2013-04-22, 03:17
#1
Jag har testat spice, brunt och grönt förr. Aldrig haft några problem med det innan. Oftast bara haft sköna stunder eller blivit seg. Men iallafall. F ringer mig och säger att F, M och K är utanför. Jag springer ut och vi ska nu på upptäcksfärd. Vi går till en äng och K tar upp spicet. Vi röker lite och jag känner hur jag blir sjukt borta. Kollar ner i vattnet där ett träd reflekteras, trädet börjar skaka och det bildas vackra mönster. Allting är skönt och jag känner hur värmen stiger.
Efter ett tag går vi lite längre bort. Till en bänk, vi tänder på lite mer den här gången och jag tar två stora bloss. F varnar mig att jag kommer bli riktigt fuckad. Sakta men säkert kickar det och jag känner hur jag börjar försvinna. Först är allting skönt och jag har fortfarande kontroll men känner hur jag försvinner mer och mer.
F ger mig sedan en present, tre skalade pinnar. Dessa tre lägger jag i en liten "ask" jag har i jackan. Han ber sedan om de skalade pinnarna och det är då allt börjar. Jag börjar garva och känner att jag inte kan röra mig. Jag kan inte ta upp pinnarna så jag säger att jag inte har dem. Fortsätter garva och ramlar på K som sitter bredvid mig. Tillslut faller jag på marken. Jag börjar se kartor från spel, kartor som ska leda mig till något ställde där de skalade pinnarna ska kunna rädda mig.
Först är det ett skönt äventyr i mitt huvud, allting är bra och ljust. Men sen kommer mörkret och jag börjar telepoteras fram och tillbaka genom ängen.
Jag befinner mig i olika själar. Hade ingen som helst kontroll över mig själv, visste inte vem jag var, var jag var, vad som var riktigt eller hur jag ser ut. Det fanns kopier av M, K och F i de olika världarna. Vissa av kopierna ville döda mig, och i andra världar ville dem hjälpa mig. Jag t.om slog F på benen när han skulle hjälpa mig upp.
Tillslut kommer jag in i en värld där all ondska finns, allt som gör ont finns på detta ställe. Det var helt rött, som att man hade blod i ögonen och det var höga berg med eld. Jag blir slagen och huggen men jag dör aldrig, och smärtan bara fortsätter. När jag väl dör telepoteras jag till en annan själ full av smärta. Har aldrig haft så ont i hela mitt liv, all smärta som fanns i världen åkte igenom mig. Jag ville dö. Hade skrikit att mina vänner skulle "stänga av mig".
Jag ser mig själv krypa som tjejen i "the grudge" över ängen.(Följade minns jag inte) Jag kryper på alla fyra över ängen, skriker som en tjej, skriker av smärta. Jag ligger och gråter och sparkar/slår i luften. Hade ingen aning om hur mitt liv varit tidigare. Allt jag visste var att jag hade haft ett ganska bra liv och att jag var otacksam att jag inte nöjde mig med det. Jag intalde mig själv att jag hade givit allt i världen för att komma tillbaka.
När F börjar snacka om att ringa ambulansen får jag panik och jag tror att jag dör. Och det gör jag... Den själ jag är i dör och jag kommer tillbaka till verkligheten. Nu förstår jag att mina vänner är riktiga och dem vill inte döda mig. Jag sitter och skakar, känner mig som gelé och hjärtat slår snabbare än någonsin.
På väg hem börjar allting klarna, jag börjar förstå att jag är en människa, hur jag ser ut, vad jag har gjort, var jag är och var jag bor. Jag minns inte hur jag kom hem, minns bara att jag sa hejdå till F, M och K när jag var utanför mitt hem. Går hem och lägger mig men i drömmarna händer allt det hemska igen, men denna gången gör det inte ont.
Nu sitter jag här, känner ingenting.. Ingen lycka, ingen ilska, ingen ångest, ingenting. Tror denna trippen tog starkt på mitt psyke då jag nu sitter som en robot som inte kan känna någonting.
Går inte riktigt att förklara trippen då jag knappt minns någonting förutom hur ont jag hade. Hur jag bara ville "stängas av" och att allt skulle bli svart.
Kanske lite svårt att läsa eller måla upp detta eftersom jag förstår inte själv vad som hände, så därför är det svårt att förklara. Men jag hoppas det är läsbart och att ni förstår lite iallafall!
Efter ett tag går vi lite längre bort. Till en bänk, vi tänder på lite mer den här gången och jag tar två stora bloss. F varnar mig att jag kommer bli riktigt fuckad. Sakta men säkert kickar det och jag känner hur jag börjar försvinna. Först är allting skönt och jag har fortfarande kontroll men känner hur jag försvinner mer och mer.
F ger mig sedan en present, tre skalade pinnar. Dessa tre lägger jag i en liten "ask" jag har i jackan. Han ber sedan om de skalade pinnarna och det är då allt börjar. Jag börjar garva och känner att jag inte kan röra mig. Jag kan inte ta upp pinnarna så jag säger att jag inte har dem. Fortsätter garva och ramlar på K som sitter bredvid mig. Tillslut faller jag på marken. Jag börjar se kartor från spel, kartor som ska leda mig till något ställde där de skalade pinnarna ska kunna rädda mig.
Först är det ett skönt äventyr i mitt huvud, allting är bra och ljust. Men sen kommer mörkret och jag börjar telepoteras fram och tillbaka genom ängen.
Jag befinner mig i olika själar. Hade ingen som helst kontroll över mig själv, visste inte vem jag var, var jag var, vad som var riktigt eller hur jag ser ut. Det fanns kopier av M, K och F i de olika världarna. Vissa av kopierna ville döda mig, och i andra världar ville dem hjälpa mig. Jag t.om slog F på benen när han skulle hjälpa mig upp.
Tillslut kommer jag in i en värld där all ondska finns, allt som gör ont finns på detta ställe. Det var helt rött, som att man hade blod i ögonen och det var höga berg med eld. Jag blir slagen och huggen men jag dör aldrig, och smärtan bara fortsätter. När jag väl dör telepoteras jag till en annan själ full av smärta. Har aldrig haft så ont i hela mitt liv, all smärta som fanns i världen åkte igenom mig. Jag ville dö. Hade skrikit att mina vänner skulle "stänga av mig".
Jag ser mig själv krypa som tjejen i "the grudge" över ängen.(Följade minns jag inte) Jag kryper på alla fyra över ängen, skriker som en tjej, skriker av smärta. Jag ligger och gråter och sparkar/slår i luften. Hade ingen aning om hur mitt liv varit tidigare. Allt jag visste var att jag hade haft ett ganska bra liv och att jag var otacksam att jag inte nöjde mig med det. Jag intalde mig själv att jag hade givit allt i världen för att komma tillbaka.
När F börjar snacka om att ringa ambulansen får jag panik och jag tror att jag dör. Och det gör jag... Den själ jag är i dör och jag kommer tillbaka till verkligheten. Nu förstår jag att mina vänner är riktiga och dem vill inte döda mig. Jag sitter och skakar, känner mig som gelé och hjärtat slår snabbare än någonsin.
På väg hem börjar allting klarna, jag börjar förstå att jag är en människa, hur jag ser ut, vad jag har gjort, var jag är och var jag bor. Jag minns inte hur jag kom hem, minns bara att jag sa hejdå till F, M och K när jag var utanför mitt hem. Går hem och lägger mig men i drömmarna händer allt det hemska igen, men denna gången gör det inte ont.
Nu sitter jag här, känner ingenting.. Ingen lycka, ingen ilska, ingen ångest, ingenting. Tror denna trippen tog starkt på mitt psyke då jag nu sitter som en robot som inte kan känna någonting.
Går inte riktigt att förklara trippen då jag knappt minns någonting förutom hur ont jag hade. Hur jag bara ville "stängas av" och att allt skulle bli svart.
Kanske lite svårt att läsa eller måla upp detta eftersom jag förstår inte själv vad som hände, så därför är det svårt att förklara. Men jag hoppas det är läsbart och att ni förstår lite iallafall!
(btw ) är erfaren med psykadelika och *spice* som "lagligt weed" är fel,, kör man spice vet man aldrig vad som händer, har rökt spice och känt nada, andra gånger har ja rullat runt som om ja käkat 10g svamp,, spice is not for the minds of weakness
