Givetvis r det en illusion att tro att vanliga mnniskor, fullt upptagna med att leva sina liv ska ha tid att kunna stta sig in i all problematik som gller vid politiska beslut och kunna fatta rationella beslut i deras egen favr. Det r just drfr som ngon typ av styrande elit behvs i ett samhlle. Frdelarna just med ngon typ av demokratiskt styrelseskick r flera utver det uppenbara: om nu de styrande skulle styra ett land helt t helvete s finns det mjlighet att avstta dem; antingen parlamentariskt eller ver kommande mandatperiod.
Alternativet, vilket i regel innebr mer auktoritra styrelseskick i olika format, antingen renodlade diktaturer eller ngon form av teokratiskt styrelseskick, besitter inte den funktionen - varfr sledes demokratin blir det fredragna styrelseskicket av de givna.
Ett av demokratins problem verkar dock vara att partierna eller fraktionerna inom parlamenten blir svrare och svrare att skilja t. Det skulle kunna g att argumentera fr att det demokratiska styrelseskicket egentligen bara r ett frstadium till ngon typ av klasslst samhlle dr politiska beslut grs av en icke-vald elit som alltid agerar i nationens (eller mer globalt sett, vrldens) bsta.
Dock s blir resonerandet problematiskt d det frutstter ideal som inte kan uppns d mnniskan i sin natur r ofullkomlig. Det jag menar r mnniskors bengenhet att falla fr korruption eller andra beteenden fr egen vinning. Det r drfr som det klasslsa samhllet blir en frutsttning fr den hr "idealstaten". Vidare problem blir till exempel incitamenten som ska gra att samhllet/mnniskorna ska vilja/kunna utvecklas. Incitamenten (pengar) blir samtidigt det som ger grunden fr korruption och s vidare.
(Gav efter fr stundens infall. Knde att diskussionen var ngot mager

)