Svenska domares rättspatos!

Det är inte ofta i livet som man upplever ett fysiskt illamående bara genom att höra en mening. Igår hände det mig. I SVT programmet "Debatt" diskuterades det fullständigt löjliga straffet på tre och ett halvt års fängelse för en man som sparkat ihjäl sitt tre och ett halvt år gamla styvbarn. En av de församlade debattdeltagarna var domare. Det var den domarens ord som fick mig att bli illamående.

Domaren ville belysa, som svar på den mycket sunda frågan hur en skattesmitare kan få ett högre straff än en person som misshandlar ett försvarslöst barn till döds, att en så kallad "manschett-brottsling" som får 6 års fängelse måste ha begått ett mycket grovt brott, t.ex. undanhållandet av miljoner kronor i skatt!

Jag skriver det igen: En domare sade i TV, som svar på frågan att skattesmitare kan få 6 års fängelse när en dödsmisshandlare av barn får 3 1/2, att för att få 6 års fängelse måste man begått ett mycket grovt brott.

....för att dömas till 6 års fängelse. Brottet måste vara grovt. Undanhålla några miljoner i skatt.... Grovt? Jag kanske är enfaldig som anser att det grövsta man kan göra är att ge sig på värnlösa barn.

I jorden, i en mycket liten kista, ligger en liten pojk. Denna lilla pojks kropp är söndersparkad. Hans sista minuter i livet var fyllda med en ohygglig skräck, smärta och rädsla och med största sannolikhet var hela hans korta liv fyllt med övergrepp. Försökte han vädja med det lilla språk han behärskade? Försökte han skydda sig med sina små armar? Vad tänkte han, när den människa han borde kunnat lita på mer än något annat, inte lyssnade till hans skrik, tårar och böner om att slippa misshandeln?
När barnet till slut tystnade, så tystnade åtminstone hans smärta, rädsla och förtvivlan!

Kan du föreställa dig hur barnet hade det? Att jag frågar beror på att samme djävla domare tyckte det vara av större vikt att försöka sätta sig in i hur hemskt det är att vara frihetsberövad för gärningsmannen! Jag kan inte citera fanstyget ordagrant, men han sa något i stil med "jag tror inte att folk förstår hur svårt det är att vara frihetsberövad i ett par år". Hur kan en domare skymfa minnet av en liten dödsmisshandlad 3 åring på det viset. Jag mår illa!!!

Betänk att om du någon gång blir ett brottsoffer så är det sådana som den domaren som du kan hoppas att få upprättelse genom. Och den domarens uppfattning om vad som är ett grovt brott kan komma att skilja sig kraftigt från din uppfattning. Risken är uppenbar att du hellre tar och skipar egen rättvisa.

Till sommaren år 2005 släpps en man fri från sitt straff. Då har han sonat sitt brott. Ett mindre grovt brott. Han sparkade bara ihjäl ett värnlöst barn. Han kommer få bidrag till ny start i livet. Bidrag från skattemedel, och jag garanterar att det finns sådana medel att ge honom, det säkerställer våra domare genom att ta tag med hårdhandskarna mot skattesmitare.

Vem skall skipa rättvisa för den lilla grabbens lidande? Vi här på forumet kanske kan göra något. Posta reply på detta inlägg som ett slags protest mot barns lidande världen över, och en protest mot vuxenvärldens nonchalans! Låt denna tråd bli den största och längsta i forumet. Visa Er avsky mot att våra barn världen över lider av vuxnas övergrepp!

/J.B Baron de Fourier

Ps. Någon som vet vem djävulen som sparkade ihjäl grabben är. Det kan vara intressant information. Jag vet inte, myndigheter vill ju helst skydda brottslingars namn. De kan ju lida obehag av att de blir offentliga.

hmmm...jag var nog inte tydlig nog. I ett av styckena skrev jag att _risken_ är att man tar lagen i egna händer.

Jag menade med det att om samhällsmedborgarnas uppfattning skiljer sig för mycket från rättsväsendets ökar risken att man inte ser någon mening med att blanda in rättsväsendet alls. Något som är mycket farligt.

Jag har inte för avsikt att agera bödel. Jag vill bilda opion.

Och slutligen så är det inte intressant om det är 2,3,4,5 eller 7 år skattefifflaren får. Men det är för mig omöjligt att betrakta ett ekonomiskt brott, oavsett omfattning, som grövre än misshandel av barn. Jag tror inte jag är ensam om det. Dödsmisshandel kan enligt mitt sätt att se det inte ge mindre en livsstidsfängelse.

Förresten, inte civiliserat att agera bödel. Nej det må vara hänt, men vari ligger det civiliserade att betrakta ett barns liv som ett mindre grovt brott än skattesmitning?

Mvh
J.B. Baron de Fourier

Höll fullständigt med dig ända tills du började prata om lynchmobb. Mobbrörelser är bland det snuskigaste som finns (undantaget övergrepp på barn naturligtvis). Avsky bör riktas mot missdådaren ifråga, men avskyn för hans alldeles för korta straff måste ju riktas mot lagstiftaren.

såg själv programmet och reagerade liksom du!

Jag tycker att folk som begår ekonomiska brott ska straffas hårt. Men ett ekonomiskt brott kan inte klassas som allvarligare än ett brott mot en människa.
Brynof Went sa sanningen när han sa att han hade försökt få livstid för mördaren.

Helt rätt, spärra in galningen.

Jag såg inte programmet, men lite förklaringar kan vara på sin plats. Vad han troligen avsåg är att det ofta finns tre olika grader av ett brott. Dessa indelningar kan vara ringa, normalgraden och grovt.

Förra veckan fällde ex en hovrätt 5 personer till fängelse i den största skalbolagshärvan Sverige har haft. 120 miljoner beräknas staten ha gått miste om, och det längsta straffet som utdömdes var 3,5 års fängelse.

Grov misshandel, som bland annat mannen som misshandlade barnet dömdes för, har en straffskala, vilket dock ej användes fullt ut, på upp till 10 års fängelse. Sedan är domen så klart överklagad till hovrätten, vissa anser ju att domsluten i tingsrätterna kan bli lite som i en bingohall.

Det är inte ofta som jag läser något i tidningarna som berör mig så illa som detta fall gjort. Att läsa ditt inlägg gör mig ännu mer upprörd, inte för att det är felaktigt skrivet eller att jag inte håller med dig. Utan tvärtom jag känner oerhört för denna lilla pojke, inombords gråter jag när jag tänker på hur den lilla stackars kraken fått lida under misshandeln. Jag har själv en egen dotter i som var i samma ålder som han när han mördades av en sin egen styvfar. Det hela är avskyvärt och jag mår uppriktigt sagt illa när jag tänker på det som inträffat. För mig är det svårt att inte relatera till min egen dotter som kanske kan hamna i samma situation.

Att sedan rättsväsendet tydligen skiter fullständigt i att en liten pojke brutalt mördas hemma gör mig tamafan galen av ilska. Otroligt hur rättvisan gång på gång lyckas förbise offren i dessa fall. Hur i helvete tror staten och rättsväsendet att nya unga medborgare skall uppfatta vårt rättsväsende och rättvisa när detta sker?

Jag hoppas innerligen att åklagaren i detta fall får gehör för sitt överklagande och att kräket verkligen döms till ett kännbart straff och att han utvisas ut ur landet. Jag begriper nämligen vad aset har här att göra. Ut med fanskapet för helvete. Han har dödat en 3 åring!!! Avskyvärt!

Angående lynchmobbar och medborgargarden så är jag faktiskt för det. När rättsväsendet upphör att tjäna oss medborgare så får vi lov att ta tag i problemen. Jag skulle gladeligen skjuta det äcklet utan att ens fundera över hur mycket hans liv kan vara värt.

USCH!

Ehh? Ingår inte åklagaren i rättsväsendet? Hur kan då rättsväsendet fullständigt "skita" i att en pojke dör?

fjantigt.. men det är väl självklart att staten ser värre på skattesmitare än barnmördare? Det är inte som om de personligen tar någon skada av den senare..

Såg att Joy Rahman har dykt upp i media igen.

Återigen så så förlorar man tron på rättsväsendet.
Joy Rahman fick sitta åtta år för ett mord han inte begått. Denna snubben som sparkat ihjäl sin styvson får 3,5 år.

Det svenska rättsväsendet har jag numera inget förtroende för.

Det måste ha varit några speciella omständigheter som gorde att han fick så lågt straff. För man ger inte barnamördare så låga straff i en sund demokrati. Jag misstänker att madame Bouvier eller vad hon nu hette har misstolkat vad domaren sa under den där debatten.

Anledningen till det låga straffet var att det inte var avsiktligt att döda barnet, det var alltså dråp som jag fattade det. Och inte mord.

Sak samma säger jag, alla som har nått mellan öronen fattar att man inte sparka på någon och framförallt inte på en tre-åring.

Får väl förmodligen smäll på fingrarna av Dante90 när han vaknar imorgon nu när jag tänker prata juridik. Men i alla fall. Dödar man en människa med uppsåt betraktas det som mord. Det finns flera olika sortes uppsåt. Den lösaste formen kallas eventuellt uppsåt och innebär ung. följande: Om man förstår att en gärning kan leda till det olyckliga utfallet, men genomför gärningen ändå - så har man uppsåt (eventuellt uppsåt). Om vi nu applicerar detta på fallet ifråga. Karn måste ju förfan ha förstått att en tre-åring kan dö av sparkar, alltså uppsåt och fullt möjligt att döma för mord.