Varför anses ekonomiska klyftor vara ett problem?

Jag har uppriktigt talat svårt att ta till mig varför ekonomiska klyftor är ett problem. Jag kan förstå att fattigdom är ett problem men fattigdom är ju dåligt oavsett om man samexisterar med någon rik person eller inte. Eller rättare sagt är det väl fattigdom till och med värre ifall det inte finns några rikingar, eftersom rikingarna åtminstonde kan anställa folk av och till och skapa lite jobb

Radikalvänstern gillar att ta upp begreppet klassamhälle i varenda debatt de deltar i, oavsett ifall det hänger ihop med samtalsämnet eller inte, och de talar om ekonomiska skillnader som att det är själva skillnaderna som är problemet. Men fattiga blir väl inte mer fattiga bara för att en del personer är rika?


Någon som vill förklara för mig hur själva ressonemanget går?

Ökningen av "gated communities" kan ju vara en negativ inverkan på rika människors liv - dvs, rika människor känner sig utsatta från avund och kriminalitet från den "fattiga massan", och flyr inom sina stängsel. Hade jag varit rik hade jag tyckt det var ledsamt att de ekonomiska klyftorna ökar så jag tvingas in i dessa minisamhällen.

Jag tror det är mer historiskt som man såg det på det sättet. T ex om man skördade mat och sedan behövde fördela den så var det ju rättvist om alla fick lika mycket. Saken är att vi har pengar nuförtiden och dessa kan man egentligen skapa hur mycket som helst av utan kostnad. Problemet blir bara att om man ger pengarna till alla så får vi en väldigt hög inflation och pengarna minskar i värde. Om man däremot ger det till vissa grupper (oftast rika) som konsumerar saker som inte mäts i inflationen så har man inte samma direkta problem.

Sedan anses väl ekonomiska klyftor inte vara bra då den ökar ojämställdheten och skapar olika möjligheter för människor och det är ju inte speciellt demokratiskt. Problemet är nog egentligen inte att folk blivit rikare utan mer att man klämt åt fattiga/svaga grupper i samhället, men det har man ju också gjort för att upprätthålla pengars och de rikas inflytande i samhället.

Problemet är att (förenklat) när rika blir rikare så blir fattiga fattigare (de blir inte rikare i varje fall).

De rika och de "fattiga" delar på samma kaka. De lever inte i separata världar.

När den rika chefen blir rikare och hans inkomst ökar relativt till andra så kan den bara göra det eftersom att företaget valt att öka hans lön istället för de lägre stående arbetarnas.

Samhället generar en viss mängd pengar varje år, sen kan dessa pengar distribueras på olika sätt. Om någon ska få mycket mer så betyder det per automatik att några andra får mindre.

Jag trodde inte detta var så svårt att förstå.

Sen kan man tycka att de rika har förtjänar att få en större bit från den gemensamma kakan eller whatever, men det är en helt annan diskussion.

Du har bara delvis rätt, glöm inte bort att penningmängden ökat rejält i Sverige på senare år: https://www.libertysilver.se/kc/article?id=55 bl a genom bostadslån som skapat nya pengar. Normalt skulle detta ge inflation men då pengarna går till vissa saker som ex investeringar och konsumtion som inte mäts i inflationen så ökar inte inflationen med så mycket som man kunde tro.

Visst har vissa grupper i Sverige blivit fattigare men där handlar det väldigt sällan om att staten inte har råd, ex 14 miljarder för socialbidrag mot 30 miljarder till EU. Utan det är mer att man håller nere inflationen om vissa människor inte kan konsumera, dessutom tvingas dessa till att ta underbetalda jobb och villkor vilket också pressar inflationen.

Ni gör felet att analysera klassamhället enbart ur ekonomisk synvinkel. Problemet är eg inte att det finns skillnader i ekonomiska resurser. Med undantag för det extrema, dvs djup fattigdom eller enorm rikedom.

Det typiska för ett klassamhälle är att människor är olika värda och är olika inför lagen.

Kort sagt.

Men det förutsätter ju att allt av kakan konsumeras av samhället, samt att kakan är begränsad, och nu är ju inte det fallet. Ta tjänster som exempel. Det kan produceras nästintill obegränsat tjänster. Egentligen så länge det finns pengar i plånboken finns det tjänster att köpa.

Säg att vi har två personer, A och B, som har samma välstånd för tillfället. Båda har just nu råd att köpa en ospecificerad tjänst. Plötsligt dubbleras As välstånd (hon vinner på lotto). Hon kan nu köpa två tjänster. Person B har inte blivit fattigare, han kan fortfarande köpa en tjänst. Nu stämmer det att rent procentuellt sätt har B fått en mindre del av kakan. Han brukade ha 50% och nu har han bara 33%. Men procenten motsvarar samma sak. B har fortfarande råd med en tjänst.

För att spinna vidare på det: Ifall man nu rent hypotetiskt tänker sig att det bara kunde produceras ett begränsat antal tjänster i samhället skulle vi ha ett problem, men så är det ju inte. Möjligtvis kan man tänka sig att det finns vissa konsumptions-områden där kakan är begränsad, ex. fastigheter, men det kan väl knappast vara enbart dessa marknader som motiverar vänsterns klass-hysteri?

Ja, nu är det ju just den ekonomiska biten jag är intresserad av, jag undrar varför ekonomiska skillnader är framställt som ett problem. Ifall olika människor vore olika värde inför lagen skulle det såklart också vara ett enormt problem.

Istället riskerar man som en vanlig svennebanan att utsättas för oprovocerat våld, vilken lycka.

Det är svårt att förstå eftersom det inte stämmer med verkligheten. Pengamängden (M0 och mindre likvida totalsummor) är inte en fördelningspolitisk variabel.

Men nu fungerar det inte riktigt så att de rika i samhället har fått sina pengar genom att vinna på lotto. Som jag skrev i mitt förra inlägg så har de fått mer pengar genom att andra har fått mindre andel av de pengar de annars hade fått.
När det gäller tjänster så är mängden tjänster som kan produceras helt klart begränsad, i varje fall om man ska kunna tjäna några pengar på det. Tjänster kan bara produceras i den mån det finns folk som har råd att betala för dem.

Och det är ganska klart att 1000 miljonärer spenderar betydligt mycket mer på tjänster än vad 1 miljardär gör.

Samhället i stort tjänar mer, rent ekonomiskt, på att en stor del av befolkningen är lite rika än att ett fåtal personer är extremt rika och resten har det relativt dåligt ställt.

Då har vi inte ens talat om den socioekonomiska biten, som antagligen är det största problemet för samhället.

Jo för att om jag tjänar 1,5 millar om året så kan jag inte bli fälld för våldtäkt.