det ju inte heller något mer problem än att rektorn inte vill ha rökning på/vid skolan.

Så vad tycker du att jag ska göra? Bara skita i det och ligga lågt tills min polare fyller arton?

Ett litet mer vardagligt sätt att beskriva saken på är att ni jävlas med rektor (eller, snarare, är skolans lilla lokala upprorsgrupp, och er omgivning tycker att ni gått för långt) och rektor jävlas tillbaka (eller, snarare, berättar för er vilka konsekvenserna blir om regelverket på skolan inte följs).

Du ställde frågan "vad gör jag":

Du tar ett steg tillbaka, håller litet lägre profil, ser till att att inte bryta mot skolans ordningsregler och så ser du till att "din kompis" förstår att om han röker, så får han acceptera konsekvensen att detta rapporteras till hemmet.

JAg vet inte om rektor säkert känner till att det skulle få en tråkig konsekvens, men OM han vet det är det ju en ganska bussig förklaring till att han inte redan meddelat föräldrarna utan varnar "din kompis" i stället. Det är ju vad vi vuxna skulle se som "win-win" och inte ett försök till utpressning, tjänstefel eller översitteri.

Jag fattar att det kan ses som om vi är "bråkiga". Detta är då verkligen inte fallet. Jag hänger med två vänner, en tjej och en kille. Vi hänger bara för oss själva och har aldrig gjort någonting bråkigt eller stökigt i denna skola. Det är just därför jag inte fattar var ifrån detta kommer.

Amen snälla, är du född på 40-talet eller? Enligt mig gör rektorn fel. Han borde antingen polisanmäla händelsen med stenen och ringa till killens föräldrar eller så borde han sluta försöka pressa TS på ett erkännande.

Som jag sa tidigare så borde TS säga att han helt enkelt inte är intresserad av "elevkåren" längre. Om han nu inte vill ha en polisanmälan på sig eller bli av med sin kompis.

Fast vad du tycker och det juridiska läget är inte nödvändigtvis samma sak, och där trumfar faktiskt juridiken allt.

Jag tror inte rektorn har rätt att försöka pressa TS på ett erkännande, det är polisens jobb att få fram det.

Ge mig namnet och numret så ska jag ringa och låtsas vara en myndighetsperson

Du är dock inte vad man kallar en rättskälla.

TS frågade om ett praktiskt råd, jag tror att jag gav ungefär samma råd som du - ligg lågt, tona ner profilen, samarbeta mer, om möjligt.

Finns ingen lag som ger dig rätt att få igenom dina förslag i elevrådet/kåren. Gymnasiet är ingen demokrati och inget av de du sagt har någon juridisk effekt på din rektor.

Vill rektorn ringa din väns föräldrar så har han all rätt till det och juridiken på sin sida.

Det som jag överraskas mest av här är hur omogen du är. Är alla gymnasister så omogna nu för tiden?

Hur mycket förändringar gör ett elevråd egentligen?
Bestämmer om det ska vara cocacola eller pepsi i läskmaskinen?

Rent spontant känns det som att din polares körkort är viktigare än de småsaker elevrådet håller på med, på en skola du bara har 9 månader kvar på ändå.
Erkänner någon av er kommer ni troligtvis få betala ett par tusenlappar för rutan, och möjligen även få en polisanmälning på er. Så erkänn inte något ni inte gjort.

Tycker att du ska ta ett snack med rektorn och påpeka att om du erkänner något du inte gjort, bara för att du bryr dig om elevrådet, så kommer den som faktiskt är skyldig gå ostraffad, samt att du i detta fallet blir oskyldigt straffad vare sig du erkänner eller inte, och fråga honom om han verkligen tycker att det ska vara så. Du kan ju påpeka att han inte agerar särskilt bra föredöme eller lär ut rättssäkerhet särskilt bra. Fast använder man för många korrekta och logiska argument mot någon i en sådan maktposition kan ofta personen bli ännu surare, då vissa med psykopatiska drag i ledarpositioner inte klarar av att ha fel - så träd försiktigt fram med argumentet, men var bestämd.

Detta förutsätter att ni verkligen är oskyldiga.

På vilket sätt är han omogen? Bortsett från att han är 18 år då, då är man ganska omogen "nu för tiden"

Att han inte vill förstöra för sin väns körkort? De i runda slängar 10.000kr det kostar att ta körkort är rätt saftiga pengar när inkomsten ligger på 1.000kr i månaden.

Min följdfråga är:
Om en person (under eller över 18) blir utlovad betalning för körkortsutbildning så länge den avhåller sig ifrån rökning, men ljuger om det för sina föräldrar, kan föräldrarna senare kräva återbetalning?
Är det rent utav olagligt?

(Jaja, lite barnslig frågeställning, men det bjuder jag på.)