Det problem som stndigt dyker upp r hur vi i Sverige hanterar religion och religisa trosuppfattningar. Sverige r ett sekulrt land och styrs av ett sekulrt tillvgagngsstt att styra landet. Vi har dock en lng kristen tradition bakom oss som ligger och pyr som en gld bakom fr sekulra fasad. Frmodligen r detta anledningen till varfr vi ibland hanterar trosuppfattningar p ett mycket inkonsekvent stt.
r 2010 vittnade media om en 28-rig muslimsk som inte fick en praktikplats. Vid mtet i maj r 2006 skulle mannen trffa en kvinnlig fretagsrepresentant. Nr de skulle hlsa p varandra vgrade mannen att skaka hand med kvinnan och frklarade att hans religion frbjd honom att vidrra kvinnor utanfr familjen. Kvinnan frklarade att han kunde f mjlighet att tvtta sina hnder, men fr mannen var detta ej tillrckligt. Mannen fick aldrig ngon praktikplats p fretaget och enligt utsagon s saknade han tillrcklig kompetens och erfarenhet.
Detta resulterade i att Arbetsfrmedligen gav mannen 60,000 kronor i skadestnd.
Politikern Elisabeth Svantesson hamnade i blsvder efter att information om att hon tidigare varit engagerad i Livets Ord lckt ut. Livets ord har bland annat uttalat sig krnkande om homosexualitet. Elisabeth var vid detta tillflle ven medlem i Kristet Center i rebro. Kristet Center har ocks en mycket krnkande syn p homosexuella. Elisabeth fick behlla sin post inom Moderaterna.
Omar Mustafa, en politiker, anklagades fr att det frbund han var medlem i hade bjudit in en antisemitisk talare. Detta resulterade i att han frlorade sin post inom Socialdemokraterna.
DISKRIMINERING
Till att brja med s blev den 28-rige muslimske mannen inte diskriminerad p grund av sin religion. Det r hgst sannolikt att pst att en person som sger till en arbetsgivare att hen vgrar skaka hand med vissa typer av mnniskor riskerar att frlora chansen att f praktikplatsen oavsett om personen ifrga rr muslim, kristen, eller ateist. Denna man frlorade inte chansen till jobb p grund av sin religion utan p grund av att han inte uppfyllde de krav som krvdes fr praktikplatsen.
Det lter hgst osannolikt att jag hade ftt praktikplatsen om jag sade ngot liknande, som exempelvis att jag vgrar skakat hand med homosexuella, eller att jag vgrar skaka hand med religisa. Att jag dessutom skulle f 60,000 i skadestnd lter onekligen extremt osannolikt, och nnu mer osannolikt lter det ifall att jag tillar att det inte r min religisa trosuppfattning.
Dessvrre s tror jag att det undermedvetet hos vissa mnniskor i samhllet finns en orttfrdig och enormt inkonsekvent syn mot religisa trosuppfattningar. Det r nmligen en sak att yttra sig nedvrderande om kvinnor fr att ens religisa trosuppfattning sger det, men en helt annan sak att yttra sig nedvrderande om kvinnor och inte att hnvisa till en religis trosuppfattning.
Detta r en anledning till varfr religionsfriheten rent praktiskt r verfldig. Vi har redan yttrandefrihet i Sverige och detta innefattar religionsfrihet. I ett rttvist samhlle ska ingen str ver yttrandefriheten. Alla br naturligtvis ha rtt att inte vilja skaka hand med kvinnor, homosexuella, eller mrkhyade, men ingen har rtt krva att deras trosuppfattningar inte fr ha ngra negativa konsekvenser fr dem eller att de skall st ver samhllets grundlagar.
PRIVAT TRO
Som vi mycket vl vet s frlorade Omar Mustafa sin post fr att han anklagades fr att hans frbund (inte han sjlv allts) har bjudit in en antisemitisk talare. Det ter sig fr mig mycket mrkligt att Elisabeth Svantesson inte frlorade sin post. Hon r en fredetta medlem av Livets Ord, och vid tillfllet (vet ej hur det ser ut nu) s var hon medlem av Kristet Center, som avvisar homosexuella som lever ut sin lggning, det vill sga, homosexuella som inte lever i celibat.
En del mnniskor menar att vi har rtt till vr privata tro utan att vi skall pverkas negativt inom politiken.
Min frga r om detta r en rimlig utgngspunkt?
Fr det frsta: r det verkligen sant att all privat tro som inkluderar icke-demokratiska vrderingar som exempelvis rasism eller homofobi, i praktiken respekteras? r det mjligt fr ngon som tror p rasbiologi att f behlla sitt jobb som politiker? Eller syftar vi undermedvetet p att privat religis tro skall respekteras?
Fr det andra: Om vr privata tro inte skall ha ngon negativ pverkan p en svensk politikers arbete inom ett visst parti, hur kommer det sig att Omar Mustafa frlorade sin post men att Elisabeth Svantesson godtryckligt fick behlla sin post?
Min slutsats r hrmed att Svea Rike r inkonsekvent i frgan om religionsfrihet och yttrandefrihet. Min sikt r att antingen s skall alla trosuppfattningar behandlas lika av lagen oavsett om de r religisa trosuppfattningar eller icke religisa trosuppfattningar. Ingen trosuppfattning skall st ver den andra genom att srbehandlas. Ingen skall kunna beropa religionsfrihet-kortet fr att p s stt srbehandlas och uttryckligen st ver svensk lagstiftning.
Frslag p diskussionsfrgor
Hur br man hantera frgor som i exemplet med den 28-mannen?
Skall en persons privata tro pverka deras chanser inom arbetslivet?
Hur br politiker som har antidemokratiska vrderingar hanteras?
r 2010 vittnade media om en 28-rig muslimsk som inte fick en praktikplats. Vid mtet i maj r 2006 skulle mannen trffa en kvinnlig fretagsrepresentant. Nr de skulle hlsa p varandra vgrade mannen att skaka hand med kvinnan och frklarade att hans religion frbjd honom att vidrra kvinnor utanfr familjen. Kvinnan frklarade att han kunde f mjlighet att tvtta sina hnder, men fr mannen var detta ej tillrckligt. Mannen fick aldrig ngon praktikplats p fretaget och enligt utsagon s saknade han tillrcklig kompetens och erfarenhet.
Detta resulterade i att Arbetsfrmedligen gav mannen 60,000 kronor i skadestnd.
Politikern Elisabeth Svantesson hamnade i blsvder efter att information om att hon tidigare varit engagerad i Livets Ord lckt ut. Livets ord har bland annat uttalat sig krnkande om homosexualitet. Elisabeth var vid detta tillflle ven medlem i Kristet Center i rebro. Kristet Center har ocks en mycket krnkande syn p homosexuella. Elisabeth fick behlla sin post inom Moderaterna.
Omar Mustafa, en politiker, anklagades fr att det frbund han var medlem i hade bjudit in en antisemitisk talare. Detta resulterade i att han frlorade sin post inom Socialdemokraterna.
DISKRIMINERING
Till att brja med s blev den 28-rige muslimske mannen inte diskriminerad p grund av sin religion. Det r hgst sannolikt att pst att en person som sger till en arbetsgivare att hen vgrar skaka hand med vissa typer av mnniskor riskerar att frlora chansen att f praktikplatsen oavsett om personen ifrga rr muslim, kristen, eller ateist. Denna man frlorade inte chansen till jobb p grund av sin religion utan p grund av att han inte uppfyllde de krav som krvdes fr praktikplatsen.
Det lter hgst osannolikt att jag hade ftt praktikplatsen om jag sade ngot liknande, som exempelvis att jag vgrar skakat hand med homosexuella, eller att jag vgrar skaka hand med religisa. Att jag dessutom skulle f 60,000 i skadestnd lter onekligen extremt osannolikt, och nnu mer osannolikt lter det ifall att jag tillar att det inte r min religisa trosuppfattning.
Dessvrre s tror jag att det undermedvetet hos vissa mnniskor i samhllet finns en orttfrdig och enormt inkonsekvent syn mot religisa trosuppfattningar. Det r nmligen en sak att yttra sig nedvrderande om kvinnor fr att ens religisa trosuppfattning sger det, men en helt annan sak att yttra sig nedvrderande om kvinnor och inte att hnvisa till en religis trosuppfattning.
Detta r en anledning till varfr religionsfriheten rent praktiskt r verfldig. Vi har redan yttrandefrihet i Sverige och detta innefattar religionsfrihet. I ett rttvist samhlle ska ingen str ver yttrandefriheten. Alla br naturligtvis ha rtt att inte vilja skaka hand med kvinnor, homosexuella, eller mrkhyade, men ingen har rtt krva att deras trosuppfattningar inte fr ha ngra negativa konsekvenser fr dem eller att de skall st ver samhllets grundlagar.
PRIVAT TRO
Som vi mycket vl vet s frlorade Omar Mustafa sin post fr att han anklagades fr att hans frbund (inte han sjlv allts) har bjudit in en antisemitisk talare. Det ter sig fr mig mycket mrkligt att Elisabeth Svantesson inte frlorade sin post. Hon r en fredetta medlem av Livets Ord, och vid tillfllet (vet ej hur det ser ut nu) s var hon medlem av Kristet Center, som avvisar homosexuella som lever ut sin lggning, det vill sga, homosexuella som inte lever i celibat.
En del mnniskor menar att vi har rtt till vr privata tro utan att vi skall pverkas negativt inom politiken.
Min frga r om detta r en rimlig utgngspunkt?
Fr det frsta: r det verkligen sant att all privat tro som inkluderar icke-demokratiska vrderingar som exempelvis rasism eller homofobi, i praktiken respekteras? r det mjligt fr ngon som tror p rasbiologi att f behlla sitt jobb som politiker? Eller syftar vi undermedvetet p att privat religis tro skall respekteras?
Fr det andra: Om vr privata tro inte skall ha ngon negativ pverkan p en svensk politikers arbete inom ett visst parti, hur kommer det sig att Omar Mustafa frlorade sin post men att Elisabeth Svantesson godtryckligt fick behlla sin post?
Min slutsats r hrmed att Svea Rike r inkonsekvent i frgan om religionsfrihet och yttrandefrihet. Min sikt r att antingen s skall alla trosuppfattningar behandlas lika av lagen oavsett om de r religisa trosuppfattningar eller icke religisa trosuppfattningar. Ingen trosuppfattning skall st ver den andra genom att srbehandlas. Ingen skall kunna beropa religionsfrihet-kortet fr att p s stt srbehandlas och uttryckligen st ver svensk lagstiftning.
Frslag p diskussionsfrgor
Hur br man hantera frgor som i exemplet med den 28-mannen?
Skall en persons privata tro pverka deras chanser inom arbetslivet?
Hur br politiker som har antidemokratiska vrderingar hanteras?