Behövs det ett genusperspektiv på nationalekonomi?

Efter lite vanligt googlande råkade jag hitta rapporten Genusperspektiv på nationalekonomin som ska ge en viss blick på nationalekonomin som författarna anser är försummar och samtidigt ge råd och inspiration för hur man kan använda detta perspektiv i undervisning, studier och forskning. Bland annat kan man läsa detta i förordet:


Det finns alltså en tydlig politisk agenda med genusperspektivet, jag tycker väl inte att det är något fel med det per se så långe som det håller en god akademisk sed och inte förvandlas till tendentiösa "rätta verkligheten efter kartan"-äventyr för nationalekonomerna. Det är sedan länge ingen hemlighet att just perspektiven påverkar vad vi studerar, hur vi studerar, vilka resultat vi söker och så vidare och ofta är vi inte medvetna om vilka normer vi själva bär med oss när vi forskar. Många saker som man tar för att vara självklara är inte alltid det och då finns det en risk att forskningen faktiskt blir tendentiös om man inte uppmärksammar det. Så perspektiv är ingenting som är fel per se, det är inte det jag menar, tvärtom kan de vara riktigt nyttiga om de sköts på rätt sätt.

Fortsättningsvis går det att läsa det här:

Det nämns i skriften betydligt fler skäl till varför de, författarna, anser att det behövs ett genusperspektiv på nationalekonomin. Bl. a. så vill de med det locka till sig fler kvinnor att studera nationalekonomi.

Det jag undrar är följande: (1) behövs det ett genusperspektiv på nationalekonomin? (2) vad kan ett genusperspektiv göra för nationalekonomin? (3) vilken kunskap döljs av att man inte väljer studera utifrån ett genusperspektiv och kritiskt granska sin egen disciplin utifrån ett sådant perspektiv? och (4) går det att bryta den manliga dominansen inom nationalekonomin genom genusperspektiv och vilka fördelar kan dras av att (om) fler kvinnor studerar nationalekonomi?

Inom andra ämnen såsom historia för att ta ett exempel så ledde fler kvinnor inom akademin till att man började undersöka historien utifrån andra premisser, man började studera andra saker och ämnen och lyfta fram aspekter, faktorer och historier som tidigare legat där i det dolda. Det ledde bland annat till att man reviderade sin syn på renässansen som någonting som gynnade kvinnorna, att man uppmärksammade vanligt folk och att kvinnliga tänkare som var kända på sin tid men som av senare (manliga) historiker blev bortglömda fick komma upp till ytan igen. Olika perspektiv, och olika gupper av människor (kan ju gälla andra än kvinnor: bögar, svarta, handikappade, arbetarklass), kan som sagt om de används rätt leda till en rätt stor mängd ny kunskap. Frågan är förstås i hur stor utsträckning detta gäller ett ämne som nationalekonomin, som är lite mer stängt och mindre liberalt än historia och litteraturvetenskap. Vad tror ni, behövs genusperspektiv på nationalekonomin och vad kan det i så fall leda till?

Skriften finns att läsa här:
https://www.uk-ambetet.se/download/1...nalekonomi.pdf

Genusperspektiv behövs inom samtliga vetenskaper, och därmed inklusive nationalekonomi, som förvisso har gubbiga drag (utan att för den skull vara lika illa ute som en del naturvetenskap). Alliansregeringen beslutade ju att genusvetenskapen skulle genomsyra all akademiskt formkning, och hittills har j den nuvarande patetiska regeringen inte tagit bort detta. Vad innebär det då för nationalekonomin? För att svara på dina frågor:
1) Ja, det behövs ett genusperspektiv på nationalekonomin! Ekonomi kan inte bara gälla de vita männen och genusvetenskaplig metodik och perspektiv ger nytt liv och insikter åt nationalekonomin.
2) På kort sikt framför allt metodförenklingar. Stelbent popperism har legat som en våt filt över samhällsvetenskapen och kvävt kreativiteten. Nu lyfter genusvetenskapen bort den! På längre sikt naturligtvis ett allmänt kvinnoperspektiv.
3) Det som döljs är ju dels det som inte går att få fram utan effektiva genusvetenskapliga metoder. Dels fr man fram kvinnornas perspektiv.
4) Det som vinner på det är kvinnorna och vetenskapen som sådan, och visst går det, men det fordrar riktade forskningsanslag och kvoteringar. Regeringen Renfeldt var på god väg!

Du glömmer att kärringarna har jagat på sina karlar att fixa till det så att dom (kärringarna) fått det bättre. Nu är det nya tider och nya tankar, och som vanligt vänder fruntimren kappan efter vinden och skyllet allt på männen.
Intet nytt under solen.

1. Nej, det finns aldrig någon vettig anledning till att tillämpa pseudovetenskap och politiska trossystem på någon form av forskning.

2. Göra den mer ovetenskaplig. Nationalekonomi är mitt sämsta ämne, så jag vet inte hur det står till med vetenskapligheten inom den idag (det lilla jag har snappat upp har fått mig att undra över hur pass giltiga en del teorier är om viktigare förutsättningar för samhället skulle - speciellt som en del kommer - att förändras), men det blir ju aldrig mer vetenskapligt om man inför ett perspektiv byggd på rena trosdogmer inom något, speciellt som många av dessa redan har vederlagts av befintlig seriös forskning.

3. Den kunskap som saknas kan möjligtvis gå att finna med hjälp av vetenskaplig metodik. Ingen kunskap inom något döljs av att man inte tillämpar genuspseudovetenskap.

4. Varför skulle det ens vara prioriterat med att bryta den manliga dominansen? Speciellt som alla mer lyckade forskningsområden av naturliga skäl alltid kommer att ha flest män bland de ledande forskarna, då det finns en koppling mellan forskningsbegåvning och begåvning generellt, samt män dominerar helt bland de allra mest begåvade individerna. Man hade likaväl kunnat ställa frågan om hur man ska bryta den enorma kvinnliga dominansen inom genuspseudovetenskap, om det nu inte hade varit så att problemet med genuspseudovetenskapen är inte att den är helt kvinnodominerat, utan att den är en pseudovetenskap.

Nu vill jag inte på något vis försvara nationalekonomisk forskning, men precis allt som hittills fått någon slags anknytning till ordet "genus" har blivit - handen på hjärtat - direkt efterblivet. Barnsligt, ovetenskapligt, egoistiskt - några ord för att sammanfatta.

Om vi ska kalla det barnsjudomar må så vara. Personligen tror jag dock precis alla som varit inblandade i att göra "genusperspektiv" till ett fenomen bör kliva åt sidan nu om de (mot förmodan faktiskt) vill att vi ska ta nästa steg och nå en bättre könsneutralitet. Det är möjligt att det rabiata skriket har genererat ett viktigt startskott i en tidigare skevt fördelad dialog, men det är i sådana fall en annan diskussion.

Feminism uppnås nämligen inte av gruppindelningar av könen och ett alltjämt pubertalt "killarna mot tjejerna", om det nu förvånar någon.

Nu är jag medveten om att ingen av dessa neandertalare till könsfachister kommer kliva undan och bereda väg för en faktiskt feministisk utveckling, men jag hoppas däremot att de då och då kommer till insikt och skäms lite över att deras livsbidrag är kontraproduktivt för samhället.

Och, som sagt, att seriösa aktörer tar över det som idag kallas "genusperspektiv". Åtminstone när det inte sker i sandlådan, utan tvärt om på akademiska institutioner.

Definiera pseudovetenskap. Idén om pseudovetenskap bygger ju aldrig på vad vetenskap i deskriptiv mening faktiskt är, utan den bygger på en normativ definition -- alltså, vad människor tycker att vetenskap bör vara. Och på vilket sätt finns det inte politiska trossystem inbakat i all samhällsvetenskaplig forskning? Till och med mycket av naturvetenskapen har politiska idéer inkorporerade i sig, vilket alla som studerat vetenskapshistoria känner till.


På vilket sätt blir den mer ovetenskaplig? Jag säger inte att alla idéer som ett genusperspektiv skulle innebära är vettiga men att kategoriskt säga att det "bara blir så" om man tillämpar ett genusperspektiv är ju något dogmatiskt. Om du inte kan argumentera för det förstås. Men hittills har du inte kommit med några argument, du har (som vanligt) bara asperger-ordbajsat utan någon som helst koppling till det vi diskuterar.

Ett perspektiv är ju ingen metodologi, så jag ser inte varför du målar upp ett motsatsförhållande mellan ett genusperspektiv och vetenskaplig metodik. Det är, om något, en falsk dikotomi. Och kunskap döljs alltid av att man inte ställer vissa frågor, att man inte utreder saker o ting utifrån ett visst perspektiv. Det trodde jag du som invandringskritiker skulle förstå, men jag antar att kunskap bara döljs när man inte tillämpar de perspektiv som gynnar dina politiska intressen? Du är en riktig hycklare.


Tja, jag skrev ju redan varför: för att om man får in andra grupper så kommer även andra intressen att komma till ytan och ny sorts kunskap kan komma fram. Det säger sig självt. Givetvis måste man inte tycka att det är viktigt. Men de som skrivit rapporten är inte genusvetare utan ekonomer, så varför skulle de ha skrivit om genusvetenskapen? Det är dessutom något man pratat om på de genusvetenskapliga institutionerna , att det är ett problem att så få män söker sig dit. Men varför en skrift som fokuserar på nationalekonomi ska ta upp hur situationen ser ut på andra håll är för mig helt oförståeligt, ska de ta med sina bästa sockerkaksrecept också? För det är ju lika relevant i sammanhanget.

Jag är faktiskt besviken på dig. Främst för att du inte kommit med några riktiga invändningar, du har ju bara skrivit snömos utan substans som bygger på att man redan ska hålla med dig om att allt som har med genus är dåligt. Om man inte delar dina grunduppfattningar, dina a prioristiska fördomar (som inte bygger på observationer, för då hade du kunnat komma med exempel), så är det väldigt svårt att se det på något annat sätt än att du är en pseudointellektuell skribent som bara är bra på en sak: skriva texter utan substans.

På vilket sätt då? Varför måste ni som är kritiska mot genus-vad-nu-det-än-må-vara vara just då diffusa, kan ni inte vara lite mer konkreta? Jag är själv ingen anhängare till allt vad genusperspektiv kan innebära men jag kan inte kategoriskt säga att allt som har med genus att göra har blivit efterblivet, ovetenskapligt, barnsligt och egoistiskt. Om du frågar mig så är det snarare denna ryggmärgsreflex efterbliven, ovetenskaplig och barnslig.

Nu är jag inte så bra på nationalekonomi men inom historia så tycker jag att många genushistoriker, eller vad man ska kalla dem, har kommit med vettiga insatser i undersökningar kring hur idéer kring kön har förändrats, hur vi har organiserat samhället utifrån kön osv.

Vilka oseriösa aktörer är det du tänker på? Igen: var lite mer konkret så att man förstås. Det blir så märkligt när man ska diskutera dessa frågor och det mesta som målas upp verkar vara personers fördomar eller halmgubbar av genusvetenskap. Någon substans måste ni väl ändå ha?

Genushexan är förövrigt ett troll.

Författarna till rapporten uppmärksammar också feministisk kritik av nationalekonomin som slår mot grunden för vad nationalekonomer sysslar med. Bland annat skriver de:


En vitamininjektion för nationalekonomin...?

Vidare diskuterar de även att vi måste lyfta fram tidigare generationer av kvinnliga ekonomer då dessa (antagligen) hamnat i skuggan pga könsbias som, i varje fall, fanns på den tiden.

Om ett barn som inte lärt sig prata skulle bli statsminister skulle du antagligen inte ägna ditt liv åt att försöka komma med konkret kritik mot precis allt barnet säger. Kanske skulle öppna en dialog om att statsministern inte bör rita på väggarna, kanske nämna att det är olämpligt att bajsa i riksdagen, men vid någon punkt skulle du inse att det är bättre att spendera ditt liv på något produktivt. Självklart är exemplet extremt, men konceptet är detsamma.

Vi talar vidare om en nationsvid rörelse som exempelvis inte begriper bakgrunden till en av deras mest fundamentala frågor - vad som gör att män i större utsträckning tar sig an utmaningar. Knappast för att de inte kan begripa det - för att de inte vill. I just den sakfrågan är det inte intressant att titta på negativa incitament. Det är roligare att hitta på sagor om positiva incitament så det syns att det är synd om dem.

En genusvetenskaplig promenad in i fysikens värld ska ifrågasätta naturlagarna istället, eller i minsta fall naturlagarnas ställning i ämnet. Det är inte seriöst.

Nationalekonomi är mer besläktat med tyckande, nära förankrat med samhälle och politik. Det gör att det utan tvekan är viktigt att genus inte sänker ämnet, tex för att alla forskare är män.

Även med den (fenomenalt korkade) inställningen att genusperspektiv handlar om specifikt kvinnan skulle det alltså kunna tänkas göra nytta inom nationalekonomi idag. Det är bara det att vi rimligen ändå inte vill att det ska vara människorna som ritar på väggen och bajsar på mattan. Det är inget roligt att tvingas betala för.




Och om du backar ett ögonblick kanske du ser att din respons på min respons är den vanliga försvarspositionen som inte har något som helst med saken att göra, bara ett emotionellt ogillande över att jag dumförklarar resultaten från en grupp du försvarar, därmed i någon indirekt mån dumförklarar dig.

Genusvetenskap är inte kul längre när någon råkar ta diskussionen på allvar, typ där är vi idag.


Historia är ett till område som än så länge inte lider så mycket av det idiotisk ensidiga kvinno-fokuset, eftersom det finns en vinning i att bara jämna ut balansen. Många av våra historiska härskare har helt enkelt varit män, omgivna av andra män. Så jag är inte förvånad över de positiva resultaten.

Att området som helhet är bedrövligt idag betyder heller absolut inte att alla personer som är inblandade är efterblivna, så självfallet kan det komma bra saker från individer.

Jag får väl återupprepa mig: Varför måste ni som är kritiska mot genus-vad-nu-det-än-må-vara vara just då diffusa, kan ni inte vara lite mer konkreta?

Du har inte lyckats skriva något annat än substanslöst textbajs. Om du inte klarar av att hålla dig till topic eller skriva klart å tydligt så behöver du inte skriva i tråden alls.

Det finns redan. Att göra det till "standard", där alla forskare använder sig av ett genusperspektiv är, i min mening, ganska underligt. De har inte lyckats övertyga mig.

Ingenting. Det kan däremot stärka medvetenheten bland nationalekonomer när det kommer till sexistiska strukturer och vikten av att inte omedvetet stärka dem. Hela den här tankegången att alla ska intressera sig för "just mitt" specialområde i forskningen känns olustig. Översittarfasoner. Kan man inte övertyga folk ska man alltså tvinga dem? Nej tack.

Det undrar jag också.

Hos oss är det fler tjejer än killar som studerar ekonomi, och det håller i ända till mastern. Det finns inga hinder att ha genusperspektiv på sin forskning, så det är förmodligen någonting annat som gör att färre kvinnor än män stannar kvar i den akademiska världen...

Innebär mikroekonomiska modeller och matematiska uttryck "gubbiga drag" som kvinnor och tjejer skulle ha något emot, eller problem med, enligt dig? OK.

Ditt förakt och dina fördomar mot kvinnor är sannerligen stort.