Har svårt för att skratta åt vänners och bekantas skämt, är jag tråkig bara?

Känner igen mig mycket i hur ni uppfattar många sociala situationer. Man känner sig helt enkelt som en utomjording från och till . Tror mycket bottnar i att du är smartare än pöbeln och har ett lite annorlunda temperament.
En del utåtriktade personer anses av många vara "sociala" när det i själva verket snarare handlar om att de är just utåtriktade. Käften går hela tiden utan att det egentligen varken kommer fram något vettigt eller roligt. Ofta blir dessa personer något slags nav i pöbelns sociala nätverk. Är man själv lite dålig på att ta egna initiativ är det lätt att man försöker "hänga med" samtidigt som man innerst inne ofta känner sig utanför och lite tom. Precis som du beskriver.

Ibland när jag sitter på tåget eller är och gymmar kan jag undra hur i helvete folk tänker och resonerar när de (oftast tjejer) gång på gång skrattar, fnittrar och bjäbbar åt vardagliga trivialiteter. För mig totalt ointressanta händelser (melodifestivalen är väl typexemplet) är för relativt många människor uppenbarligen underhållning och något som är värt att ägna snacket åt. Med tiden har jag dock blivit bättre på att stänga av och inte bry mig. Helt enkelt sluta irritera sig eller ifrågasätta och låta dom leva i sin lilla värld.
Försök fokusera och satsa på att utveckla relationer med de personer som du iaf connectar lite med.

Däremot förstår jag inte hur ni har lyckats hitta era flickvänner...?

Varför är man tillsammans med någon i 1.5 år som man aldrig någonsin haft ett lite mer djupt samtal med? Hur står ni ut med såna ytliga och ointressanta kvinnor? Är dom 10-poängare utseendemässigt och helt omöjliga att klara sig utan sexuellt?

Skrattar folk generellt åt skämt?
Visst kan de vara roliga, men jag kan inte säga att jag skrattar åt skämt särskilt ofta.

Nu tror jag iofs att jag skrattar rätt lite överhuvudtaget. Men om jag gör det så är det väl snarare åt "dråpliga situationer" än åt skämt.

Men sex och kärlek går inte alltid hand i hand. Och det behöver nödvändigtvis inte vara sex hela tiden utan intim kärlek är för mig möjligheten av att kunna hålla om någon när man känner sig nedstämd osv. Sex med random tjejer är inte kärlek för mig, bara denna sexdrift som ändå slår av när man sprutat.

Kärlek till det andra könet behöver nödvändigtvis inte vara att man bara vill ligga och älska med den och om det skulle vara så så har jag då sex med den personen för att hon "förtjänar" min kärlek i sängkammaren, hon "förtjänar att njuta". Sex med någon man älskar gör man inte endast för sig själv vilket jag tror man gör i ett meningslöst ons, man tänker på sig själv i första hand. Förstår du vad jag menar?

Kul att läsa ditt inlägg. Ja, man känner sig lite som en utomjording ibland

Angående flickvänner. För mig så har det oftast varit en längtan efter intim närhet och den desperata känslan av att hitta den "rätte" någonstans så man tvingar sig själv att vara intresserad i personen som naturligtvis är attraktiv i mina ögon. Jag har nog aldrig haft ett förhållande på över 1 år så jag har väl aldrig haft något seriöst men förhållandet slutar då efter några månader för att man helt enkelt inte känner denna kärlek man vill känna till partnern.

Jag kanske hoppades på att jag skulle bli förälskad under förhållandet för att hon ville ha mig men det fungerade inte och ett förhållande kan ju som sagt inte baseras på attraktion bara vilket det till stor del gjorde i början och då ofta missförståndet att man är kär eller förälskad.



Samma här, att jag mest skrattar åt "dråpliga situationer" som du kallade det. Och förmodligen så verkar folk skratta åt skämt. Inte tror jag att alla skådespelar med varandra eller man kanske kan skratta genom att bara.. slappna av och "se" det roliga i allting som någon sa till mig. Jag vet inte.

Ja tog det lite till sin spets, flashbackskadad som man är. Förstår vad du menar. Som sagt, du är nog ganska känslig som du själv säger, det är jag med. Det är dock något man enligt min erfarenhet gör bäst i att dölja i de flesta sammanhang om man vill vinna sociala poäng. Kan också vara det som gör att du upplever din situation som du gör. Inte lika intresserad av ytligheter som många i din omgivning, du ser kanske det bräckliga i din omgivning som andra inte noterar och kanske gillar humor som pinpointar den snarare än kiss och bajs/trams-humor. Folk är mer primitiva än vad man tror. Manipulation och aggressivitet, medvetet eller omedvetet utförd, på lämplig nivå är ofta det som tar hem sociala poäng. Bry dig mer om dig själv och mindre om andra samtidigt som du lägger på en fin yta om du vill nå framgång. Det kan vara lite tröttsamt men det är den fittvärlden vi lever i.

Signerat EMS, Hobbypsykolog

Jag skrattar aldrig om någons skämt är dåligt, utan säger till dem att skämtet inte var kul. Jag har vänner som låtsas att någons skämt är roligt och låtsas skratta. Men det syns tydligt i ögonen att de inte tycker skämtet är roligt, vilket även den som berättar skämtet borde se.