Första gången ensam på Cannabis.

Jag är ej skaparen utav denna tripprapport! Min kompis bad mig posta för att inte outa sig själv, inte ens för mig! En vacker dag ska jag hitta hans profil och se all sjuk skit han skrivit, peace!

Substans: Cannabis, White Widow

Dos: En packad bowl

Ålder: Kön: Vikt: ~20 år, Man, ~75kg

Tid: 2h+ (Sen somnade jag)

Förord: Rökt några få gånger förr inte jätteerfaren, första gången jag röker själv och provar bong. Tidigare har jag bara rökt joints som vänner rullat, då jag själv är helt kass på att rulla och känt när det varit så det räckte. Iom. att jag själv rullar som en åsna provade jag bong för min första session ensam. Tider har jag kollat upp i telefon- och chatloggar. Farsan avskyr droger mer än något annat, han har ingen aning om att jag röker och skulle aldrig någonsin kunna acceptera det.

Innan intag: Varit ute hela lördagen med brorsan, kommer hem runt 18-tiden skulle jag tro. Farsan är hemma och jag börjar tänka på att skippa kvällens rökning. 19:40 åker vi för att köpa käk, samtidigt som vi åker ringer brorsan och behöver farsans hjälp. Vi tar med maten hem och farsan drar iväg med brorsan. Nu har jag min chans, dom kommer vara borta minst en timma. Jag käkar upp min mat och drar ner på mitt rum för att hämta min hemmasnickrade bong.

Intag: Det spöregnar, klockan är 20:21. Jag är som sagt ensam hemma så går ut på altanen och ställer mig under taket, fyllt bowlen till kanten på min fula hemmagjorda bong. Jag tänder på, andas in och ser ut flaskan fylls med rök. Tar en stadig hit och känner hur sjukt mycket bättre det är med en bong istället för en liten sketen metallpipa, slipper bränna mig på glödhet rök osv. Känner av det ganska snabbt, blir direkt lite småyr men inget speciellt och börjar fundera på om det är någon jävla skitweed jag köpt. Tar en till hit av det lilla som är kvar. Jag går upp i skogen bakom huset och tömmer bowlen på aska på den pissblöta marken, tänker gå in men kommer då på att det nog är bäst att tömma ut vattnet i bongen utomhus med, annars kanske det börjar lukta ur vasken.

Nu börjar det bli skevt: Jag går in i huset igen, känner att nu börjar det ta. Känner mig lite snurrigare men fortfarande inte så farligt, inga problem att spela nykter om det skulle behövas ifall någon kom hem. Jag går ner för spiraltrappan och känner direkt av att det kanske inte är en så jävla bra idé att gå mer i den. Det var lite vingligt att gå i den och för min egen säkerhet borde jag stanna kvar på nedervåningen. Jag går in i badrummet och tvättar ut bongen i handfatet. Går sedan in på mitt rum och sätter mig vid datorn och tar upp facebookchatten för att skriva till min kompis som fått in mig i cannabisens värld. Det känns som att det gått minst 20 minuter sedan jag rökte, allt har varit lugnt och fint. Men i själva verket är klockan 20:24, det har alltså bara gått 3 minuter. I chatloggen har jag skrivit "wooaaa", "holyyy fuck", "det slår som fan nvm va jag sa tidigare satan va det slår", när jag tidigare hade provat gräset hade effekten varit bra mycket svagare.

Att skriva på tangentbordet börjar bli svårt, fingrarna lever lite av sitt eget liv och allt i min syn svajar fram och tillbaka. Ovanför varje tangent finns det en "slot" för ett finger, där fingret liksom vilar medans det inte skriver och väntar på att användas. Ska jag skriva "hej" lägger sig fingrarna direkt över tangenterna "h", "e" och "j" och väntar på att föregående tangent ska tryckas ner. Men ibland när jag placerade fingrarna mellan två "slots" kunde den liksom fastna över en annan tangent och då var det lättare att låta fingret trycka fel och sudda en gång, än det var att tvinga ut fingret i rätt "slot".

Är jag dum i huvudet eller?!: Klockan är fortfarande bara 20:24 i meddelandeloggen på facebook. Mycket har hänt under väldigt kort tid, men det förstår inte jag. I mitt huvud har det gått minst en halvtimma. Kommer ihåg at farsan är ute med brorsan och kan komma hem om en halvtimma. Får lite panikkänslor, vafan har jag gjort? Varför fick jag för mig att röka när farsan snart kommer hem?! Vafan, han kommer döda mig! Hur fan ska jag lyckas dölja detta, kan knappt stå upp! STÅ, kan fan knappt sitta!! Helvete! Hela synfältet blir vågigt och det blir svårt att utskilja tangenterna på tangentbordet. Jag börjar fokusera på verkligheten igen istället för mina tankar och allt blir nästan som i vanligt, nyktert tillstånd igen. Läser nu utan problem facebookchatten, min polare försöker lugna ner mig, "Vad tror du kan hända, vad tänker du på?"

"Dom kanske märker" svarar jag och syftar på att jag kanske blir busted av farsan och brorsan. Klockan är 20:27. Det har bara gått 6 minuter sedan intag, jag har ingen som helst tidsuppfattning just nu, tiden går i snigelfart. Min polare skriver att jag ska ta det lugnt, "som om du tänkt lämna ditt rum ändå?" "vad kan gå fel assooo? xD"

Borde jag lägga mig?: Det är lördag, klockan är 20:28 och i chatten har jag skrivit att "jag kan ju gå och lägga mig", tänker att om jag sover så kan ju ingen märka att jag är hög som ett jävla hus. Sitter kvar vid datorn och skriver av bästa förmåga på tangentbordet. Fokuserar jag riktigt noga försvinner alla vågor och det ser helt vanligt ut, men fingrarna sitter fortfarande fast över tangenterna i sina "slots", jag kan fortfarande skriva utan större problem. Vi sitter och chattar ett tag, i min värld har jag ingen aning om hur länge sen det var jag rökte. Nu börjar det ta fart på riktigt, allt börjar "våga", det kommer en våg över hela synfältet från vänster till höger som "puttar" allt några centimeter närmare, om och om igen. Jag börjar nu inse allvaret och att jag aldrig kommer kunna fakea vara nykter när pappa kommer hem. Nu är det fan läggdags! Ser bättre ut om jag sover när farsan kommer hem, än att jag sitter och gör något skumt som nyktra jag inte skulle göra.

Klockan är 20:30 polaren skriver att jag borda hämta glass och sätta på Tintin. Jag tycker det låter som en bra idé. Jag går ner till startknappen på datorskärmen, tänker riktigt noggrant på att "jag stänger inte av datorn så här tidigt för att jag har knarkat och är dum i huvudet, jag stänger av den så här tidigt på kvällen för att det är det mogna och vuxna valet för mig just nu".

Tänk om någon kollar i soptunnan: Jag bestämmer mig för att slänga min hemmagjorda flask-bong för att göra mig av med bevismaterialet. För att ingen granne ska se att jag slänger en bong tar jag även med min soppåse jag har på rummet, jag lämnar nu husets trygga väggar för att gå ut till soptunnan. När jag väl kommer fram till den ser jag att den är tom. "Helvete" tänker jag, om jag slänger bongen nu kommer den ju synas där på botten då kan ju någon se den. Så jag slänger min soppåse och tar med mig bongen in i huset igen, mission failed. Låser dörren efter mig och går in på mitt rum och lägger bongen i min skrivbordslåda. Jag varken minns hur eller varför, men av någon anledning är jag på övervåningen igen. Kollar på den digitala klockan i matrummet, den visar 20:33. Det säger mig ingenting, jag vet inte hur länge pappa har varit borta, jag vet inte hur länge sen det var jag rökte. Allt jag vet är att klockan egentligen inte är så mycket. Jag går in till mitt rum igen.

Läggdags: Jag kommer ner på mitt rum, datorn är redan avstängd så jag lägger mig i sängen och startar min surfplatta. Min kompis har skickat en youtubelänk, ser direkt vilken film det är men kollar bara 3-4 sekunder innan jag byter den till en Tintin-film som finns på youtube. Jag tänker att det nu måste gått minst 10minuter sedan jag kollade klockan i matrummet, men på telefonen stog det bara 20:36. Jag var extremt imponerad över mig själv, på något vis hade jag hunnit ta mig ner för trappan, av med kläderna, lagt mig i sängen och startat en film på bara 3 minuter. BARA 3 MINUTER! Helt galet snabbt med tanke på att jag så vitt jag vet inte har skyndat mig alls. Tiden går och jag facebookchattar lite med min kompis på telefonen samtidigt som jag kollar Tintin på surfplattan.

Klockan 20:37 slutar min kompis svara i chatten, jag skriver hans namn och frågar om han är där... Inget svar, jag ringer till honom men inget svar där heller. Sängen är så sjukt härligt mjuk, börjar sluta ögonen, lyssnar på filmen och framför mig ser jag en blandning av bilder och filmer som visas upp på en tredimensionell equalizer (http://wiki.xbmc.org/images/d/df/Ful...c_controls.png bilden ligger ovanpå pelarna som åker upp och ner), jag känner igen bilderna men jag kan inte nu minnas vad jag såg. Blocken i equalizern åker upp och ner i vågor, precis som att allt i min syn tidigare gick i vågor, från vänster till höger. Detta gör att bilden/filmen som visas ser riktigt konstig ut men samtidigt väldigt spännande, "pelarna" som bilden vilar på är i regnbågens alla olika färger. Samtidigt som detta händer är det enda jag kan tänka på att pappa och brorsan snart kommer hem.

Mina tankar går fram och tillbaka, upp och ner. Ena sekunden tänker jag "Tänk om pappa inte har med någon nyckel, då måste jag gå upp och öppna. Inte en chans att jag klarar det, har ingen balans alls!" andra sekunden tänker jag "men vad spelar det för roll om han märker det egentligen, gräs är ju fan inte farligt" tills jag kommer på hur extremt anti han är och börjar nojja igen. Jag börjar tänka på att jag tänker tankar som jag i nyktert tillstånd inte skulle tänka. Börjar tänka tankar som att "tänk om detta aldrig släpper, att jag måste gå runt och inte ha någon balans i resten av livet", men lugnar ner mig själv igen genom att tänka logiskt. Känner många som röker, miljarder människor i världen röker, två stater i USA har helt legaliserat gräs för personligt bruk. Inte en chans att det sitter kvar när jag vaknar i morgon, det är helt ofarligt.... Men ändå... Tänk OM det inte släpper... Börjar inse att livet hittills bara hade varit ett spel för mig, men nu insåg jag på allvar att allt jag gör händer på riktigt, "det finns inga checkpoints, inga quick saves eller dylikt. Det som händer stannar kvar, för evigt! Fan tänk om farsan märker! Han kommer aldrig kunna lita på mig igen, någonsin. Tänk så besviken och ledsen han kommer bli och det är mitt fel!". Mina tankar går till en nära vän som tidigare rökt, men sedan några år tillbaka har slutat för att gräset gör honom "dum i huvudet". Jag förstår honom nu, hör hans ord och lyssnar på dom. Jag känner att detta inte är bra, det är inte så här jag vill känna. Han har rätt, jag ska aldrig röka igen detta är inte ens nice, bara jobbigt och ovärt som fan.

Telefonen plingar till: Det är min kompis som skriver att han är tillbaka nu, klockan är 20:50, 30 minuter efter intag. Jag slår in hans namn i telefonen som ringer och han svarar. Vad vi pratade om minns jag inte riktigt, men det var väldigt lugnande att höra hans röst. Det lilla jag minns om vårt samtal är att jag pratade om att han skulle få allt gräs jag hade kvar, jag ska aldrig röka igen. Jag frågade hur länge trippen sitter i och om det garanterat går över. Han tycker jag ska dra en runk, äta lite glass och ta en kalldusch så kommer det gå över. Men jag vågar inte lämna min säng. Tänk om någon kommer hem när jag vingar runt som en pundare och äter glass? Vad skulle jag säga då? Nä, att ligga kvar här är bästa alternativet. Mina tankar övergår till att "tänk om jag pratar i sömnen? Eller ännu värre, ligger och krampar i sömnen eller nåt?! Hur skulle pappa reagera då? Det är nog bäst att hålla sig vaken!". Sova eller inte sova, jag kan inte bestämma mig utan pratar bara vidare med min kompis.

Jag hör hur ytterdörren smäller igen och förstår att pappa och brorsan kommit hem nu, jag hör hur dom går på golvet ovanför min säng och hoppas innerligt att ingen ska komma ner till mitt rum samtidigt som jag pratar med min kompis i telefon. Jag viskar "Dom är hemma nu!" "Jag är inte ensam hemma längre, vad ska jag göra?" jag pratar inte i klarspråk utan lite kryptiskt, vill inte att pappa eller bror ska fatta vad jag pratar om utifall att dom skulle höra mig.

Bror på besök: Jag hör fotsteg i trappan, hoppas att det är min bror och inte pappa då han skulle vara mer förstående. Hör stegen närma sig och det knackar på dörren, jag hör min brors röst säga "sluta runka" på skämt. Jag svarar med "jag runkar inte, jag sover". Han kommer in i mitt rum och ser att jag ligger och kollar på Tintin, börjar fråga lite om varför jag redan sover så här tidigt och vilket film det är. Jag ligger med ryggen mot honom, helt stilla och svarar på hans frågor. Vågar inte vända mig om, tänk om mina ögon är helt blodsprängda. Jag känner hur sjukt osmidigt detta är, vem fan ligger helt stilla och pratar med någon bakom ryggen på en?! Jag säger till min kompis i telefonen att vänta lite medans jag pratar med min bror, min hjärna säger lägg inte på telefonen, men innan min tumme fattar det har den redan tryckt på lägg på-knappen på telefonen. Min bror frågar vem jag pratar med, jag svarar <kompisens namn> varpå min bror frågar om det är "han med det blinkande trädet?". Jag skrattar till och svarar att ja, det är han.

Det blir en i mina öron lång tystnad innan jag frågar om han behövde hjälp med flytten imorgon. Jodå, det behövde han. "Gött, då ses vi imorgon" svarar jag. Han skrattar till, säger godnatt och lämnar mitt rum.

HE KNOWS!: Hans skratt... Det där skrattet... Nu vet han. Han vet! Tänk om han berättar för pappa?! Fast nä. Min bror är fan en riktig bro, han golar inte. Han vet ju att jag har rökt tidigare, han är lugn och kommer inte berätta något. Varför skulle han? Jag ligger och tänker på detta ett bra tag, vad klockan är har jag ingen aning om. Kollar telefonen och min kompis har skrivit godnatt klockan 21:50. Kollar lite mer på Tintin innan jag somnar in.

Vakna mitt i natten: Ingen aning om vad klockan var, det var sjukt varmt under täcket och jag var svettig som ett as. Kissnödig var jag också. Ställer mig upp, känner att balansen fortfarande är lite fucked up, men min syn är normal igen. Allt känns som vanligt utom balansen. Jag går in på toa och försöker kissa, men som alltid när jag är hög känns det som sirap i kuken. Det känns som att kisset är på väg i urinröret, men det går lååångsamt genom snoppen men tillslut gick det. Efter jag kissat går och lägger mig och sover igen.

Vakna 9:30 på morgonen av att brorsan ringer och jag ska hjälpa till med flytten. Trött och lite snurrig går jag upp men känner mig såklart helt nykter och normal.


Utvärdering: Jag kunde ju ha valt ett bättre tillfälle att röka, om man säger så. Jävla dumt av mig, men trodde verkligen inte att det skulle slå så hårt då jag provat detta rökat tidigare. Känner att jag missade hela trippen för att jag var för rädd för att lämna sängen, önskar jag satt mig med min chipspåse, glass, läsk och målat medans jag lyssnade på min favoritmusik istället.

2/5, kunde varit värre, men var fan inte bra.

Väldigt mycket text i förhållande till hur mycket som faktiskt hände, men jävlar vad man saknar att vara en "färsking", i mina öron låter det typ som du tagit LSD men visst fan minns jag första gångerna man var riktigt beng och jävlar vad sjukt man tyckte allt var! Försök att inte röka så mycket, det går fort så blir det inte alls så vidare speciellt att vara beng.