Hr r ngra av mina egna dikter. Ls grna och kommentera om ni vill.
fredagkvll (och jag stannar hemma fr att onanera)
jag kommer ver min mage
lyssnandes till musiken
frn en fest
jag inte r inbjuden till
och jag tnker att jag har ftt nog
att jag r trtt
s trtt
p studentlgenhetens eko
mellan
vita kvvande betongvggar
att jag vill bort
frn 10 kvadratmeter
bort frn staden
gatorna, torget
och vandringsleden
jag slitit skosulorna mot
inte fr att jag ville
utan fr att jag behvde det
nr jag frlorade mig
i ett virrvarr
av osammanhngande trdar
nr hemligheterna
jag lste in i mitt hjrta
dessa defekta minnen
brann
brann som elden
i mina artrer
ja, jag vill bort
bort
bort frn mig sjlv
och allt det hr
bort frn fester och ntter
som andas
av samma ltande desperation
alla lpimplande idioter
trtta konversationer och slavar
under ktt som kan fylla oss
eller hl att g vilse i
och jag r trtt
p att leva genom 3.5 tum
ha snygg profilbild
vara fyndig p 140 tecken
och lgga upp bilder
i sjlvfrverkligande syfte
s kolla noga nu,
jag r er
er att se och beundra
er att lska
och hata
nr jag exploderar
och skingras som ett rkmoln
i mitt sista desperata frsk
att frsvinna
ver den blntta himlen
kanske spelar det ingen roll
och vem vet egentligen nr
eller hur
allting gick s snett
kanske var det ett medvetet val
att lta vra ben ge vika
och vrlden
spricka som en varbld
mellan vra fingertoppar
kanske r det ett val
att g vilse
fr att glmma
vilka vi var
och vem vet egentligen
om det r frsent
eller inte
kanske finns det fortfarande tid
att ndra riktning
en dag
kanske inte nu
men snart
kanske imorgon
kanske aldrig
kanske
spelar det ingen roll
egentligen
och vem vet, kanske
kan vi skriva in oss sjlva
i historiebckerna
freviga oss
med ord som rakblad
i deras hjrtan
imorgon
kanske det hnder, vnnen
ska bara gra
pappersarbetet frst
kanske tar vi
tget till malm
och sedan vidare
till kpenhamn
fr att sedan
fly vrlden
drifrn
kanske imorgon
kanske aldrig
kanske
spelar det ingen roll
egentligen
och vem vet egentligen nr
eller hur
den hr karusellen nr sitt slut
om det finns en verklighet
bortom allt det hr
en vrld
dr vi kan vara lyckliga
kanske allting
bara r en utdragen resa
mot ingenting
och kanske
spelar det ingen roll
egentligen
om vi dr eller brinner fr evigt
stroboskopljus
ta mig i din hand
ta mig till kyssar av gyllene njutning
renare n heroin
lt mig knna musikens rytm
explodera
i din sklvande kropp
ta mig i din hand
s kan vi glmma oss sjlva
under samma blinkande himlavalv
knna nattens lgner brnna
mellan
vra revben
ta mig i din hand
och led mig till platser
som knns
knns p riktigt du vet
s ska jag ta dig till en gryning
vrd att d fr
vcka dig till en morgondag
vrd att leva fr
som ett landskap frn en drm vi byggde som barn
dina nakna skinkor mot sngkanten
gonen som skiftar frg
mlar min kropp
i purpur
flmtar efter andan
och du ligger p rygg, jag ser
de tjocka dropparna
rinna lngsamt mellan dina lr
jag ser din skadade kropp
frglsa strimmorna av hat
p din skimrande hud
sren
som sklver
och du ligger naken
i ljuset
jag drar med fingertopparna
ver din ryggtavla
mlar
en plats bortom slutet
alla lskande par r dmda till;
ett landskap frn en drm
jag byggde som barn
och du,
du rullar ver p rygg, jag ser
mig sjlv som en oftt barn
i en droppe
mellan dina brst
rinna nert
hitta hem
pistol
hon r min eviga hjltinna,
den trasigaste mnniska jag mtt
den enda som p riktigt
srat mig
och vi sov alltid kind mot kind
och hennes hr brukade lukta
av cannabis
och gamla frlskelser
och jag var bara
en i mngden,
jag vet
men det r svrt att inte chansa
nr man trffar
en reflektion av sin sjl
och hon lrde mig det
att steget inte r s lngt
nr skyskraporna brinner
och varje andetag
blir ett andetag nrmare
tryggheten,
den svarta solen
det slutgiltiga
steget
och du hade knytit en snara
genom allt du lskar
genom dig sjlv
allt fr att inte falla isr
nr du blir smekt
kysst
knullad
av alla de mn
du frfr, vilseleder
i de rda stigarna
i dina blodsprngda gonvitor
jag nskar
att jag visste bttre d
att jag kunde se hur mycket
jag skulle frlora mig,
hata,
lska i dig
och jag undrar
vem som bekrftar dig
vem du livnr dig p
ikvll
och du tror
att sperman som rinner
ner frn din haka
r din,
bara din, baby
en gva
och jag vet,
det gr dig lite stolt
det fr dig att
knna
dig
vacker
du kommer kanske alltid vara
den trasigaste mnniska jag mtt
och jag,
en reflektion av din sjl
och vi sprang, skte flykten
i varandras kroppar
drog oss till vldet som pulserade
i vra vener
i de fragila hjrtan vi romantiserade
och det tog inte lng tid
innan min gom hade vxt ihop
med din pistolmynning
innan jag pressade
ditt finger mot avtryckaren
och penslade mitt forna jag
likt en mlning av ktt och blod
p dina vggar
det kan jag medge
att det var lite ondigt
men det var s befriande,
nstan vackert
att se
att du fortfarande
kunde grta
det gjorde mig nstan lycklig
fjril
kanske var det kropparna
som nakna landningsbanor
nervtrdarna
du sammantvinnade dig med
som hll ihop dig
men dig sjlv verlevde du trots allt
till en morgon
upphjt i ett orangegult skimmer
som en hinna av lugn
ver den nyvakna staden
tog vi oss
och frorna under dina gon
de rdblommiga gonvitorna
de slingrande ormarna
p dina innerlr
talar om ett evigt springande
om ntter
som vgrade att slppa taget
om hur du pltsligt stod bredvid en rls
och skulle vlja
mellan att leva
eller att d
nr dden p ngot stt
kndes s inbjudande
s mycket lttare
och kanske var det gonblick som det hr
som gav energin att fortstta
som tog oss tillbaka
men hr str jag trots allt
och med armbgarna mot det rostbl stlet
ser jag den frljugna horisonten
ser jag himlen ndra skepnad
konturerna
smetas ut
ser jag den nya dagens lften
breda ut
sina likgiltiga vingar
shangri-la
din kropp r ett paradis,
ett shangri-la
dr ingenting gr ont
och dina srade ben
visar vtskor som glittrar,
ett hl
som gmmer
min flykt hrifrn
och jag tar mig in dr
frsvinner
till en annan plats
till den
jag skapades i
och ditt pulserande underliv,
smakar av trst
och litegrann av glmska,
och du pressar in dina naglar
i mitt ktt,
skaver under min hud
och pulserar som bensin
i mina artrer
fr mig vidare
dag
fr dag
det r nu
du r som vackraste
det r nu
nr du stnar
och sklver
som ingenting gr ont
det r nu
nr jag rinner
nedfr din ljumske
som allt faller p plats
och sen eftert
rullar du med tndaren
mellan dina darrande fingrar
innan du
tnder cigaretten
och du ler
nr du brnner sm hl
p min underarm,
glden
r som ett plster
mot min hud
och jag kan knna
mina
tankar
rinna
av
mig
det r ngra
sekunder av frihet
en knsla av fullstndighet
innan allt r ver
innan vi tnder taklamporna
och vlkomna oss sjlva
till en verklighet
vi gr allt i vr makt
fr att glmma
fredagkvll (och jag stannar hemma fr att onanera)
jag kommer ver min mage
lyssnandes till musiken
frn en fest
jag inte r inbjuden till
och jag tnker att jag har ftt nog
att jag r trtt
s trtt
p studentlgenhetens eko
mellan
vita kvvande betongvggar
att jag vill bort
frn 10 kvadratmeter
bort frn staden
gatorna, torget
och vandringsleden
jag slitit skosulorna mot
inte fr att jag ville
utan fr att jag behvde det
nr jag frlorade mig
i ett virrvarr
av osammanhngande trdar
nr hemligheterna
jag lste in i mitt hjrta
dessa defekta minnen
brann
brann som elden
i mina artrer
ja, jag vill bort
bort
bort frn mig sjlv
och allt det hr
bort frn fester och ntter
som andas
av samma ltande desperation
alla lpimplande idioter
trtta konversationer och slavar
under ktt som kan fylla oss
eller hl att g vilse i
och jag r trtt
p att leva genom 3.5 tum
ha snygg profilbild
vara fyndig p 140 tecken
och lgga upp bilder
i sjlvfrverkligande syfte
s kolla noga nu,
jag r er
er att se och beundra
er att lska
och hata
nr jag exploderar
och skingras som ett rkmoln
i mitt sista desperata frsk
att frsvinna
ver den blntta himlen
kanske spelar det ingen roll
och vem vet egentligen nr
eller hur
allting gick s snett
kanske var det ett medvetet val
att lta vra ben ge vika
och vrlden
spricka som en varbld
mellan vra fingertoppar
kanske r det ett val
att g vilse
fr att glmma
vilka vi var
och vem vet egentligen
om det r frsent
eller inte
kanske finns det fortfarande tid
att ndra riktning
en dag
kanske inte nu
men snart
kanske imorgon
kanske aldrig
kanske
spelar det ingen roll
egentligen
och vem vet, kanske
kan vi skriva in oss sjlva
i historiebckerna
freviga oss
med ord som rakblad
i deras hjrtan
imorgon
kanske det hnder, vnnen
ska bara gra
pappersarbetet frst
kanske tar vi
tget till malm
och sedan vidare
till kpenhamn
fr att sedan
fly vrlden
drifrn
kanske imorgon
kanske aldrig
kanske
spelar det ingen roll
egentligen
och vem vet egentligen nr
eller hur
den hr karusellen nr sitt slut
om det finns en verklighet
bortom allt det hr
en vrld
dr vi kan vara lyckliga
kanske allting
bara r en utdragen resa
mot ingenting
och kanske
spelar det ingen roll
egentligen
om vi dr eller brinner fr evigt
stroboskopljus
ta mig i din hand
ta mig till kyssar av gyllene njutning
renare n heroin
lt mig knna musikens rytm
explodera
i din sklvande kropp
ta mig i din hand
s kan vi glmma oss sjlva
under samma blinkande himlavalv
knna nattens lgner brnna
mellan
vra revben
ta mig i din hand
och led mig till platser
som knns
knns p riktigt du vet
s ska jag ta dig till en gryning
vrd att d fr
vcka dig till en morgondag
vrd att leva fr
som ett landskap frn en drm vi byggde som barn
dina nakna skinkor mot sngkanten
gonen som skiftar frg
mlar min kropp
i purpur
flmtar efter andan
och du ligger p rygg, jag ser
de tjocka dropparna
rinna lngsamt mellan dina lr
jag ser din skadade kropp
frglsa strimmorna av hat
p din skimrande hud
sren
som sklver
och du ligger naken
i ljuset
jag drar med fingertopparna
ver din ryggtavla
mlar
en plats bortom slutet
alla lskande par r dmda till;
ett landskap frn en drm
jag byggde som barn
och du,
du rullar ver p rygg, jag ser
mig sjlv som en oftt barn
i en droppe
mellan dina brst
rinna nert
hitta hem
pistol
hon r min eviga hjltinna,
den trasigaste mnniska jag mtt
den enda som p riktigt
srat mig
och vi sov alltid kind mot kind
och hennes hr brukade lukta
av cannabis
och gamla frlskelser
och jag var bara
en i mngden,
jag vet
men det r svrt att inte chansa
nr man trffar
en reflektion av sin sjl
och hon lrde mig det
att steget inte r s lngt
nr skyskraporna brinner
och varje andetag
blir ett andetag nrmare
tryggheten,
den svarta solen
det slutgiltiga
steget
och du hade knytit en snara
genom allt du lskar
genom dig sjlv
allt fr att inte falla isr
nr du blir smekt
kysst
knullad
av alla de mn
du frfr, vilseleder
i de rda stigarna
i dina blodsprngda gonvitor
jag nskar
att jag visste bttre d
att jag kunde se hur mycket
jag skulle frlora mig,
hata,
lska i dig
och jag undrar
vem som bekrftar dig
vem du livnr dig p
ikvll
och du tror
att sperman som rinner
ner frn din haka
r din,
bara din, baby
en gva
och jag vet,
det gr dig lite stolt
det fr dig att
knna
dig
vacker
du kommer kanske alltid vara
den trasigaste mnniska jag mtt
och jag,
en reflektion av din sjl
och vi sprang, skte flykten
i varandras kroppar
drog oss till vldet som pulserade
i vra vener
i de fragila hjrtan vi romantiserade
och det tog inte lng tid
innan min gom hade vxt ihop
med din pistolmynning
innan jag pressade
ditt finger mot avtryckaren
och penslade mitt forna jag
likt en mlning av ktt och blod
p dina vggar
det kan jag medge
att det var lite ondigt
men det var s befriande,
nstan vackert
att se
att du fortfarande
kunde grta
det gjorde mig nstan lycklig
fjril
kanske var det kropparna
som nakna landningsbanor
nervtrdarna
du sammantvinnade dig med
som hll ihop dig
men dig sjlv verlevde du trots allt
till en morgon
upphjt i ett orangegult skimmer
som en hinna av lugn
ver den nyvakna staden
tog vi oss
och frorna under dina gon
de rdblommiga gonvitorna
de slingrande ormarna
p dina innerlr
talar om ett evigt springande
om ntter
som vgrade att slppa taget
om hur du pltsligt stod bredvid en rls
och skulle vlja
mellan att leva
eller att d
nr dden p ngot stt
kndes s inbjudande
s mycket lttare
och kanske var det gonblick som det hr
som gav energin att fortstta
som tog oss tillbaka
men hr str jag trots allt
och med armbgarna mot det rostbl stlet
ser jag den frljugna horisonten
ser jag himlen ndra skepnad
konturerna
smetas ut
ser jag den nya dagens lften
breda ut
sina likgiltiga vingar
shangri-la
din kropp r ett paradis,
ett shangri-la
dr ingenting gr ont
och dina srade ben
visar vtskor som glittrar,
ett hl
som gmmer
min flykt hrifrn
och jag tar mig in dr
frsvinner
till en annan plats
till den
jag skapades i
och ditt pulserande underliv,
smakar av trst
och litegrann av glmska,
och du pressar in dina naglar
i mitt ktt,
skaver under min hud
och pulserar som bensin
i mina artrer
fr mig vidare
dag
fr dag
det r nu
du r som vackraste
det r nu
nr du stnar
och sklver
som ingenting gr ont
det r nu
nr jag rinner
nedfr din ljumske
som allt faller p plats
och sen eftert
rullar du med tndaren
mellan dina darrande fingrar
innan du
tnder cigaretten
och du ler
nr du brnner sm hl
p min underarm,
glden
r som ett plster
mot min hud
och jag kan knna
mina
tankar
rinna
av
mig
det r ngra
sekunder av frihet
en knsla av fullstndighet
innan allt r ver
innan vi tnder taklamporna
och vlkomna oss sjlva
till en verklighet
vi gr allt i vr makt
fr att glmma
