2012-12-26, 22:44
#1
Jag är en tjej på 19 år som har en drogerfarenhet som innefattar alla de vanligaste drogerna ( samt några utav de mer ovanliga ) Jag har en mor som är ovanligt drogliberal för att vara morsa,vi har båda sedan några år tillbaka gett upp allt vad en klassisk,svensk,traditionell julafton innebär även julgran,julskinka och kalle anka lyser med din frånvaro.Då jag aldrig testat kombinationen LSD+MDMA ( candyflip ) tyckte jag att julafton var ett bra tillfälle att testa på detta.
Morgonen (eller eftermiddagen om man ska vara exakt,sov länge) började med glassfrukost och julklappsöppning,framåt kvällen (kring kl 19.00) droppade jag en lapp syra ( på 150 ) och 200 mg MDMA,ca 1-2 timmar senare fyllde jag på med ännu en lapp.MDMA:t var det som slog först... kände mig lite mysig i kroppen men inte så mycket mera ( kan tilläggas att jag är ganska så inkörd på MDMA ) Lyssnade på musik ( allt ifrån labyrinth till skrillex,så långt ifrån klassisk julmusik man kan komma ) och röjde ihop lite hemma,diskade,slängde presentpapper och sådant medans min mor nattade min minsta syster.Min mor kom upp efter en liten stund och vi drack en kopp the tillsammans, min mor hade laddat med lite vaket för att orka hålla sig uppe hela natten,hon hade inte sovit något natten innan så att hon var ganska trött.
Hon babblade på om allt mellan himmel och jord och jag hade allt svårare för att hålla mig för skratt då jag tyckte attallt hon sa var väldigt lustigt.Konturerna började lösa upp sig och allting blev suddigare och som målat i akvarellfärger,jag såg svaga mönster uppenbara sig.Utanför förstret såg jag meningar stå skrivna mellan grenarna i träden.Jag lyckades antagligen bete mig ganska så normalt för det var först då min morsa fick syn på mina enorma tefatspupiller som hon märkte någonting på mig.Då LDS:n nådde min hjärna fullt ut fick jag talets förmåga.Orden bara forsade fram ifrån mina läppar.Vartenda ord som jag sa var så.. rätt! Som en trollbindande melodislinga.När jag reste mig upptäckte jag hur graciöst jag rörde mig och insåg vilken oerhört elegant varelse jag faktist var.Med en vinröd,fotlång balklänning och mitt hennafärgade hår uppsatt i en stram knut såg jag onekligen elegant ut också.
Resten utav kvällen blev min till en egotripp för min mor ( hon ville ju också trippa!! ) vi pratade om allt vi inte kunnat säga till varandra förut.För första gången på länge kände jag att jag verkligen nådde fram till henne,och att hon faktist lyssnade på vad hon hade att säga.Jag förklarade att våran relation var RAKT ÅT HELVETE ( mindre vackert uttryckt ) annars så använde jag bara vackra ord i mitt språk.Jag sa hur ensam,vilsen och övergiven jag kände mig utav henne och även om (som hon själv uttryckt det ) inte vill se på när jag går under så undrade jag hur hon kunde tro att jag någonsin skulle komma dit hän att jag skulle orka sträva efter en förändring om jag inte hade någon som stod vid min sida.Vi pratade hela natten,skämtade och skrattade och kom varandra närmare än vad vi någonssin varit förut.Min mor ( som förövrigt varit livrädd för allt vad hallucinogener kallas ) blev riktigt sugen på att testa LSD efter ha bevittnat hur det verkade på mig.
Jag lämnade mig själv åt sidan resten av kvällen och den person vi diskuterade var min mor i egen hög person.Jag förklarade för henne att hon måste lära sig att kunna visa sina känslor och att hon enbart skadar sina närmaste med att upprätthålla en känslokall fasad.Vi pratade en hel massor om hennes uppväxt och förhållanden och vad som format henne till att bli den hon är idag,givetvis kan jag inte gå in närmare på den diskutionen av respekt till henne.Det vore alldeles för utlämnande.Vi lyssnade på pink floyd hela natten,shine on your crazy diamonds var seriöst den vackraste musik jag någonssin hört.Det låg magi i luften.Akvarellmålningar avbildade sig i milda men samtidigt sprakande färgnyanser för mitt inre.Jag såg exakt samma mönster oavsett om mina ögonlock var öppna eller slutna.Den samhörighet man ofta upplever på psykedelika ( att känna sig ett med världen ) var starkare än någonssin.
Frågor som jag inte tidigare hade vågat förstå fullt ut lyste nu klart och tydligt inför mitt inre.Varför människan tvingas utstå så mycket smärta och sorg.Vi är alla födda ur mörktet,ur smärta,blod och smuts.Jag vill känna smärtan,känna att jag lever.Jag vill vara människa.Jag är stolt över min kvinnokraft,jag skulle föda mina barn ur samma smärta som jag själv är kommen ur ifall jag ansåg att det fanns någon framtid för den kommande generationen,men nu ser jag framtiden som ganska så framgångslös.Jag vill leva i det skitiga,smutsiga.Jag kände hur jag växte med samma styrka som en blomma som bryter sig fram ur asfalten.Jag ville leva,för första gången på ett bra tag ( även om jag aldrig haft någon direkt dödslängtan ) så kände jag verkligen att jag ville leva.MDMA:t smög sig sakta bort utan att jag märkte att ruset tog slut.Mina ögonlock vart allt tyngre och tyngre och jag somnade då solen precis gått upp,fortfarande påverkad utav LSD.Jag drömde mycket livliga och fantasifulla drömmar under det dygnet jag sov,jag vaknade alldeles tung och matt i kroppen,alladeles slutkörd efter alla tankar som passerat mitt huvud.Jag kände ,mig ovanligt hoppfull och nästan pånyttfödd igen.Ingenting är omöjligt om man väljer att se möjligheterna!
Morgonen (eller eftermiddagen om man ska vara exakt,sov länge) började med glassfrukost och julklappsöppning,framåt kvällen (kring kl 19.00) droppade jag en lapp syra ( på 150 ) och 200 mg MDMA,ca 1-2 timmar senare fyllde jag på med ännu en lapp.MDMA:t var det som slog först... kände mig lite mysig i kroppen men inte så mycket mera ( kan tilläggas att jag är ganska så inkörd på MDMA ) Lyssnade på musik ( allt ifrån labyrinth till skrillex,så långt ifrån klassisk julmusik man kan komma ) och röjde ihop lite hemma,diskade,slängde presentpapper och sådant medans min mor nattade min minsta syster.Min mor kom upp efter en liten stund och vi drack en kopp the tillsammans, min mor hade laddat med lite vaket för att orka hålla sig uppe hela natten,hon hade inte sovit något natten innan så att hon var ganska trött.
Hon babblade på om allt mellan himmel och jord och jag hade allt svårare för att hålla mig för skratt då jag tyckte attallt hon sa var väldigt lustigt.Konturerna började lösa upp sig och allting blev suddigare och som målat i akvarellfärger,jag såg svaga mönster uppenbara sig.Utanför förstret såg jag meningar stå skrivna mellan grenarna i träden.Jag lyckades antagligen bete mig ganska så normalt för det var först då min morsa fick syn på mina enorma tefatspupiller som hon märkte någonting på mig.Då LDS:n nådde min hjärna fullt ut fick jag talets förmåga.Orden bara forsade fram ifrån mina läppar.Vartenda ord som jag sa var så.. rätt! Som en trollbindande melodislinga.När jag reste mig upptäckte jag hur graciöst jag rörde mig och insåg vilken oerhört elegant varelse jag faktist var.Med en vinröd,fotlång balklänning och mitt hennafärgade hår uppsatt i en stram knut såg jag onekligen elegant ut också.
Resten utav kvällen blev min till en egotripp för min mor ( hon ville ju också trippa!! ) vi pratade om allt vi inte kunnat säga till varandra förut.För första gången på länge kände jag att jag verkligen nådde fram till henne,och att hon faktist lyssnade på vad hon hade att säga.Jag förklarade att våran relation var RAKT ÅT HELVETE ( mindre vackert uttryckt ) annars så använde jag bara vackra ord i mitt språk.Jag sa hur ensam,vilsen och övergiven jag kände mig utav henne och även om (som hon själv uttryckt det ) inte vill se på när jag går under så undrade jag hur hon kunde tro att jag någonsin skulle komma dit hän att jag skulle orka sträva efter en förändring om jag inte hade någon som stod vid min sida.Vi pratade hela natten,skämtade och skrattade och kom varandra närmare än vad vi någonssin varit förut.Min mor ( som förövrigt varit livrädd för allt vad hallucinogener kallas ) blev riktigt sugen på att testa LSD efter ha bevittnat hur det verkade på mig.
Jag lämnade mig själv åt sidan resten av kvällen och den person vi diskuterade var min mor i egen hög person.Jag förklarade för henne att hon måste lära sig att kunna visa sina känslor och att hon enbart skadar sina närmaste med att upprätthålla en känslokall fasad.Vi pratade en hel massor om hennes uppväxt och förhållanden och vad som format henne till att bli den hon är idag,givetvis kan jag inte gå in närmare på den diskutionen av respekt till henne.Det vore alldeles för utlämnande.Vi lyssnade på pink floyd hela natten,shine on your crazy diamonds var seriöst den vackraste musik jag någonssin hört.Det låg magi i luften.Akvarellmålningar avbildade sig i milda men samtidigt sprakande färgnyanser för mitt inre.Jag såg exakt samma mönster oavsett om mina ögonlock var öppna eller slutna.Den samhörighet man ofta upplever på psykedelika ( att känna sig ett med världen ) var starkare än någonssin.
Frågor som jag inte tidigare hade vågat förstå fullt ut lyste nu klart och tydligt inför mitt inre.Varför människan tvingas utstå så mycket smärta och sorg.Vi är alla födda ur mörktet,ur smärta,blod och smuts.Jag vill känna smärtan,känna att jag lever.Jag vill vara människa.Jag är stolt över min kvinnokraft,jag skulle föda mina barn ur samma smärta som jag själv är kommen ur ifall jag ansåg att det fanns någon framtid för den kommande generationen,men nu ser jag framtiden som ganska så framgångslös.Jag vill leva i det skitiga,smutsiga.Jag kände hur jag växte med samma styrka som en blomma som bryter sig fram ur asfalten.Jag ville leva,för första gången på ett bra tag ( även om jag aldrig haft någon direkt dödslängtan ) så kände jag verkligen att jag ville leva.MDMA:t smög sig sakta bort utan att jag märkte att ruset tog slut.Mina ögonlock vart allt tyngre och tyngre och jag somnade då solen precis gått upp,fortfarande påverkad utav LSD.Jag drömde mycket livliga och fantasifulla drömmar under det dygnet jag sov,jag vaknade alldeles tung och matt i kroppen,alladeles slutkörd efter alla tankar som passerat mitt huvud.Jag kände ,mig ovanligt hoppfull och nästan pånyttfödd igen.Ingenting är omöjligt om man väljer att se möjligheterna!