Första gången MDMA + Underground Rave = HIMMELEN.

Kön: Kvinna
Vikt: ~ 65kg
Längd: 160 cm
Ålder: Fyller 20 i år.
Substans: 250mg MDMA kristaller upplöst i lite vatten
Tidigare erfarenheter: Cannabis, alcohol
Övrigt: Väldigt lång rapport.

Lördag kväll/söndag morgon
Hela veckan hade jag väntat på lördagen. 25 pers från hostelet i London jag bor på skulle med på rave och alla hade beställt varsitt halvt gram MDMA av en kille som skulle fixa till oss alla. Det skulle bli den sjukaste natten i våra liv.
Jag hade varit nervös på jobbet hela lördagen, visste inte vad jag skulle förvänta mig utav drogen, och visste att jag jobbade sent men vi skulle inte dra ut föränn 01 så det var lugnt. Fick sluta tidigare vilket var riktigt skönt, kom "hem" och fick ett riktigt varmt välkomnande utav alla som visste att jag skulle med. Alla var förväntansfulla, plastflaskor började letas fram, jag bytte om, smällde på lite extra smink även fast det kändes helt onödigt för jag visste att jag skulle svettas bort det om ett par timmar.
"L" kom till mig och gav mig min portion som jag köpt. En liten bomb som skulle delas i två, sa alla. Det såg ut att vara så lite. Jag har alltid underskattat knark när det gäller kvantitet, att 250mg cannabis kan fucka upp mig t.ex, vilket det kan. Med Londons gräs kan allt gå snett.
Det gick ett tag och spänningen höjdes för varje sekund, jag svepte en burk cider och ropade till mig min vän Adam som jag ville dricka MDMA't med. Drog med honom och en kille som hette Mark kan vi säga in på toaletten och innan vi hann stänga dörren joinade Fanny oss också. (notera, ingen utav dessa personer är svenska utan från övriga delar utav Europa). Så vi 4 inne på toaletten började hjälpa varandra med att packa upp bomber och smula ner det i vattnet. Vi skakade plastflaskorna våldsamt och såg vattnet skummas och bli lite vitdassigt. "Underbart", tänkte jag och mina ögon blixtrade till lite. Det var så verkligt alltihop. Jag skulle knarka på riktigt för första gången. Jag skulle på ett riktigt äkta rave för första gången.
Jag fortsatte och skaka och gick omkring i korridoren lite för mig själv. Öppnade sedan flaskan tillsammans med Adam och jag svepte allt. Hade inte så mycket vatten medan killarna hade nästan 3 fjärdedelar av flaskan fylld. Slänger iväg flaskan och frågar L hur lång tid det skulle ta innan jag känner något. "One hour, one hour.." säger han till mig. Bra, då hinner jag gå till bankomaten.
Drar med mig Stefan som i sin tur drar med sig "Tesco" som är hur hög som helst, hans pupiller är stora som tefat och han kan inte sluta prata om hur bra han mår och hur jävla underbart allt är. Jag längtar så att jag dör efter att få känna hur han känner sig.

Pengarna är uttagna och jag är tillbaka uppe i hostelet, snackar med folk som ska med hur det kommer bli och folk som inte ska med varför dom inte ska med. Helt plötsligt är det dags att gå. "Nu jävlar", tänker jag och har varken koll på klockan eller hur lång tid det gått sedan jag tog min dos. Vi är 25 personer som ska åka men fler när vi väl kommit ner på gatan. Tesco är med och ska säga hejdå och stanna på hostelet för han ska jobba dagen efter, men är med ända tills bussen kommer.

Nu när vi kommit nerför trappan började någonting hända. Folk står och röker och snackar och jag tar helt plötsligt tag i Tesco och brister ut "I KNOW HOW YOU FEEL", och vi bara stirrar på varandra med en blank blick och ler och allt är bäst.
Påväg till busshållplatsen meddelar jag alla att NU JÄVLAR ÄR DET NÅGOT PÅ GÅNG HOS MIG, ifall dom inte redan visste det.

Väl på busshållplatsen hälsar jag på folkens som ska med men som jag aldrig sett förut, som inte bor på hostelet. Vi har Freddie som är en tjej, Egg och en kille som jag glömt namnet på. Vi kan kalla honom Cardigan för han hade en sån mysig cardigan på sig den natten. Freddie har min mobil och mitt gräs i sin praktiska väska, och Fanny har mitt ID.

Fanny sitter bredvid Jea vid hållplatsen tillsammans med Zara. Runt omkring mig är det locomotion. Jag måste berätta för dom hur jag mår! Jag tar tag Zaras arm (hon är VÄLDIGT petite) och gnider och klämmer på den och släpper den sedan på något vis för att sedan bara hålla på helt hysteriskt med händerna runt i cirklar och spänner musklerna på helt löjliga vis i fingrarna. Jea har en jacka med pälskrage på luvan och jag trycker mig mot henne, flåsar hårt mot hennes bröstkorg och river i hennes armar, och hon ger mig pälsen och jag gnider det mot mitt ansikte och hoppar och skriker och tar mig själv i ansiktet, drar fingarna genom håret och fattar inte vad det är som händer, vad är det jag går igenom, vad är detta för en fantastisk känsla?!?! Jag är högljudd och det är OMÖJLIGT att stå stilla. Många står och lyssnar på goa (någon slags jävla psykadelisk trance skit som inte föll mig i smaken alls tydligen) och jag drar åt mig en random hörlur som någon gav mig och låter musiken fylla hela mig, hoppar, dansar, skriker, mitt på gatan, ingen bryr sig om något. Jag behövde detta fast ur feta högtalare, inte hörlurar! Alla MÅSTE uppleva detta, alla MÅSTE veta hur det känns!

Efter mycket utav samma beteende kommer tillslut bussen (ironin lite här var att jag hade fått ansvar att hålla koll på när den skulle komma). Vi går alla på och klättrar till övre däck, vart fan ska vi, INGEN ANING. Jag hade noll bekymmer och hände bara med alla.

Nu hände det en del på bussen och jag kommer inte ihåg det i kronologisk ordning men säger det bäst jag kan:
Jag sätter mig ner på knä tittandes mot den bakre delen av bussen, har ett riktigt läskigt leende påsmällt och stirrar ner på Jea och Zara som ser livrädda ut. Jag försäkrar dom om att det inte är någon fara och dom skrattar åt mig och säger att dom älskar mig. Jea ger mig musik, vi lyssnar på Radioactive med Imagine Dragons och samma sak händer igen, musiken fyller mig och dunkar genom mitt blodomlopp.
Här hände något mer som jag inte minns, men när jag vänder mig om för att jubla med folket ser jag spya på golvet. Chris, en av våra, hade druckit för mycket alcohol och smaken utav hans MDMA-spetsade vatten och en bumpy buss ride hjälpte inte direkt. Jag skiter i honom och hamnar i knät på en italienare som jag inte kan namnet på och vi blir bästa vänner under kvällen. Hans ögon är lika uppspärrade som mina och det är raka motsattsen till gräs.
Jag ser en man och en kvinna i 45-års ålders sitta längst bak i bussen. På något vis fick jag höra att dom skulle till ett annat rave som var riktigt grymt och det var fyllt med folk. Vi jublar och bestämmer oss för att hänga på dom. "Var ska vi?! Vart är vi påväg?!" frågar alla ivrigt och dom svarar bara lugnt "Follow us", och blinkar med ena ögat. Jag lägger min fulla tillit till dessa människor, klämmer mig bort och sätter mig bredvid dom och ställer en helvetes massa frågor om dom är ett par, hur gamla dom är, om dom knarkat något ikväll, om dom ska knarka ikväll, VART ÄR DET VI SKA, osvosv. Du som läser detta och testat MDMA vet nog hur det är.

Helt plötsligt stannar bussen och vår "Partyledare" L säger åt oss att gå av. Några utav oss undrar "Men gamligarnas rave då?"
"FUCK THAT", säger L och vi hoppar alla av bussen, jag är helt borta och vet verkligen inte vart i världen jag är. Någon kunde sagt att jag var i en oas i öknen i Egypten och jag skulle tro på dom. Under några sekunder trodde jag på allvar att vi hade åkt buss ut genom landet.
Efter mycket om och men hittar vi nästa busshållplats vi ska åka från, bussen anläder och vi är tillbaka igen, jag får musik i öronen på något jävla vänster och jag kan knappt vänta längre, jag vill in bland mörker, rök och blinkande ljus och tappa bort mig själv. På denna bussen stöter L på några italienare som ska på rave, vid detta tillfället är vi nästa alla höga på vårat MDMA förutom några som precis börjat dricka det.
Vi bestämmer oss för att hänga efter italienarna och går av bussen någonstans åt helvete igen. Jag följer bara folket, kan inte stå stilla för fem öre och springer från person till person och frågar hur dom mår, dom spärrar upp sina ögon och stirrar på mig och säger "FUCKING GOOD, HOW ARE YOU", och jag gör samma sak tillbaka.
Vi svänger in på ett industri/fabrik område. Det ser dött ut. Efter 30 sekunder hör vi basen från innanför tegelväggarna. Det är på riktigt. PRISA ALLTING SOM PRISA GÅR. Vi jublar, kramas och hoppar och skriker!

Processen för att komma in är inte så särskilt intressant att nämna förutom att det var så jävla legit underground så att jag kunde kräkas. Vi svängde in i en en meter bred gränd och blev inledda genom en svart dörr genom totalt mörker, sen blev vi genomsökta och bla bla, inget viktigt. Betalade inträde och var redo för party på riktigt.

Alla 25 pers är inne och vi går mot musiken, passerar folk som röker, vi går mot dom blinkande ljusen, vi är som en person, alla vet var vi ska och vi går som nästan i takt. Vi kommer in i rummet och hör musiken och alla bara lose their shit, även fast rummet var rätt litet och tomt på folk och kändes lite lame så betydde inte det någonting för nu skulle vi dansa hela natten lång!

Fortsättning följer.

Runt 02-03
Jag kunde inte fatta vad det var jag upplevde. Jag ville se mina pupiller, tog upp min mobil och speglade mig. "FAN VA COOLT", tänkte jag. Det var ju helt otroligt att man kunde se ut på det viset. Jag kunde inte stänga ögonen. Min käft glappande konstant och tuggade tuggummit jag hade fått innan helt maniskt. Nu var alla påväg uppåt, allas pupiller var enorma och jag behövde ta tag i någon, klämma och riva i någon. Drog till mig Jea och hon fattade varför jag hade betett mig som jag gjorde på hållplatsen. Vi båda andades tungt som fan i takt, svettig panna mot svettig panna och njöt utav varandras kroppar. Jag har alltid tyckt att hon är fett snygg och har grym kropp så det var skönt att få ha den intimiteten med henne (notera, inget sexuellt hände över huvud taget). Hon klämde hårt i mina armar och drog i mitt hår och jag gjorde samma på henne, vi hoppade i takt med den psykadeliska musiken och fattade ingenting. Hur kunde man må så bra, det var ju helt SJUKT!?
Jag och Jea ser på varandra och asflabbar åt alla som ser förjävliga ut när dom dansar, Zara står och hånglar med Adam (dom är typ ett par) mitt på dansgolvet, det ser riktigt gött ut fast ändå inte, lite för rått nästan men ingen bryr sig, vi bara jublar och folket som inte är med oss bara rycker på axlarna och säger "OKAY" och hänger på i allt vi gör.

Allt sker i a021sg75a781312gh km/h och vi får reda på att det finns ett till rum och klockan tickar men jag bryr mig inte, jag är här och nu och jag är kungen över allt och inget kan förstöra mitt liv just nu! Vi springer till andra rummet som vi inte ens vet vart det är, men det är lätt att hitta och där är det tjockt med rök och lite annan musik och mycket mer folk! Det säljs vatten och tuggummi och godis och alla ser riktigt sköna ut. Vi går LÄNGST FRAM så klart, vid högtalarna och jag får syn på en skön gubbe och börja prata med honom. Han var från mellanöstern och typ 55 och gick på rave varje vecka. "I used to be a slave to the system" var en utav sakerna han sa när jag frågaed vad han jobbade med. Fick aldrig reda på vad han jobbade med. Vad jag förstod så levde han på bidrag och köpte knark för pengarna. Det var ju självklart SKITCOOLT och AWESOME.
Jag hade ingen koll på någonting förutom min egna och andras lycka. Noll tidsuppfattning och har ingen aning om jag återberättar detta i kronologisk ordning.

I det lilla rummet fanns det en liten ruta på golvet där folk satt och rullade och rökte och snackade, där satte jag mig ett tag med någon men jag kunde inte sitta still så när jag såg en tjej kliva över mina ben gick jag till henne och frågade henne hur hon mådde men hon var fett ocool och skulle rulla en joint själv, så jag sket i henne och gick och dansade igen.
Klev in i gröten och möttes utav det varmaste välkomnandet någonsin igen, fem pers skulle tydligen ge mig en gruppkram och jag skulle vara i mitten. Aldrig känt mig så älskad i hela mitt liv. Helt otroligt var det. Jag skriker i eufori och dansar det fulaste jag någonsin dansat. Men vem fan bryr sig egentligen?!
Jag pratar med mycket folk och frågar hur dom mår och alla ger mig exakt samma svar. När jag säger till främlingar som jag älskar från sekunden dom börjar prata att det är min första gång på MDMA och rave så säger alla samma sak där också. "Oh you are gonna have a GOOOOOOOD time."
Hur kan saker och ting bli bättre, undrade jag, och det blev dom när jag träffade Jude Law.

Vid något tillfälle hamnade jag utomhus igen (för att gå mellan rummen var man tvungen att gå utomhus) och stod och drog in luft. Jag minns inte om jag var själv eller med någon jag kände men jag hittade fram till en kille och en tjej som står och chillar vid väggen. (Notera: riktigt FETA minnesluckor här)
På något vis började jag prata med dom och fick reda på att dom tagit "a tab of acid", gissar att det är en lapp med syra, lite kokain, MDMA och cannabis. Syran hade inte satt igång ännu. Tjejen jobbade som lärare för typ mellanstadiet vilket jag tyckte var det roligaste jag hade hört i hela mitt liv, och killen firade sin födelsedag med en helvetes jävla massa knark och genom att se ut som Jude Law. (har bilder osv osv). Jag sa åt honom först att han såg ut som Derren Brown vilket han sa att han ofta får, och Jude Law, vilket han också ofta får. Jävla sköna människor här, tänker jag. Dom ska jag hålla mig till.
Min käft har glappat tuggimmi i tre timmar i streck utan att stoppa vid detta laget och smärtan jag känner i käken slår till mig med en smäll. Jag tar ut tuggummit och försöker sträcka på käken. Jude Law hjälper mig och säger på mig att luta huvudet bakåt och slappna ett tag, han masserar mitt fejs och jag är i himmelen (som om jag inte redan var där).
Jag glömmer av varför jag har ett tuggat tuggummi i handen och stoppar tillbaka det i munnen, men blir påmind om varför jag tog ut det när jag känner smärta igen. Detta hände ungefär femtiotusenmiljoner gånger under dom resterande timmarna av natten, tar ut det, glömmer varför och stoppar in det igen.
Jag flyter med Jude Law och hans riktigt sköna tjejkompis in och dansar, tappar bort mig ett tag (minnesluckor som fan), hittar till mina människor och något händer där som jag MÅSTE berätta för Jude Law, hittar dom igen, viskar till honom vad det var (minns inte för shit alltså), och han bara skrattar och svarar med "Lemme get you a present." Han händer ryggen till mig och jag står och flyter och gungar och vet inte vad jag ska göra. Min mun är torr och tuggar och jag spänner fingarna för att inte få psykos, jag måste spänna dom för annars kommer något hemskt hända.
Jude Law vänder sig om igen och ger mig en rosa ballong att hålla så inte innehållet åker ut. Han berättar vad det är men jag hör inte. Det var inte lustgas eller helium, något annat (någon som vet?). Han säger hur jag ska göra, så jag drar in så mycket jag kan utav gasen och ska hålla inne det och inte andas. Helt plötligt känner jag mig helt inklämd på ett otroligt bra vis, mina ögon trycks ihop av en osynlig styrka, jag drar in resten och står stilla i 15 sekunder och han frågar om jag ser massa små röda prickar. Jag skakar på huvudet och bara säger åt honom att hålla käften för något händer i skallen på mig. Jag kände mig högst klaustrofobisk i alla kroppsdelar som existerar, externa som interna, men det var en sån otrolig skön känsla, nästan så jag ville stanna där för evigt. Jag visste att detta var omöjligt för jag måste börja andas igen någon gång och när jag gjorde detta kunde jag röra mig igen och återgick till mitt MDMA rus. VAD. GÖR. VI. NU. HI.HIHIIHI:HIHIh.
Jag var som en speedad ekorre.

Någon gång mitt i gröten stötte jag på franska människor och jag var fast besluten att ta med dom för att träffa mina franska kompisar, vilket dom gjorde och hälsade på men sen var det inget mer med det. Dom visade sig vara rätt lame.

03-???
Jag hamnade med Jude Law och bruden i "rökrutan". Fram tills nu hade jag dansat mig trött och ville bara sitta ner och säga till Adam hur mycket jag älskar honom, springa och dansa och komma tillbaka och älska honom lite mer. Jag blir frågad konstant hur jag mår och frågar alla andra hur dom mår. Dom mår exakt som jag! BRA, det är allt jag någonsin önskat!
Jude Law drar fram sitt stash med knark. Det är ju trots allt hans födelsedag och han hade riktigt läbbiga grejer. Dom rökte någon opiat tror jag om jag inte har fel, någon skum svamp från amazonas, jag tror han smälte MDMA och rökte det, bruden tog en till bomb MDMA för sig själv. Hela tiden var det bara nya grejer som skulle fram. Han tog min ballong, drog in röken från vettefan han rökte, höll det inne ett bra tag och blåste ur det i ballongen, drog tillbaka luften i ballongen och höll det inne och blåste ut det. Han lutade sig bakåt och spärrade upp ögonen och jag gissade att han hade rätt goa hallisar. Jag var fett avis, men ville inte ha. 250mg MDMA var nog, och blanda det med annat knark första gången jag tog något tungt visste jag var inte något att rekommendera. Men jag var så otroligt glad för hans skull, jag satt på knä, jag smekte hans hår och han kramade om mina ben och höll väldigt hårt i mig som ett barn (även fast han var 31), och vi satt så länge, han borrade in sina naglar i mina ben och jag älskade denna kärlek jag fick av alla. Han var ju trots allt en främling, men där inne var vi alla kära och bästa vänner!

Det hände säkert många fler saker som jag bara inte kan sätta fingret på eller som inte är värda att nämna. Efter ett lång tag utav hängade med Jude Law och bruden trodde jag att jag hade börjat dala eftersom jag inte kände samma behag utav att ha ögonen uppspärrade och stirra på alla, men det kom i stora vågor. Min händer och fingrar var fortfarande helt maniska när Adam kommer och frågar mig om jag ska hänga med dom tillbaka. Vad fan i helvete är klockan egentligen, undrar jag. Det var morgon iaf, för solen var tydligen ute fick jag höra. Jag sa till Jude Law att jag skulle gå och vi sa hejdå på ett kärleksfullt sätt, den bästa kramen i världshistorien och massa komplimanger om hur underbar jag var. Under kramen sa han "Oooh, I see pretty purple shapes!" och jag kramade honom hårdare. Att krama någon som inte är på samma sak som du är helt underbart.

Jag kom ut och möttes utav SOLEN och allt var så vitt och fint. Shit va gött. Jag kunde inte avgöra om jag hade börjat dala eller inte. Klockan var ungefär 07. Vi fick med oss dom som skulle gå (5 pers) och begav oss, jag skulle till jobbet klockan 11 men det skulle jag skita i för Jude Law hade bjudit med mig på paddling och grilling i någon jävla park under dagen för att fira han. Han lämnade sitt nummer i min mobil tillsammans med en dikt som jag skriver längre ner.

Fortsättning följer

underhållande att läsa

Söndag morgon
Vi gick på jakt efter närmaste tunnelbana station, och jag visste fortfarande inte vart i London jag befann mig. Vi gick och gick och hittade en busshållplats "towards Vauxhall". Gött, då hade jag lite bättre koll iaf. Mina fingrar var fortfarande maniska men mina pupiller var mindre vid detta laget. Jag mådde fortfarande som en kung dock för jag kunde inte sluta tänka på natten som varit och alla fantastiska människor och jag träffat. Min vänskap med människorna jag var med har verkligen nått högre höjder, det var helt fantastiskt.
Vi åkte buss och jag kände att jag verkligen MÅSTE lyssna på Minus Blindfold med Deftones (mitt absoluta favoritband i hela världen), så jag lånade hörlurar från Adam när vi gick av och var på väg till tuben.

Resan hem är inte så värd att nämna egentligen förutom att en utav oss, Mark, fortfarande var helt jävla hög med tefatspupiller och skulle till jobbet om 20 minuter. Jag tyckte detta var skitkul.

Vi kommer tillbaka till hostelet när morgonen gryr, klockan är 09 och festen är över. Eller?
Mina händer är fortfarande maniska som fan och jag känner mig rastlös men mina pupiller är helt normala. Vad är fel? Hur kunde det hålla i sig i 9 timmar, helt omöjligt? Loggar in på flashback och läser att eftereffekterna kan hålla sig i upp till 24 timmar. YES, tänker jag och fortsätter glappa käft, jag kan inte ha den stägd utan måste öppna, stänga, öppna, stänga, dels för att min kropp gör det av sig själv, och dels för att strecha den för det gjorde ont som FAN.

En bit efter lunchtid, söndag (nu kommer gräset fram)
Jag rullar en joint, det kanske går att sätta fart på MDMA't igen? Jag har messat Jude Law att skriva till mig när dom hade tänkt gå till parken men fick inget svar, ringde jobbet och sa att jag hade legat och spytt hela natten vilket dom inte trodde på men skitsamma.
Fick fortfarande vågor utav att spärra upp ögonen och ha "koll" på allt men fingrarna var konstant maniska fortfarande. Gräset jag rullade med luktade lite skumt, och jag hade bett om fler åsikter från andra och dom höll med. Det luktade vått och inte direkt cannabis. Lite för svag lukt.
Jag rullade en ren och kort spliff som jag skulle dela med en Karin som jag känt i 6 år och som är svensk och i pricip min självsfrände.
Vi rökte den ut genom fönstret på mitt rum. Mitt rus blev annorlunda. Min käke började gläppa och fick sköna spänningar i kroppen. Det var som att vara hög på MDMA och att jag ville göra alla dessa grejer fast jag bara inte pallade för gräset tog över. I mitt huvud var jag väldigt produktiv, irl låg jag antagligen och sov. (Jag har känt att mina cannabisrus har blivit annorlunda efter MDMA't, dom har blivit riktigt mycket bättre.)
Det var en liten bit kvar när Karin står bakom mig och säger "Det känns som att någon drar skinnet på mitt huvud bakåt såhär" och visade hur det kändes. Det var rätt härligt tyckte jag. Hon började gå iväg när hon plötsligt brister ut "JAG KOMMER SVIMMA JAG KOMMER SVIMMA, MITT HUVUD BRINNER *****, HJÄLP MIG!!"
Jag, fullkomligt jävla stenad, säger lugnt åt henne att lägga sig ner och chilla. Hon kollapsar ner i min säng och jag fortsätter röka och hon upprepar att hon kommer svimma och jag tänker bara att det är lugnt, för hon ligger redan ner så jag behöver inte bry mig så mycket.
Men hennes huvud brann tydligen så hon skriker i smärta och säger åt mig att hämta en trasa kallt vatten vilket jag gör, joggar som en jävla kratta ut i köket och sjunger en sång för mig själv, smäller lite ihoprullat och vattendränkt papper på hennes huvud (avbryter rapporten lite för att säga att precis vart ute och rökt gräs och är rätt bäng i skallen så ursäktar eventuella stavfel eller shit. Resume rapport.) och efter ett litet tag skriker hon åt mig att hälla vatten på hennes huvud. Jag känner henne rätt och det är verkligen ingenting hon skulle säga till mig, särskilt eftersom hon precis fixat sig för att gå på dejt med sin kille, då vill man inte ha vatten hällt på ena sidan utav huvudet.
Men jag sitter där, i en timme, och häller vatten när hon ber och slutar när hon säger till mig ("SCHHHHH" sa hon då).
Under tiden vill hon ha in diverse folk "ROPA IN BENNY, HAN KAN JU OM SÅNT HÄR, ÄR DETTA NORMALT IS IT NORMAL?!" att prata med men dom fattar ju ingenting och bara garva, och det gör jag med ända tills hon skriker "HÄLL HÄLL HÄLL HÄLL AAAAAAAJ".
Det var ett jävla clusterfuck.
Hon bad mig att ringa ambulansen en gång och shit.
Hon har fortfarande ont i huvudet idag, 24 timmar senare.
Någon med erfarenhet som kanske kan lämna ett förslag på vad som hände? Jag rökte samma som henne och mer och rökte samma igen på kvällen.

När hon hade lugnat sig och blivit omhändertagen gick hon och la sig och jag svävade omkring som ett litet mysigt spöke och satt och mös och kollade på Game of Thrones tror jag. Blev aldrig riktigt normal innan det skulle rökas igen så jag landade aldrig i den där svackan som jag hört MDMA ger.
Flöt omkring resten utav kvällen in på småtimmarna, sitter i soffan och är riktigt skön när jag hör hur Stefan säger att han måste stänga loungen för kvällen. Det är rätt mycket folk kvar och jag BLINKAR så är Stefans ansikte 5 cm från mitt och han säger "I need to close the lounge, exit please" och jag stirrar trött runtomkring mig och ser inte en kotte. Vafan är klockan, tänker jag och ser på min mobil att den är antingen 02.30 eller 03.30 och går och lägger mig och somnar i en genomblöt säng.

Måndag (idag)
Vaknar skön och utvilad efter 5.5 timmar, att jag hade varit vaken i ett drygt ett och ett halvt dygn märktes inte av alls och jag är i ett fullkomligt harmoniskt och balanserat lyckat tillstånd. Har en go morgon och känner inte svackan. Pratar med andra hur dom mår. Dom visar sådär och jag frågar varför och dom svarar "I'm down.."
Folkens verkar vara lite slutkörda, igår eftermiddag iaf när skiten lagt sig. Idag börjar dom åtminstone återhämta sig nu och här sitter jag bara och röker gräs och mår riktigt, riktigt mysigt. Antingen har jag aldrig blivit helt och fullkomligt nykter någon gång än eller så lurade jag svackan.
MDMA är helt och fullkomligt underbart. Och jag har andra halvan kvar, vilket ska sparas till ett speciellt tillfälle. Jag längtar så otroligt, ju längre man väntar desto bättre blir det. Åååh. MDMA borde alla uppleva minst 1-2 gånger i livet. Annars går man miste om riktig glädje. Nåja, puffa för knark, vänner!!

Bilder:
Jag på bussen med musik i ena örat och knark i andra. Notera dom förtrollade pupillerna.
Jag i mitten med Zara och Fanny
Han som spydde i bussen
Gruppfoto med en del av folkens
JUDE LAW med random kines

Finns även en väldigt mysig video på mig när jag drar och river i folk på hållplatsen. Den tror jag inte kommer läggas ut på internet någonsin. Tack för mig!

Tack! sista delen ute nu!

Haha, märks att du är nybörjare på dessa typer av substanser..

Lite för mycket text men bra skrivet. Kul att det blev lyckat! 250 mg MDMA som normalviktig tjej är dock väldigt mycket, ta det lugnt hörru.

4/5 Ecstasy tabbar.

Haha! + för bilderna!

betyg 5/5 xtc piller

har du inga bilder att dela med dig från själva lokalen som festen utspelade sig på

Jo men dom är inte mina och har med fler folk. Ville inte ge bort hela härligheten men jag postar när jag kommer hem igen! Är ute och vandrar nu.

Hade en känsla utav att jag skulle få dena kommentaren.

Okej, så borde jag halva upp det 250 mg jag har kvar? Blirre bra tror du?

Sjukt bra rapport, jag vill också uppleva ett MDMA rus.

Rekommenderas cp mycket. Tackar för dina ord. Gör det nu.