Jag antar att ni har sett tv-reklamen med tjejen som sitter i bilens passagerarsäte och talar om för sin kvinnliga vän som kör att hon har fått underlivssvamp som hon nu lite snabbt tänker kurera där i bilen?
Efter att ha sett den några gången så började jag fundera. Pratar de verkligen så där med varandra? Ja tjejerna alltså.
Jag skulle ju liksom inte ställa mig bland mina kompisar och deklarera att jag fått analklåda, "Och nu täcker jag bota mig själv med detta pillret
!".
Jag frågade då helt enkelt en tjej på jobbet om de snackade så där med varandra, och jodå....!
På en av mina tidigare arbetsplatser så tvingades jag jobba ihop med en sådan där klimakterie...ähum...tant. Det var ett ständigt åbäkande, fläktande och flåsande, och huh!
Nu senaste veckan så har de haft en radioserie på P1 som handlade om det kvinnliga åldrandet. Eftersom jag står vid bråkig svarv så har jag radiokåpor på mig hela dagarna, och jag vill gärna lyssna på Pratradio så det får bli P1. Och fy fan! Det var berättelser om vallningar, men även någon som kom i någon slags ny pubertet och "Savade" som aldrig förr. Det är ju verkligen sådant man vill höra
Gemensamt för alla sådana här program om kvinnliga åkommor/sjukdommar/åldrande o.s.v. är att alla de medverkande damerna påstår att allt sådant här är tabu. De påstår att de inte får tala om det. Jag önska att det vore sant, MEN DOM GÖR JU FÖR FAN INGET ANNAT!