Citat:
Ursprungligen postat av
rotesau
Precis så är det, om det ska hållas generellt, samt även gällande vissa andra förekommande rubriceringar som avgör grad av grovhet/förmildrande omständigheter i brottet kan rätten höja/sänka straffpåföljd, men själva brottsarten frångås inte.
Att tex repetera/tro på möjligheten att rätten må finna griftefridsbrott på eget/annans initiativ är exakt lika troligt som att rätten skulle döma till förargelseväckande beteende för skithögen i ladan - vilket nu när jag ändå nämner det, är en bra mycket mer relevant rubricering än enbart griftefridsbrott.
Bägge konsumeras dock av mord i detta, och här kommer som sagt graden av grovhet och frånvaron av förmildrande omständigheter in i bilden.
Citat:
Ursprungligen postat av
KSP
Och här i tråden fortsätter samma gamla gnabb om griftefridsbrott, dråp, mord, hur Lisa kom in i ladan, Occhams rakkniv, hur Lisa dog eller hur hon begick självmord.
Det är rent ut sagt sorgligt att se hur vissa fortfarande ältar samma frågor omochomigen.
Griftefridsbrott? Hur tänker ni nu? På vilka bevis, spår, hur, med vad, när var?
Dråp? Hur fan kan detta bli dråp????
Läsförståelsen i tråden är häpnadsväckande dålig. Tolkningarna av de samma är oroande.
Dödsorsak finns tydligt angiven i domen från TR, den är välformulerad och väldigt trolig. Scenariot omfattar en händelsekedja som i mina ögon är nära vad som antagligen hänt Lisa.
HR dom kommer återspegla den förra domen och grisen döms till livstid.
Flera personer har förklarat hur det ligger till men vi kan ta det en gång till, denna gång med tydlig hänvisning till lagtext. Jag vill också framhäva att det nog inte är någon (i varje fall inte jag) som påstått att det är
troligt att rätten dömer för något annat än mord, det handlar bara om att förtydliga att rätten
får göra det.
30 kap 3 § rättegångsbalken
Dom må ej avse annan gärning än den, för vilken talan om ansvar i behörig ordning förts eller fråga om ansvar eljest enligt lag må av rätten upptagas. Ej vare rätten bunden av yrkande beträffande brottets rättsliga beteckning eller tillämpligt lagrum.
Den första meningen innebär att rätten är bunden av den gärningsbeskrivning som åklagaren lägger fram.
Andra meningen innebär att rätten får ändra rubricering - så länge gärningen man dömer för omfattas av gärningsbeskrivningen.
Med andra ord:
Mord och dråp är samma gärning, således kan rätten helt på eget intiativ - dvs även om varken åklagaren eller försvararen fört det på tal eller yrkat det - ändra rubricering till dråp.
Brott mot griftefriden är i vanliga fall en egen gärning, som måste yrkas separat (kan ske i form av ett andrahandsyrkande). I detta fall - och säkerligen i många andra mordfall - har åklagaren skrivit gärningsbeskrivningen gällande mord på följande sätt:
Nerijus Bilevicius har den 7 juni 2015 i Blomberg i Götene kommun uppsåtligen
genom hängning/strypning berövat Lisa Holm livet. Nerijus Bilevicius har i
samband med dådet tejpat över hennes mun och runt hennes huvud över mun och
näsa. Vidare har han dragit ner, respektive upp hennes kläder så att hennes kön och
bröst blottats. Han har därefter fört bort kroppen och gömt den i ett smalt klädskåp,
i en arbetsbod på Martorps Gård, Götene kommun. Det har krävts våld och kraft för
att få in kroppen i skåpet.
Brott mot griftefriden innebär bland annat att någon "flyttar" kroppen. Genom att åklagaren skrivit "fört bort kroppen" i det här fallet omfattas gärningsbeskrivningen av brott mot griftefriden. Således kan rätten döma till det brottet.
I vissa fall kan rätten behöva låta den tilltalade kommentera en sådan ändring. Inte säkert att så behöver vara fallet vid en ändring från mord till dråp eller brott mot griftefriden. Men det är uttalat att sådana ändringar ska ske med viss försiktighet.
TILLÄGG:
Åklagarens gärningsbeskrivning sätter ramen för processen. Annars är hovrätten fri att göra en helt egen prövning. Det är således inte av någon större betydelse att försvararen "yrkat" straffnedsättning - rätten får ändra straffet oavsett.
Med ett undantag: har bara den tilltalade överklagat, dvs inte åklagaren, får hovrätten inte skärpa påföljden, bara fastställa eller lindra.
Också en viktig detalj är att det förtydligas att domen överklagas både i ansvarsdelen och i skadeståndsdelen. Glömmer försvararen skriva att man överklagar skadeståndet kommer det att kvarstå, även om man frikänns helt. Men i det här fallet avser överklagandet både ansvar och skadestånd.
I förvaltningsmål finns i större omfattning "spärrregler" som begränsar prövningen. I allmänna domstolar, speciellt i brottsmål, är rätten relativt fri att pröva.
.
Vad menar du med det fetstilta? Jag sa att huvudet tejpades för att det var kroppen iakttagaren ville se, inte ansiktet på en hängd människa. Det är ingen vacker syn. Jag sa inte ett ord om anhöriga eller psykos.
