För det första så anser jag att frågeställningen är lite konstigt formulerad då ateism i sig inte innebär en plikt att kritisera utan snarare är en icke-tro på någon gud.
Men jag förstår vad du menar och detta är något som jag också har uppmärksammat genom åren. Förklaringen tror jag inte ligger i själva religionen utan utövarna av religionen. Muslimer ses som en minoritet i Europa som "goda krafter" måste beskydda från kritik från majoritetssamhället. Genom maktanalyser som under mitten av 1900-talet utvecklades i Europa, Såsom kritiskt teori, poststrukturalism och postkolonialism, så ser många världen utifrån makthierarkier med vita, heterosexuella män i toppen. Man talar om representation. Man representerar en viss grupp och har inte rätt att uttala sig om något utanför denna gruppen, för då innebär det ett maktutövande över andra. Dvs du kan vara emot könsstympning men du kan inte som vit man säga till en svart kvinna att könsstympning är fel. Du kan som vit ateist säga till en vit kristen att dennes religion är skit, men du kan inte som en vit ateist säga till en brun muslim att dennes religion är skit.
För att demonstrera vad jag menar så länkar jag till följande klipp som är uppföljningen av uppdrag gransknings mosképrogram där kvinnor blev tillsagda av sina imamer att acceptera att deras män slog dem, tog flera fruar, tvingade dem till sex osv. Svaret som kommer från tjejen från feministiskt initiativ om varför de har varit så tysta demonstrerar just det här om att man låter sin grupprepresentation gå före sina värderingar.
https://www.youtube.com/watch?v=xPIYkXZm7-4 Ca 38.30 i klippet
Jag är själv ateist och kraftigt motståndare till detta. Jag anser att den kunskap och de värderingar jag har som individ går före den gruppen jag fysiskt representerar. Och sysslar bruna homosexuella kvinnor med dumheter, som islam
så säger jag ifrån.