Är det svårt att få jobb som 50 år och arbetslös? (Är orolig. Farsan blev varslad)

Tänkte bara höra med er och era tankar. Det är nämligen så här att man far blivit av med sitt jobb (industribranschen varslar för jävligt många människor just nu) och har sex månader kvar innan det är "game over". Är faktiskt orolig över farsgubben, väldigt synd om honom. Det jag har uppfattat är att det är rätt svårt att få ett jobb när man är 50 år gammal. Vad tror/vet ni? Hur pass svårt är det egentligen? Han har ingen högskoleutbildning (dock så har han pluggat några kurser men har ingen riktig utbildning ifråga). Lär jag försörja min gamle far?

Han funderar på att plugga till sjuksköterska (i absolut värsta fall), vad tror ni om det?

Ja lätt är det iaf inte...

Är farsgubben beredd att ta vilket skitjobb som helst och har lite drivkraft i sig så borde han väl kunna få jobb

Det är självklart svårare att få jobb desto äldre man blir, på väldigt många företag är just medelåldern omkring 50 och då vill man hellre anställa yngre än äldre därav blir det svårare för någon i den åldern. Jag tycker att ni ska börja söka ett nytt jobb redan nu, jag tänker mig också att han borde ha kontakter, kan dessa hjälpa honom? Börja inte att söka jobb på sista dagen, då får du absolut förvänta dig att han kommer vara arbetslös ett bra tag.

Ingenting är lätt men:

Det är lättare att få jobb som taxichaffis utan att flytta
än att få jobb som astronaut.

Se det så här:

Kan han något o har yrkeserfarenhet (talar inte om yrkesarbete)
och finns det likvärdiga jobb där han kan hugga in i produktionen
på direkten - ja då finns förutsättningarna. Varför skulle en firma
inte ta papzen som kan än någon okänd oerfaren idiot.

MEN riskerna är dessa

Han kan bli utkonkurrerad av 1) Lönebidragare 2) nystartare
3) nybyggare vars jobb subventioneras 3) ungdomar där
arbetsgivaravgifterna är låga eller 4) praktikanter

Dvs man konkurrerar i dag inte bara med sina normala konkurrenter
utan även mot det allmänna som betalar folks löner
OCH DET GÅR INTE ATT KONKURRERA MED DEM VARS LÖNER BETALAS
AV STATEN, ARBETSFÖRNEDRINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN o AMS

Det är dagens obehagliga sanning.

Kanske måste han bli arbetslös ett par år och sen börjar han på nytt
på sin gamla arbetsplats och gamla jobb som lönebidragare eller nystartare

Tyvärr har detta blivit den bistra verkligheten

PS - var finns Ni?

Papzen kan starta SkoputsStånd på starta eget-bidrag om han inte
hittar något jobb - konkurrensen är ju obefintlig i det här landet
men enorm i t ex Gambia - läs Mvii's skoputsartråd

Jag är själv 50 bast och arbetslös. Har jobbat hela mitt yrkesverksamma liv inom tryckeribranschen och de senaste nio åren jobbade jag som platschef på en tryckerianläggning. Anläggningen lades ner och jag blev utan jobb för första gången i mitt liv. Det har nu gått nästan två år utan att jag fått nytt jobb. Och det värsta tycker jag är att man sällan får nåt svar på de jobbansökningar man skickar in. Under dessa två år har jag blivit kallad till en intervju! EN! Av, jag vet inte hur många ansökningar! Nu är jag på gång och ta taxi och bussförar licens. Har vissa förhoppningar att kunna få jobb inom det i alla fall. Här i Gävleborgsområdet så råder dessutom brist på vårdpersonal så jag vet att ganska många i min ålder har hoppat på undersköterskeutbildning. Behovet av arbetskraft innom äldrevården kommer att öka lavinartat de närmaste åren. Alla talar om hur svårt det är för ungdomar idag men det är ta me fan inte lätt att bli arbetslös vid 50+ heller!

Fyfan... Ja, det lät ju verkligen inte speciellt positivt. Det är verkligen skamligt hur det ser ut i arbetsmarknaden just nu. Han blev dessutom varslad trots att han jobbat på denna arbetsplats i 10 år och sjukskrivit sig max 5 gånger.... Men, vad tror du om min far utbildar sig till sjuksköterska?

Dalarna. Skoputsning låter väl inte särskilt realistiskt.

Sjuksköterska eller uska? Jag blev erbjuden finansierad (a-kassenivå) utbildning när jag var arbetslös i tio dar 2008. Då var jag 41. Jag har inte uppfattat att det är speciellt svårt för mig att få jobb (jag har iofs 137 gamla högskolepoäng men de är helt irrelevanta för de yrken jag haft). Själv har jag blivit uppringd av tre företag som ville att jag skulle börja hos dem (utan att ha sökt) de senaste fyra åren. Då kräver mitt yrke ett minimum av utbildning och körkort (vilket jag inte ens har...).

Du har så rätt i det du skriver. Men en 50 åring ska ju dessutom försöka konkurera med alla på arbetsmarknaden och då är det så att en 35-åring med 15 år erfarenhet är mycket mer attraktiv för en arbetsgivare än en 50-åring med 30 års erfarenhet. Bara för att 50 åringen anses "gammal" fast man har 15 år kvar i arbetslivet om man håller sig frisk. Men det är väl just detta "om" som ställer till det.

Sjuksköterska. Jaså, okej. Ja men det låter ju lovande. Han har pluggat på högskolan men däremot har han ingen definitiv "utbildning" men jag antar att det är ett plus då han läst kurser.