Det hr var en kvll formad som ett gg, jag lmnar stationen och kommer tillbaka till stationen och passerar allting tv gnger. En cinematisk kvll. En magisk kvll. En kvll jag aldrig kommer glmma p gott och ont.
Det hr skulle inte bli en tripprapport, det hr skulle inte bli ngonting alls egentligen. Jag var och spelade musik hos en vn och en tjejkompis smsade mig om jag vill titta frbi och se en film. Jag avstod men ndrade mig sen eftersom alla skl r bra skl fr att slippa interagera med diskberget hemma.
Nr jag gr upp fr tunnelbanan dr hon bor kommer det frsta tecknet. Allting knns skevt, tunnelbanehissen r helt sned och allting knns som lustiga huset. Jag stannar henne nr vi mts och ber henne vnta. Skriver ner i min mobil startskottet p hela aftonen utan att veta vad jag gr. Vrlden r skev, vrlden r upp och ner. Vrlden r frndrad och inte lngre det du ser.
Vi gr hem till henne, ett vldigt kallt hem. Som taget ur en Ikea-katalog och inte ett dugg mer personligt n personerna p fotona. Lgger oss och kollar p Twin Peaks. Jag har nyligen sett hela serien igen, s vi avbryter och byter till Alien. Tar en Moxy var men bestmmer oss fr att se Yellow submarine istllet. Jag var skeptisk till att ta den och fr snabbt en klump i halsen, r inte bekvm helt.
Jag knner henne inte s bra egentligen, och aldrig varit dr. Och med tanke p den uteblivna vrmen hemmet ger (frra trippen var i en timmerstuga med ppen brasa, inte direkt en dlig milj) mig sjlsligt blir jag lite nojig, ska ven upp och jobba. Men jag knner mig nd otroligt mysig.
Jag r sexuell ett litet tag, men rligt talat vergr det till att jag knner mig flytande och vill bli kliad p ryggen. Aldrig knts mer underbart i hela mitt liv, knslan nr hon kliar min rygg r som kalla krar som inte slutar p det snlla sttet. Det r som en orgasm som fortstter ett tag, tills jag brjar frvrnga en poster p vggen och blir mer intresserad av den.
Nu tar hon en Special-lapp, jag avstr frst men ser framfr mig hur jag bara har den dr sega effekten jag lst om frn Moxyn medan hon gr p moln och ger hn ven hr. Det tar inte alls lng tid innan ljusen brjar frndras och bli starkare.
Jag pratade med henne innan om faktumet att jag alltid har full kontroll, om hur jag vill ge hn. Om hur jag nskar jag kunde besegra mig sjlv och faktiskt flippa loss lite. Utan verdrift sklart.
Vi ligger i sngen, hon sger att mitt brst slr vldigt starkt. Allting blir suddigt. Jag hr Bob Dylan medan jag lmnar mig sjlv nnstans. Jag har aldrig tappat bort mig sjlv frut, jag hade full kontroll sist jag tog det. Men som jag hoppades (men brjar ngra mig hr) s har jag dykt nu.
Jag vet inte exakt vad som hnder hr, jag ligger och kollar p saker, jag knner mig inte bekvm. Jag skriver ner i min telefon en anteckning.
Jag gr in p toaletten och ska bajsa, jag tnker att lite ensamhet ska ge mig kontroll. Frst funkar det, knner mig lugn nr jag sitter dr och klmmer. Njuter av trippen och ser hur badrummsmattan expanderat och likt en vild djungel omringar mig. Jag noterat att dom har samma schampo som mig. Trygghet.
Gr mot rummet men vnder tillbaka mot toan. Jag hr musik och brjar vagga i takt, jag vaggar 4-5 ltar och jag hr Pink floyd.
Hon brjar bli ovekvm eftersom hon r lite immun efter att ha trippat 2 dagar innan. Jag r fr introvert fr henne och hon ber mig flja med henne upp. Jag dricker 6 frpackningar mer och skrattar. Pratar om hur absurt livet r och att jag inte ser ngon logik i hur jag hamnade dr.
(Det r dock rimligt, jag var p vg hem och skulle spela xbox och runka kvllen ut, och s blir det sdr istllet)
Jag gr in p toaletten igen, och nu r det fan brutalt. Jag ser hur jag frndras. Hur jag blir s mycket annat. En dla. Ngonting ondskefullt. Och nu nr jag essensen av trippen p riktigt. Jag r s jvla inne i mig sjlv, s inne i att skapa mig sjlv framfr spegeln. Lta fantasin och slumpen leda mig. Och s kommer hon in, frgar vad jag ser i spegeln.
Jag vser jag vser hgt och utan tvekan i rsten. P TOK fr inlevelsefull.
- Jag ser KHAL DROGO. (Game of thrones) .
Det tar henne 1 sekund att brja gapskratta. Men jag hinner frst det innan och bryter nstan ihop av hur skamlig jag r. Det som i en sekund knns s genuint blir vldigt fort en parodi p min narcissism nr jag som verviktig normalsvensk serist identifierar mig med en fiktiv krigare utan sjlvdistansen.
Hr gr man in i en tripp i sig sjlv, fr att lra knna sig sjlv. Fr att cementera innehllet i sin frbannade sjl och bara skmmer ut sig istllet. Inte OK.
Hon gr ut och kollar p datorn p ngot klipp. Jag sitter p golvet och undrar om jag ngonsin kommer bli mig sjlv igen. Ser hur taket trycks ihop och knner att jag mste dra ut min brstkorg fr att kunna andas normalt igen. Jag brjar skriva.
Jag vet rligt inte vad som hnder hr riktigt, det har gtt ett antal timmar och jag r helt inne i mig sjlv, jag ser saker, hr saker. Lyssnar p Black sabbath. Ritar en teckning. (Bilden r dr nere) Otroligt fngslande och skrmmande p samma gng.
Jag lgger mig i sngen, ser hur lampan blir vgig. Hon lgger sig bredvid. Janis Joplin kommer och jag hr inte vad hon sjunger. Frutom att hon sjunger att The world goes around. Jag hajar till, mitt hjrta har brjat sl vldigt fort igen. Hon mrker det ocks.
Jag sger att vrlden r upp och ner fan. Hon sger att jag redan sagt det ikvll, INNAN vi trippade. Jag knner mig helt fucked up, inser att vi ligger i fel nde av sngen. EXAKT samma sekund som jag sger det shufflas det fram Bob Dylan igen.
Jag knner mig tvingad av det, det hr var det som innebar att jag skulle g hem. Jag gr till tunnelbanestationen, klockan r snart 10 p morgonen och jag ska snart jobba. Min kompis som gick och la sig innan sin jobbdag har lunchrast nu. Jag dremot jag gr ner fr trapporna som startade hela trippen och nu knns dom faktiskt vldigt rimliga.
Allting har gtt ett varv liksom. Och s blir det Dylan hela hemfrden.
(Lskig notering r att jag flera gnger under kvllen blev obekvm av hennes sllskap och nskade att hon var ngon annan, ville att hon skulle hlla om mig, men inte just henne liksom. Jag knde en otrolig nskan av nrhet men blev nd serist livrdd nr hon tog p mig och jag gmde mig drfr mestadels p toan fr att jag gillade mig sjlv mer.)
http://i40.tinypic.com/331qeep.jpg
Bilden jag ritade. Ganska ful. Men nd lite intressant.
Det hr skulle inte bli en tripprapport, det hr skulle inte bli ngonting alls egentligen. Jag var och spelade musik hos en vn och en tjejkompis smsade mig om jag vill titta frbi och se en film. Jag avstod men ndrade mig sen eftersom alla skl r bra skl fr att slippa interagera med diskberget hemma.
Nr jag gr upp fr tunnelbanan dr hon bor kommer det frsta tecknet. Allting knns skevt, tunnelbanehissen r helt sned och allting knns som lustiga huset. Jag stannar henne nr vi mts och ber henne vnta. Skriver ner i min mobil startskottet p hela aftonen utan att veta vad jag gr. Vrlden r skev, vrlden r upp och ner. Vrlden r frndrad och inte lngre det du ser.
Vi gr hem till henne, ett vldigt kallt hem. Som taget ur en Ikea-katalog och inte ett dugg mer personligt n personerna p fotona. Lgger oss och kollar p Twin Peaks. Jag har nyligen sett hela serien igen, s vi avbryter och byter till Alien. Tar en Moxy var men bestmmer oss fr att se Yellow submarine istllet. Jag var skeptisk till att ta den och fr snabbt en klump i halsen, r inte bekvm helt.
Jag knner henne inte s bra egentligen, och aldrig varit dr. Och med tanke p den uteblivna vrmen hemmet ger (frra trippen var i en timmerstuga med ppen brasa, inte direkt en dlig milj) mig sjlsligt blir jag lite nojig, ska ven upp och jobba. Men jag knner mig nd otroligt mysig.
Jag r sexuell ett litet tag, men rligt talat vergr det till att jag knner mig flytande och vill bli kliad p ryggen. Aldrig knts mer underbart i hela mitt liv, knslan nr hon kliar min rygg r som kalla krar som inte slutar p det snlla sttet. Det r som en orgasm som fortstter ett tag, tills jag brjar frvrnga en poster p vggen och blir mer intresserad av den.
Nu tar hon en Special-lapp, jag avstr frst men ser framfr mig hur jag bara har den dr sega effekten jag lst om frn Moxyn medan hon gr p moln och ger hn ven hr. Det tar inte alls lng tid innan ljusen brjar frndras och bli starkare.
Jag pratade med henne innan om faktumet att jag alltid har full kontroll, om hur jag vill ge hn. Om hur jag nskar jag kunde besegra mig sjlv och faktiskt flippa loss lite. Utan verdrift sklart.
Vi ligger i sngen, hon sger att mitt brst slr vldigt starkt. Allting blir suddigt. Jag hr Bob Dylan medan jag lmnar mig sjlv nnstans. Jag har aldrig tappat bort mig sjlv frut, jag hade full kontroll sist jag tog det. Men som jag hoppades (men brjar ngra mig hr) s har jag dykt nu.
Jag vet inte exakt vad som hnder hr, jag ligger och kollar p saker, jag knner mig inte bekvm. Jag skriver ner i min telefon en anteckning.
Citat:
Hg puls strlar av ljus. Ingenting r p riktigt. Hur jag kom hit fattar serist inte det? Allt flyter ihop men ocks skrmmande p samma gng. Inte lika bekvm som sist. Men fascinerad.
Jag har aldrig varit lngre hrifrn. Hur fan ska jag ngonsin komma tillbaka hit r det tnkt?
Jag har aldrig varit lngre hrifrn. Hur fan ska jag ngonsin komma tillbaka hit r det tnkt?
Jag gr in p toaletten och ska bajsa, jag tnker att lite ensamhet ska ge mig kontroll. Frst funkar det, knner mig lugn nr jag sitter dr och klmmer. Njuter av trippen och ser hur badrummsmattan expanderat och likt en vild djungel omringar mig. Jag noterat att dom har samma schampo som mig. Trygghet.
Gr mot rummet men vnder tillbaka mot toan. Jag hr musik och brjar vagga i takt, jag vaggar 4-5 ltar och jag hr Pink floyd.
Citat:
Trots att jag rr mig fram och tillbaka r jag inte mig sjlv. Jag ser mig rra mig. Jag tvekar inte en sekund p ngot. Men jag bara r och ingenting annat. Hr klockor snart (lten). Dom rr mig. Jag fngar livet i svansen och s frstr hon det. (Hon bytte lt)
Varfr inte flja istllet? Man ska flja. Mycket bttre s.
Varfr inte flja istllet? Man ska flja. Mycket bttre s.
Hon brjar bli ovekvm eftersom hon r lite immun efter att ha trippat 2 dagar innan. Jag r fr introvert fr henne och hon ber mig flja med henne upp. Jag dricker 6 frpackningar mer och skrattar. Pratar om hur absurt livet r och att jag inte ser ngon logik i hur jag hamnade dr.
(Det r dock rimligt, jag var p vg hem och skulle spela xbox och runka kvllen ut, och s blir det sdr istllet)
Jag gr in p toaletten igen, och nu r det fan brutalt. Jag ser hur jag frndras. Hur jag blir s mycket annat. En dla. Ngonting ondskefullt. Och nu nr jag essensen av trippen p riktigt. Jag r s jvla inne i mig sjlv, s inne i att skapa mig sjlv framfr spegeln. Lta fantasin och slumpen leda mig. Och s kommer hon in, frgar vad jag ser i spegeln.
Jag vser jag vser hgt och utan tvekan i rsten. P TOK fr inlevelsefull.
- Jag ser KHAL DROGO. (Game of thrones) .
Det tar henne 1 sekund att brja gapskratta. Men jag hinner frst det innan och bryter nstan ihop av hur skamlig jag r. Det som i en sekund knns s genuint blir vldigt fort en parodi p min narcissism nr jag som verviktig normalsvensk serist identifierar mig med en fiktiv krigare utan sjlvdistansen.
Hr gr man in i en tripp i sig sjlv, fr att lra knna sig sjlv. Fr att cementera innehllet i sin frbannade sjl och bara skmmer ut sig istllet. Inte OK.
Hon gr ut och kollar p datorn p ngot klipp. Jag sitter p golvet och undrar om jag ngonsin kommer bli mig sjlv igen. Ser hur taket trycks ihop och knner att jag mste dra ut min brstkorg fr att kunna andas normalt igen. Jag brjar skriva.
Citat:
Hon skrattar. Knns obehagligt. Vi r s olika. P olika stllen. Hur hamnade vi hr? Jag vrider mig och ingenting knns fast. Allting r satt i rrelse. Hon r dr ute och lever sitt liv. Jag sitter och fngar essensen av mig, essensen av mitt.
Jag vet rligt inte vad som hnder hr riktigt, det har gtt ett antal timmar och jag r helt inne i mig sjlv, jag ser saker, hr saker. Lyssnar p Black sabbath. Ritar en teckning. (Bilden r dr nere) Otroligt fngslande och skrmmande p samma gng.
Jag lgger mig i sngen, ser hur lampan blir vgig. Hon lgger sig bredvid. Janis Joplin kommer och jag hr inte vad hon sjunger. Frutom att hon sjunger att The world goes around. Jag hajar till, mitt hjrta har brjat sl vldigt fort igen. Hon mrker det ocks.
Jag sger att vrlden r upp och ner fan. Hon sger att jag redan sagt det ikvll, INNAN vi trippade. Jag knner mig helt fucked up, inser att vi ligger i fel nde av sngen. EXAKT samma sekund som jag sger det shufflas det fram Bob Dylan igen.
Jag knner mig tvingad av det, det hr var det som innebar att jag skulle g hem. Jag gr till tunnelbanestationen, klockan r snart 10 p morgonen och jag ska snart jobba. Min kompis som gick och la sig innan sin jobbdag har lunchrast nu. Jag dremot jag gr ner fr trapporna som startade hela trippen och nu knns dom faktiskt vldigt rimliga.
Allting har gtt ett varv liksom. Och s blir det Dylan hela hemfrden.
(Lskig notering r att jag flera gnger under kvllen blev obekvm av hennes sllskap och nskade att hon var ngon annan, ville att hon skulle hlla om mig, men inte just henne liksom. Jag knde en otrolig nskan av nrhet men blev nd serist livrdd nr hon tog p mig och jag gmde mig drfr mestadels p toan fr att jag gillade mig sjlv mer.)
http://i40.tinypic.com/331qeep.jpg
Bilden jag ritade. Ganska ful. Men nd lite intressant.
