Citat:
Ursprungligen postat av
Gammal Hårdrockare
För mig så är nostalgi oftast positivt laddat men det kan även kännas jobbigt ibland, jag tänker då närmast på när man besöker gamla platser man inte sett på många år och upptäcker att mycket är förändrat och en del är mycket mindre och mer "taffligt" än man minns det. Vissa minnen bör just bara vara minnen och inget annat, man bör kanske låta bli att rycka i gamla trådar och liknande.
Sentimentalitet är något annat och är blandade känslor för mig. Jag älskar att frossa i gamla minnen men jag klarar inte längre av att titta i gamla fotoalbum längre. Gillar inte att bli påmind om hur jag själv och mina vänner såg ut för 15-20 år sedan. Det känns jobbigt när man stöter på flintskalliga och/eller skäggiga gubbar och förstår att de faktiskt är gamla klasskamrater och att de tänker exakt likadant om mig själv.
Musik och sentimentalitet/nostalgi är ett kapitel för sig själv.
Vill jag nudda vid den där känslan man hade när man var sjutton-arton år så sätter jag på albumet "Point of entry" med Judas Priest. Egentligen så tycker jag inte ens att det albumet är så bra längre men jag älskar att återkalla känslan från sommaren 82. Judas Priest dånar ofta från mina högtalare när jag är i trumpeten.
Sedan så har vi ju då detta med lukter. Jag minns exakt hur det luktade i gymnastiksalen och matsalen när jag gick i lågstadiet.
Kände dessa lukter för några år sedan och vips så var jag sju år igen. Mycket obehagligt. Det finns några fördelar med att bli äldre och det är att man slipper skoltvånget. Min barndom hade varit i det närmaste perfekt om man hade sluppit den förbannade skolan!
Något som jag också minns med fotografiskt minne är alla loggor för läsk, godis, reklam osv från slutet av sextiotalet till mitten av sjuttiotalet. Ni minns väl hur t ex läsketiketterna såg ut när ni var barn? Apotekarnes etikett bestod alltid av tre färgnyanser uppdelade i kvadrater längst ned på etiketten. Var det päronsoda var det tre gröna nyanser, var det hallonsoda var det tre röda nyanser och var det apelsinläsk så var nyansen orange för att därefter övergå till gult.
Minns ni de stora enlitersflaskorna i glas och som vägde flera kilo? Minns ni GB-glassarna? Det var t ex "Kid" som kostade sextio öre och som var hälften vanilj och hälften päron. Storstrut var lyxglassen och kostade hutlösa 1,75, Päronsplitt hette Päronpinne första året den kom och kostade drygt en krona vill jag minnas.
Marabous chokladkakor fanns i flera mindre storlekar och det fanns en chokladkaka som hette "Mellanmål", idag heter den "Sportlunch..."
Beskriv gärna vad nostalgi och sentimentalitet är för er!
Om man återbesöker tex en film/spel/musik/lekpark i vuxen ålder kan man inte se det i ett annat perspektiv. Det vill säga att Bonfunk låten från 1999 (eller om det var 1998) var just då något häftigt och stort. Idag är det sisådär.
Samma sak med vissa Disneyfilmer att det är inte är samma känsla.
Däremot kan en skön nostalgi vara minnet i sig. Med vem spelade man med? Med vem såg man filmen med?
