Bör vi gå över till ett treterminssystem?

Bakgrund:

Med nuvarande tvåterminssystem så är det svårt finansiera hyra och betala räkningar då studiemedlen försvinner över sommaren. De som lyckas få ett sommarjobb får i de flesta fall lön först den 25:e juli, det i sig är tufft och många tvingas vända sig till sin familj, vänner eller sin partner för att betala sina räkningar innan lönen kommer. Trots att det är nästan tre månader mellan vårterminens slut och höstterminens början så blir det inte mycket ledighet. Jobbar man så blir det inte mycket ledigt och man får inte den paus för vila och rekreation som behövs för att samla kraft inför nästa termin.

Lyckas man inte få ett sommarjobb så är man riktigt illa ute, då är man ledig i nästan tre månader utan vare sig lön eller studiemedel men med räkningar som ska betalas. De som inte lyckas med att skaffa sig ett sommarjobb har i många fall inget annat val än att studera under sommaren för att ta några extra högskolepoäng som berättigar dem studiemedel.
Intresset ökar för de sommarkurser som landets högskolor erbjuder. Siffror från Verket för högskoleservice (VHS) visar att antalet sökande till sommarkurser 2010 ökade med 36 procent jämfört med 2009. Störst var ökningen i åldersgruppen under 24 år där ökningen var 47 procent. Totalt sökte 31 969 studenter sommarkurser någon av de drygt 700 kurser som erbjuds vid landets universitet och högskolor.

Av dagens cirka 300 000 studenter så läste cirka 20 000 sommarkurser.
Statistiken från VHS visar att majoritet av sommarstudenterna läser kurser som inte ingår i deras program. Endast 276 studenter i hela landet (0,9 procent av alla förstahandsansökningar till sommarkurser) har kunnat söka till en kurs som ingår i deras utbildningsprogram. Det går alltså inte för en student som exempelvis vill bli civilingenjör, läkare, civilekonom eller jurist att genom sommarkurser förkorta sin utbildning.

Utbudet av sommarkurser fyller fel funktion, de finns där inte för att ge drivna studenter möjligheten att korta ner tiden till examen. De möjliggör inte heller fördjupning i de kurser man läst inom programmet. Istället så finns det kurser som Harry Potter och hans världar 7,5 hp på Linnéuniversitetet. Alla kurser är inte riktigt så flummiga men faktum är att folk väljer kurser som verkar ”softa” för att klara sin försörjning. Detta bekräftas av VHS som menar att en tänkbar anledning till den markanta ökningen av antalet sökande under 24 år kan vara bristen på sommarjobb.

Sommarkursernas utbud fyller uppenbarligen fel funktion. I bästa fall handlar det om kurser som kan förbereda för vidare studier, bredda kompetensen eller allmänbilda. Mycket talar dock för att en stor grupp studenter i dag pluggar på sommaren för att kunna få studiemedel, inte för att kurserna är så givande. Det är inte önskvärt ha det så.

Det finns ingen anledning till att studenter ska vara lediga från sina studier och oroa sig för hu de ska försörja sig under nästan tre månader. De flesta arbetstagare klarar sig gott och väl på sin lagstadgade semester. Studier är inte så pass krävande att vi behöver vara lediga hela sommaren. Det finns inget rim och reson i att vuxna studenter har ett längre sommarlov än de i grundskolan.

Dagens terminsindelning är ineffektivt. Om studenterna snabbare kan bli klara med sina studier och få fler år i arbetslivet så gynnas både studentens ekonomi men också samhällets. Sett över en livscykel så hinner studenten tjäna in mer pengar och studieskulderna blir lägre, den privata ekonomin blir bättre. Högskolans alla resurser i form av kompetens, lokaler och utrustning kan utnyttjas effektivare och frigjorda resurser användas för att höja undervisningskvaliteten. Snabbare utbildningstakt leder också till att vi kan utbilda fler.

Det är dags för tre terminer i högskolan. Ett treterminssystem skulle ge studenter en bättre ekonomi under studietiden, de skulle bli klara tidigare och med lägre skulder. Kostnaden för utbildningen minskar samtidigt som mer skattemedel betalas in då individer spenderar fler år i arbetslivet. Treterminssystem är bra för individen och samhället.

Notera att siffrorna inte är från 2013.

Håller ni med?

Varför inte bara erbjuda studenterna alternativet att få en lägre, löpande betalning över 12 månader istället?

Eller ännu hellre - uppmana studenterna att spara pengar inför de perioder de inte pluggar.


Att dela upp det på tre skulle innebära stora samhällskostnader

Jag håller med dig helt. Det vore intressant att veta vilka argumenten är mot detta, förutom att det skulle vara en stor omställning som troligtvis innebär stora praktiska problem vid själva övergången.

Självklart bör det vara en termin bestående av 47 veckor. En genomsnittlig student på flum som ekonomi studerar 20 timmar i veckan a` 40 veckor, på 4 år blir det blott 3200 timmar eller 1,5 år på heltid.
Anledningen till de absurt långa sommarloven på 3 månader är att fakultetsmedlemmarna tycker det är skönt att fokusera på sin forskning och slippa studenterna.

Precis. I princip alla de samhällsvetenskapliga utbildningarna skulle kunna läsas i högre takt. Det är ett stort skämt att t ex lärarutbildningarna är på 5-5,5 år. De skulle kunna pressas ihop till 2 år och antagligen ändå inte vara lika intensiva som de flesta civilingenjörsutbildningar. Utöver detta så tycker de dessutom att folk behöver vara lediga i mer än en fjärdedel av året.

Lärarna ska väl kunna utvecklas, plus att de som har sommarjobb vill kunna tjäna ihop tillräckligt med pengar för att klara resten av året? Däremot tycker jag att det hade räckt med två månaders lov även på högskola/universitet. Men som det är nu är det så innebär det inte att studenter är lediga mer än grundskoleelever, eftersom alla loven lagts ihop till en lång period istället.

Nu föreslår S att ett treterminssystem ska införas. Se: http://www.di.se/#!/artiklar/2013/8/...iner-i-skolor/

Man kan säga så här. Oavsett om ett treterminsystem är bättre eller sämre än ett tvåterminsystem, är det knappast en avgörande faktor för utbildningens kvalitet. I dag har vi ett dåligt universitetssystem och tvåterminsystem. För 20 år sedan hade vi ett bra universitetssystem och ett tvåterminsystem. Vårt huvudfokus inom utbildningspolitiken bör därför inte ligga på det här området, utan snarare fokussera på de andra förändringar som skett inom utbildningssystem under perioden. Till exempel att man har fördubblat antalet studenter utan att i samma grad öka anslagen...

Förr eller senare lär väl universitetsstudier avgiftsbeläggas och då, om inte förr, kommer vi att få ett trimestralt studiessystem. Detta av rena konsumentskäl.

Reducera flumutbildningarna, Sök jobb i tid så är det ett icke problem! Men visst kan det bli effektivare rent tidsmässigt.
Dock kräver det antagligen fler lärare vilket ökar kostnaden!
Tveksam om det är ett mirakelpiller mot arbetslösheten bland unga.