Dos: En ”svampshake” bestående av 15-20 vampar mixade med Redbull och banan
Tid: 4 timmar
Ålder/Kön/Vikt: 21/M/75kg
Tidigare erfarenhet av droger: Inga
Plats: Gili Trawangan, Lombok, Indonesien.
Jag befinner mig på paradisön Gili Trawangan i Indonesien. En ö utan polis. En ö utan bilar, mopeder och riktiga vägar. En ö där häst och vagn är det primära färdmedlet. En ö som är lika känd för sina kritvita sandstränder som sin helt öppna droghandel. Här ska jag få uppleva en av de bästa kvällarna i mitt liv.
Kvällen börjar på en reggeabar, där jag och min kompis(vi kan kalla honom A) har bestämt träff med två jämnåriga holländska tjejer som vi träffat tidigare under dagen på stranden. Vi beställer in några öl och har det trevligt. Med sig har de dessutom en engelsk tjej i 35-årsåldern(J). Efter 2-3 öl så frågar tjejerna om vi ska med och fixa svamp. Vi har inte planerat att göra det just ikväll, men med lite liquid courage i kroppen så hakar vi självklart på.
Vi beger oss bort till ett litet hostel i en gränd där man tydligen kan köpa svamp. Vi ber om att få varsin shake och slår oss ner på ett par stolar och väntar medan shakearna blandas. Det ska tilläggas att varken jag eller min kompis A tidigare har testat någon drog alls. Vi är därför lite nervösa och pirriga men J försäkrar oss om att allt kommer vara lugnt. Hon berättar att hon har testat det mesta och att hon kommer vara vår ”mushroom mum” ifall något skulle gå fel. Vi blir väldigt lugna utav det och bestämmer oss för att köra på.
Shakearna som består av ca 15-20 svampar per shake, är mixade med Redbull och banan ser hemska ut. Det är en bedrövlig gråsvart sörja som sedan serveras i plastmuggar. Vi skålar och tar våra första klunkar. Det smakar som att någon blandat en näve jord med Redbull ungefär. De är dessutom ganska dåligt mixade så man får hela tiden stora bitar svamp i munnen som man måste tugga innan man sväljer. Vi kämpar dock ner allt och bestämmer oss sedan för att gå ner på stranden.
Väl nere på stranden slår vi oss ner och börjar prata. Där berättar J om sina tidigare upplevelser på svamp. Hon berättar att vi kommer börja känna av svampen efter ca 20 minuter. Men efter ca 30 minuter har fortfarande ingenting hänt. Vi känner oss väldigt besvikna och funderar på att gå och dricka mer öl. Plötsligt börjar J skratta och säga att hon känner sig ”fucked up”. Hon frågor oss om vi inte känner någonting än men det gör vi inte. Efter ytterligare 10 minuter så har fortfarande ingenting hänt. Besviket så beslutar sig min kompis A för att ändå gå iväg och köpa några öl. Han och de två holländska tjejerna ger sig av och kvar sitter jag och J tillsammans med ett irländskt par där tjejen i paret också har druckit en shake.
Vi pratar och plötsligt märker jag att jag börjar sluddra väldigt mycket. Det har nu gått ungefär en timme sedan vi drack shakearna. Huvudet känns väldigt tungt och armarna likaså. Känslan påminner om när man är på väg hem efter en sen utekväll, dock lite mer klartänkt. Jag berättar hur jag känner mig för J och hon skiner upp och säger att jag snart kommer börja känna mig gladare. Vi tittar ut över havet och plötsligt ser jag någonting i ögonvrån. Det ser ut som en stor såpbubbla, formad ovalt, ungefär som en mango. Den växer sig större och jag blir rädd eftersom den kommer så plötsligt. Jag rycker till kraftigt och de andra tittar häpet på mig och börjar skratta. Då märker jag att den irländska tjejen sitter och röker och att det är hennes rökmoln som jag har sett. Äntligen börjar det hända saker!
Jag skrattar åt mig själv och sitter sedan och fnittrar i flera minuter. Ett välbehag börjar sprida sig i kroppen. Jag är sjukt lugn och allt känns bara helt underbart. Sanden är otroligt len mot mina fötter och jag kommer på mig själv med att sitta och vicka på tårna utan att själv veta om det. Nästa grej som händer skrämmer också först upp mig. I ögonvrån ser jag en orange katt komma springande mot mig i väldig fart. Jag rycker till och märker att det inte är någon katt, utan istället är det bara ett ljus från ön på andra sidan vattnet som reflekteras i havet och lyser upp. Jag ler mot J och säger att jag nu också är ”fucked up”.
Till höger om oss sitter en båt fast i ett rep som ligger på stranden. Jag får syn på repet och tycker att det gungar så vackert i takt med vågorna. Men plötsligt så försvinner det. Det liksom slukas upp av sanden när det följer vågornas takt. Men plötsligt så återuppstår det när vågen slungar med det upp. Jag upplyser de andra om denna fantastiska sak jag sett och sedan kan jag inte sluta att titta på repet. Ena sekunden är det där, och andra är det borta och blir ett med sandstranden. Hela tiden gungar det på ett sätt som är otroligt fint.
Jag känner att jag måste lägga mig ner en stund och tittar upp mot himlen. Det är en otroligt stjärnklar kväll och eftersom nästan alla lampor är släckta så ser man den maffiga stjärnhimlen extra tydligt. Jag tittar på stjärnorna och märker att de likt i en karta med stjärnbilder är ihopsatta med streck. Hela himlen är nu fylld av stjärnbilder av alla slags former. Det är otroligt vackert och jag ser cirklar, trianglar och fyrkanter överallt.
Det nästa som händer är att jag hör att min kompis A och de två holländska tjejerna är tillbaka med öl. De har varit borta i kanske en timma och jag blir otroligt glad att se dem. Jag känner mig euforisk över att få berätta vad jag nyss har upplevt för A. Han slår sig ner bredvid mig och börjar skratta och säger att han är helt borta han med. Jag säger till honom att vi måste lägga oss och titta på stjärnorna och det gör vi. Då ser jag att stjärnbilden Orions bälte rör på sig. Stjärnan i mitten hoppar runt och det ser ut som att den vill rymma från de andra två stjärnorna som är runtom. Men de två andra stjärnorna vill ha kvar mittenstjärnan och de börjar ”bråka” för att mittenstjärnan inte ska rymma. Jag frågar A om han ser detta och det gör han och vi båda brister ut i ett långt och härligt skrattanfall.
När vi sedan sätter oss upp och ska dricka en klunk öl så känner jag att glasflaskan känns annorlunda. Den är mjuk och töjbar och det känns som att den är gjord av gummi. Det blir därför svårt att pricka munnen och jag spiller ut lite öl och börjar garva åt mig själv. När jag sedan tar en klunk så känner jag tydlig hur den kalla klunken öl rinner ner långsamt genom halsen och vidare mot magen. Det kittlas liksom inuti kroppen på ett skönt sätt och jag känner klunken tydligt ända ner i magen. Det har aldrig varit så skönt att dricka öl!
När ölen är uppdrucken ska jag torka mig om munnen och känner då att jag är väldigt sandig i hela ansiktet. Jag försöker gnugga bort sanden men den sitter fast på kinderna och ovanför överläppen. Jag beklagar mig lite över detta innan jag märker att det inte är någon sand utan min skäggväxt och mustasch. Detta återupprepas flera gånger under kvällen och det är en märklig känsla att hela tiden glömma av att det är mitt skägg och inte sand.
Det har nu gått ungefär tre timmar sedan vi drack shakerna och nästa grej jag märker av är när jag pratar med A. Alla ord jag säger flyter kännbart ur min mun. Varje ord är som en bubbla som flyger iväg ut ur munnen på mig, ungefär som i en serietidning med pratbubblor. Det känns konstigt men väldigt härligt och jag babblar på och försöker förklara känslan för de andra. Det förmår jag inte att göra och jag känner hur jag sluddrar med orden. Det är otroligt skönt att prata. Jag ger ifrån mig massa olika ljud och känner hur olika bokstäver känns olika i munnen. När jag sedan vill stänga munnen igen så är det väldigt svårt. Om jag slappnar av så sitter jag bara med vidöppen mun och det känns helt naturligt.
Den sista kännbara effekten känner jag av när jag av någon anledning börjar stryka mig själv med fingrarna vid mitt vänstra höftben. Där har någon ny kroppsdel vuxit ut under t-shirten. Den är tunn och otroligt len och jag kan inte sluta gnida den mellan fingertopparna. Jag sitter i säkert 5 minuter och bara gnider den innan jag tittar ner och märker att det är en lapp som sitter på insidan av min t-shirt. Jag blir besviken över att min nya kroppsdel egentligen inte är en del av mig.
Efter ett tag så börjar jag känna mig mer och mer normal och vi beslutar oss för att gå och ta några till öl. En halvtimma senare så känner jag mig helt normal igen och jag och A beslutar oss för att tacka för oss och bege oss hemåt. Vi båda är helt förbluffade över våra trippar och sätter oss utanför vår bungalow och går igenom kvällen. Det är en konstig känsla att vara helt klar i skallen när man nyss har varit så borta. Jag har ju bara alkoholrus att jämföra med sedan innan.
Sammanfattningsvis så kan jag säga att det är en av de mest intressanta kvällarna i mitt liv. Känslan var så sjukt annorlunda från något annat jag någonsin upplevt. Jag är egentligen inte så intresserad av droger men jag är väldigt tacksam över att jag vågade testa.
Tid: 4 timmar
Ålder/Kön/Vikt: 21/M/75kg
Tidigare erfarenhet av droger: Inga
Plats: Gili Trawangan, Lombok, Indonesien.
Jag befinner mig på paradisön Gili Trawangan i Indonesien. En ö utan polis. En ö utan bilar, mopeder och riktiga vägar. En ö där häst och vagn är det primära färdmedlet. En ö som är lika känd för sina kritvita sandstränder som sin helt öppna droghandel. Här ska jag få uppleva en av de bästa kvällarna i mitt liv.
Kvällen börjar på en reggeabar, där jag och min kompis(vi kan kalla honom A) har bestämt träff med två jämnåriga holländska tjejer som vi träffat tidigare under dagen på stranden. Vi beställer in några öl och har det trevligt. Med sig har de dessutom en engelsk tjej i 35-årsåldern(J). Efter 2-3 öl så frågar tjejerna om vi ska med och fixa svamp. Vi har inte planerat att göra det just ikväll, men med lite liquid courage i kroppen så hakar vi självklart på.
Vi beger oss bort till ett litet hostel i en gränd där man tydligen kan köpa svamp. Vi ber om att få varsin shake och slår oss ner på ett par stolar och väntar medan shakearna blandas. Det ska tilläggas att varken jag eller min kompis A tidigare har testat någon drog alls. Vi är därför lite nervösa och pirriga men J försäkrar oss om att allt kommer vara lugnt. Hon berättar att hon har testat det mesta och att hon kommer vara vår ”mushroom mum” ifall något skulle gå fel. Vi blir väldigt lugna utav det och bestämmer oss för att köra på.
Shakearna som består av ca 15-20 svampar per shake, är mixade med Redbull och banan ser hemska ut. Det är en bedrövlig gråsvart sörja som sedan serveras i plastmuggar. Vi skålar och tar våra första klunkar. Det smakar som att någon blandat en näve jord med Redbull ungefär. De är dessutom ganska dåligt mixade så man får hela tiden stora bitar svamp i munnen som man måste tugga innan man sväljer. Vi kämpar dock ner allt och bestämmer oss sedan för att gå ner på stranden.
Väl nere på stranden slår vi oss ner och börjar prata. Där berättar J om sina tidigare upplevelser på svamp. Hon berättar att vi kommer börja känna av svampen efter ca 20 minuter. Men efter ca 30 minuter har fortfarande ingenting hänt. Vi känner oss väldigt besvikna och funderar på att gå och dricka mer öl. Plötsligt börjar J skratta och säga att hon känner sig ”fucked up”. Hon frågor oss om vi inte känner någonting än men det gör vi inte. Efter ytterligare 10 minuter så har fortfarande ingenting hänt. Besviket så beslutar sig min kompis A för att ändå gå iväg och köpa några öl. Han och de två holländska tjejerna ger sig av och kvar sitter jag och J tillsammans med ett irländskt par där tjejen i paret också har druckit en shake.
Vi pratar och plötsligt märker jag att jag börjar sluddra väldigt mycket. Det har nu gått ungefär en timme sedan vi drack shakearna. Huvudet känns väldigt tungt och armarna likaså. Känslan påminner om när man är på väg hem efter en sen utekväll, dock lite mer klartänkt. Jag berättar hur jag känner mig för J och hon skiner upp och säger att jag snart kommer börja känna mig gladare. Vi tittar ut över havet och plötsligt ser jag någonting i ögonvrån. Det ser ut som en stor såpbubbla, formad ovalt, ungefär som en mango. Den växer sig större och jag blir rädd eftersom den kommer så plötsligt. Jag rycker till kraftigt och de andra tittar häpet på mig och börjar skratta. Då märker jag att den irländska tjejen sitter och röker och att det är hennes rökmoln som jag har sett. Äntligen börjar det hända saker!
Jag skrattar åt mig själv och sitter sedan och fnittrar i flera minuter. Ett välbehag börjar sprida sig i kroppen. Jag är sjukt lugn och allt känns bara helt underbart. Sanden är otroligt len mot mina fötter och jag kommer på mig själv med att sitta och vicka på tårna utan att själv veta om det. Nästa grej som händer skrämmer också först upp mig. I ögonvrån ser jag en orange katt komma springande mot mig i väldig fart. Jag rycker till och märker att det inte är någon katt, utan istället är det bara ett ljus från ön på andra sidan vattnet som reflekteras i havet och lyser upp. Jag ler mot J och säger att jag nu också är ”fucked up”.
Till höger om oss sitter en båt fast i ett rep som ligger på stranden. Jag får syn på repet och tycker att det gungar så vackert i takt med vågorna. Men plötsligt så försvinner det. Det liksom slukas upp av sanden när det följer vågornas takt. Men plötsligt så återuppstår det när vågen slungar med det upp. Jag upplyser de andra om denna fantastiska sak jag sett och sedan kan jag inte sluta att titta på repet. Ena sekunden är det där, och andra är det borta och blir ett med sandstranden. Hela tiden gungar det på ett sätt som är otroligt fint.
Jag känner att jag måste lägga mig ner en stund och tittar upp mot himlen. Det är en otroligt stjärnklar kväll och eftersom nästan alla lampor är släckta så ser man den maffiga stjärnhimlen extra tydligt. Jag tittar på stjärnorna och märker att de likt i en karta med stjärnbilder är ihopsatta med streck. Hela himlen är nu fylld av stjärnbilder av alla slags former. Det är otroligt vackert och jag ser cirklar, trianglar och fyrkanter överallt.
Det nästa som händer är att jag hör att min kompis A och de två holländska tjejerna är tillbaka med öl. De har varit borta i kanske en timma och jag blir otroligt glad att se dem. Jag känner mig euforisk över att få berätta vad jag nyss har upplevt för A. Han slår sig ner bredvid mig och börjar skratta och säger att han är helt borta han med. Jag säger till honom att vi måste lägga oss och titta på stjärnorna och det gör vi. Då ser jag att stjärnbilden Orions bälte rör på sig. Stjärnan i mitten hoppar runt och det ser ut som att den vill rymma från de andra två stjärnorna som är runtom. Men de två andra stjärnorna vill ha kvar mittenstjärnan och de börjar ”bråka” för att mittenstjärnan inte ska rymma. Jag frågar A om han ser detta och det gör han och vi båda brister ut i ett långt och härligt skrattanfall.
När vi sedan sätter oss upp och ska dricka en klunk öl så känner jag att glasflaskan känns annorlunda. Den är mjuk och töjbar och det känns som att den är gjord av gummi. Det blir därför svårt att pricka munnen och jag spiller ut lite öl och börjar garva åt mig själv. När jag sedan tar en klunk så känner jag tydlig hur den kalla klunken öl rinner ner långsamt genom halsen och vidare mot magen. Det kittlas liksom inuti kroppen på ett skönt sätt och jag känner klunken tydligt ända ner i magen. Det har aldrig varit så skönt att dricka öl!
När ölen är uppdrucken ska jag torka mig om munnen och känner då att jag är väldigt sandig i hela ansiktet. Jag försöker gnugga bort sanden men den sitter fast på kinderna och ovanför överläppen. Jag beklagar mig lite över detta innan jag märker att det inte är någon sand utan min skäggväxt och mustasch. Detta återupprepas flera gånger under kvällen och det är en märklig känsla att hela tiden glömma av att det är mitt skägg och inte sand.
Det har nu gått ungefär tre timmar sedan vi drack shakerna och nästa grej jag märker av är när jag pratar med A. Alla ord jag säger flyter kännbart ur min mun. Varje ord är som en bubbla som flyger iväg ut ur munnen på mig, ungefär som i en serietidning med pratbubblor. Det känns konstigt men väldigt härligt och jag babblar på och försöker förklara känslan för de andra. Det förmår jag inte att göra och jag känner hur jag sluddrar med orden. Det är otroligt skönt att prata. Jag ger ifrån mig massa olika ljud och känner hur olika bokstäver känns olika i munnen. När jag sedan vill stänga munnen igen så är det väldigt svårt. Om jag slappnar av så sitter jag bara med vidöppen mun och det känns helt naturligt.
Den sista kännbara effekten känner jag av när jag av någon anledning börjar stryka mig själv med fingrarna vid mitt vänstra höftben. Där har någon ny kroppsdel vuxit ut under t-shirten. Den är tunn och otroligt len och jag kan inte sluta gnida den mellan fingertopparna. Jag sitter i säkert 5 minuter och bara gnider den innan jag tittar ner och märker att det är en lapp som sitter på insidan av min t-shirt. Jag blir besviken över att min nya kroppsdel egentligen inte är en del av mig.
Efter ett tag så börjar jag känna mig mer och mer normal och vi beslutar oss för att gå och ta några till öl. En halvtimma senare så känner jag mig helt normal igen och jag och A beslutar oss för att tacka för oss och bege oss hemåt. Vi båda är helt förbluffade över våra trippar och sätter oss utanför vår bungalow och går igenom kvällen. Det är en konstig känsla att vara helt klar i skallen när man nyss har varit så borta. Jag har ju bara alkoholrus att jämföra med sedan innan.
Sammanfattningsvis så kan jag säga att det är en av de mest intressanta kvällarna i mitt liv. Känslan var så sjukt annorlunda från något annat jag någonsin upplevt. Jag är egentligen inte så intresserad av droger men jag är väldigt tacksam över att jag vågade testa.
