Hur påverkas Sverige av befolkningens skulder?

Den svenska statsskulden är stabil om man jämför med andra europeiska länder, den har till och med minskat jämfört med socialdemokratisk tid (må dom aldrig få styra Sverige igen). Det finns statistik på denna sida för den som vill se: http://statsskuld.se/

Detta får självklart Sverige att se ganska bra ut internationellt när man jämför med andra mindre lyckade länder som Spanien och Grekland. Det intressanta är dock att medans statsskulden har minskat så har skulderna hos de enskilda medborgarna istället ökat (och det kraftigt).

En värdelös artikel, den innehåller dock bra statistik:
http://www.dn.se/ekonomi/svenskarna-...torre-skulder/

Hur länge kan denna lånepyramid hålla på och vad händer när den upphör? Hur skulle det komma att påverka Sverige och den svenska ekonomin?

lol alla länder ha ju statsskuld, varför har de inte funderat att planera ihop och betala tillbaka varandra och därmed minska samtliga länders statsskulder och får en å annat land skuld helt fri?

minskat? den växer ju hela tiden, det ser du till och med på länken du skickade. Den är dessutom tre gånger större än 97, då tar jag inte inflation i beräkningarna dock.

Hur har du räknat då? Har flera grafer som menar att den tvärt om har sjunkit kraftigt sen 97. Sveriges statsskuld (historisk utveckling) - LÄNK.

Hur blir det om du tar med inflationen i beräkningen? Någon försöker att luras med hjälp av falsk statistik här (tror att det är dom - inte du).

kollade inte tillräckligt noga på läkarna du skickade, såg att det var hushållsskulderna som var på länken nu när jag kollade igen, jag läste inte texten på länken utan kollade bara grafen lite snabbt om du kollar statsskuldssidan du skickade och sedan grafen så ser du dock att skulden är lika stor som 2004/2005 och fortsätter att växa.

Helvete, trodde du satt på någon intressant information Något man missat.

Lite grovt finns inget stopp förrän något av följande inträffar:
* Låntagarna inte kan ta mer lån pga räntebörda. (Det försöker dock överheten undvika genom att Centralbankens ränta sänks).
* Bankerna blir tvungna att höja kraven på låntagarna då dom anser att riskerna blir för stora. (Det är det sista som händer dock).
* Finansiärerna (dvs de som bankerna har skulder till) kräver högre ränta, då de menar att bankerna börjar sitta medför stor risk. Innan det händer kommer troligen något ratinginstitut att sänka kreditvärdigheten för bankerna.

Troligen krävs en extern trigger för att utlösa något av ovanstående.

Observera att parallellt med utlåning bank lånar en del (större) företag upp via obligationer. Då den upplåningen sker utanför banksystemet syns den inte i MFI-statistik.

En fjärde trigger som är möjlig är väl det faktum att det uppstår vissa riskgrupper när den reala ekonomin går så pass knackigt. Förstagångsköparna som blir färre p.g.a. sämre etablering för yngre på arbetsmarknaden (många får vänta mycket länge på en tillsvidaretjänst med rimlig lön och hoppar runt på diverse tillfälliga jobb som gör det i princip omöjligt att låna). Arbetslösheten stiger i mer etablerade grupper och en del av dessa kan tvingas sälja p.g.a exempelvis skilsmässor. Många som äger större lägenheter och hus med låg belåning torde dessutom vara 40-talister med utflugna barn. Möjligen vill de snart casha in och flytta till mindre.

Sammantaget skulle de kunna leda till överutbud och priskorrigering. Börjar priserna sjunka vet vi dessutom av erfarenheter från andra spruckna lånebubblor att det kan gå mycket snabbt. Förväntningar om ständigt stigande bostadspriser förändras till förväntningar om sjunkande sådana=köp skjuts på framtiden och säljare börjar acceptera lägre priser. Den reala ekonomin påverkas mycket snabbt när efterfrågan sedan faller, vilket leder till ytterligare påfrestningar för bostadsmarknaden och så fortsätter det i en nedåtgående spiral.

Ett lån är någon annans tillgång. Att svenskar är skuldsatta betyder helt enkelt att andra svenskar har en massa sparande. Detta kanske är fördelningspolitiskt intressant men det är inget större ekonomiskt problem att vissa svenskar är skyldiga andra svenskar pengar. Det intressanta är snarare hur stor Sveriges utlandsskuld är.

Hela idén att vi skuldsätter framtida generationer är också vrickad, eftersom vi också enligt samma logik ger framtida generationer finansiella tillgångar.

Hushållens skulder
Hushållens skulder består huvudsakligen av lån till bostäder.
Så länge bostädernas marknadsvärde överstiger skulden och
så länge låntagarna har inkomster så att dom kan finansiera
(betala ränta och amorteringar på) sina lån så är det inget
stort problem.
Situationen innebär ändå en riskexponering. Om mot förmodan
bostadsproserna skulle sjunka, eller hög arbetslös skulle göra
att många låntagare inte skull klara att betala sina lån så blir
konsekvenserna svåröverskådliga.
IMHO är belåningsgraden oroväckande hög. Kreditsituationen,
låga räntor och lätt att få lån till bostad, bidrar till att driva
upp bostadspriserna till vad som kanske är orimliga nivåer.

Statens skulder
Ökar dom eller minskar dom? Vem ljuger med statistik?
Jag tycker att statsskulden i förhållande till BNP är ett
bra mått. Jag tycker också att det är relevant att jämföra
med övriga länder i Europa.
Jag tycker det ser bra ut för Sverige. Vad tycker ni?

Sverige i Europa - Statsskulden

mvh/Bo S

Vad menar du med begreppet "Sverige" i detta sammanhang? Vilkens individs skulder påverkar vem. Är det det du frågar? Man kan ju inte aggregera sånt där till nån slags medelvärdesstatistik och tro att man kan få ut någon information om ekonomin av det. En ekonomi består uteslutande av individer.

En intressant "detalj" är att det under de senaste 10 åren har skett ganska mycket ombildningar till bostadsrätt och väldigt mycket av nybyggandet har skett som bostadsrätt.
Sista 10 åren har 300.000+ bostadsrätter skapats. Om snittpriset är 2 miljoner blir det 600 miljarder. Detta är ju ingen "överkonsumtion", det är ju bostäder som behövs. Ifall vanligt folk inte tog lån, skulle företag eller kommunen eller staten tagit samma lån och byggt samma lägenheter och sedan hyrt ut dem.....

Man kan ju också ta fasta på att tillgångarna med stor marginal är mycket större än skulderna. Stiger räntorna och tillgångarnas värde sjunker, så förändras naturligtvis relationen. Dock är det ganska stor skillnad på tillgångar och skulder, så det ska till ganska stora räntehöjningar och prissänkningar innan det blir problem.

En intressant fråga är valet 2014. Ifall vänstern vinner och återinför en hög fastighetsskatt, rullar tillbaka jobbskatteavdrag, m.m. Jag är mer bekymrad för det än t.ex. att inflationen och räntor sticker iväg.