Skapas pengar när stat lånar?

Nu med Greklandskris och allt har jag börjat fundera på hur statslån fungerar. Som jag har förstått det lånar en stat pengar istället för att skapa nya pengar eftersom det skulle leda till inflation.

Frågan som uppkommer då är varför pengarna som en stat lånar inte höjer inflationen på ett liknande sätt? Kanske det är för att pengarna måste tas från något annat håll, att det inte fungerar som vid privatlån där pengar skapas. Är det någon som vet?

Oftast tas statslån för att reglera något aktuellt, underskott osv. Det är lättare att reglera ett lån än att beräkna hur mycket som kommer in via skatter och moms och så vidare.

Om de inte tryckar nya pengar (inflation) så tar de resurser från andra områden. Euron har ju tappat mot dollarn för ECB trycker pengar. ya gettin it?

Det finns många olika dimensioner i detta. När man lånar så expanderar man sin balansräkning. Oftast så brukar man skapa inflation. Sverige lånar enormt mycket utomlands för att kunna betala för invandringen och att skapa syntetiska jobb. Man klarar inte betala för det med hjälp av de intäkter man får in. Man har plundrat alla reserver som finns inom sjukvården, skolan och slagit ihop pensionsfonder men pengarna har inte räckt. Man har höjt skatterna för de som jobbar för att täcka upp underskott inom socialförsäkringssystemet (för de som går på bidrag). Lånen räcker inte så att man har också tryckt nya sedlar. Lån och att låta sedelpressarna gå dag och natt driver på inflationen men eftersom det råder ekonomisk depression så händer ingenting med inflationen. En del av dessa syntetiska pengar i kombination med räntesäkningar används för att manipulera kronkursen jämtemot andra valutor för att skapa inflation men det fungerar ett par veckor och sedan stärks kronan igen. Jag gör tolkningen att det Ingves och det politiska ledarskapet försöker göra är bortkastade pengar. Man lånar för att göra något men eftersom man inte är tillräckligt smart så återgår allt till samma status som veckorna innan och det enda man har lyckats är att bränna penhar som man har lånat ihop. Hade varit smartare att göra något smartare av pengarna. Samma gäller att låna pengar för att ge bort pengarna till muslimska analfabeter. Hade man besämt sig för att anställa de smartaste inom industrin och då menar jag inte indier utan specialister från väst hade man kunnat åstadkomma något. Nu blir det varken hackat eler malet men man skuldsätter landet för att ge bort pengarna till horder av muslimer som oftast är analfabeter. Jag tror att det finns smartare människor som kan få fart på ett land än skitar som Ingves, Löfven, Romson, Kaplan, Alice Bah.

Stater lånar (i huvudsak) genom att emittera obligationer.

Det innebär att dom ger ut en skuldförbindelse mot att dom får avista fordringar på bankinstitut (dvs pengar på banken).

Du kan alltså köpa en statsobligation för 1 MSEK och betala in 1 MSEK från ditt bankkonto till riksgäldens. (Grovt förenklat).

Så nej, det skapas inte några "pengar". Obligationer kan man inte handla för på stan.
Det handlar mer om att du som köpare överlåter dina "pengar" under obligationens löptid.

--------------------------------
Detta svarar dock inte på frågan om inflation i betydelse ökad KPI. Att staten lånar kan leda till att omsatt penninmängd ökar och då lär KPI öka. (Motsvarande då när staten amorterar på skulden).

Nuförtiden kan pengars värde skapas utan att ha sin motsvarighet i någon guldmängd i riksbankens valv (den så kallade "guldfoten" är sedan länge övergiven). Pengar skapas genom att följa en slags "tillväxt". Hur det går till vet jag inte än.

Att staten lånar har samma effekt som att staten tar ut skatt, d.v.s. mängden pengar i cirkulation i samhället minskar. Det är när staten spenderar (d.v.s. köper varor och tjänster) som pengar skapas.

I praktiken hanteras dock statens likviditet till övervägande del av privata banker så mängden betalningsmedel i samhället påverkas inte av statens lånande och spenderande. Pengarna lämnar så att säga aldrig de privata bankerna utan flyttas bara runt mellan konton.

Fel. För att finansiera utgifter krävs lika stora intäkter. När det är brist på det senare i jämförelse med utgifterna så lånas det obligationsvägen. För att inte förlora på affären erbjuds en ränta på lånet som understiger marknadsräntan. Den är så pass mycket högre än den nominella räntan att vitsen med att låna pengar i princip skulle försvinna. Det finns dessutom en stor risk med obligationsinnehav, allt kan gå förlorat. Därför springer svenskarna inte benen av sig för att spara i amerikanska eller grekiska statsobligationer, framförallt inte när räntorna är såhär låga.

Obligationsvägen kan offentliga verksamheter tuffa vidare och t o m expandera med hjälp av nya pengar som inte reflekterar värdet av något verkligt nedlagt arbete.

Här hade det varit lämpligt att du visat det.

Det finns väl en förklaring till att du inte gör det. Och det är att du inte kan göra det. (Och kommer aldrig att lyckas heller).

Tack för era svar.

Gromph säger att statslån inte innebär att trycka pengar. Vad resten av er försöker säga lyckas jag inte riktigt förstå. Jag har också hittat källa på att IMF främst får sina resurser från medlemsavgifter. Det verkar alltså vara dessa pengar som lånas ut.

Sen tycker jag Simoras inlägg är intressant och där har jag en del frågor.
Ditt första stycke förstår jag sähär: Staten lånar en miljon av mig och det innebär en överföring från det privata (jag spenderar ju inte min miljon på ett köp) till det offentliga. Pengarna kan användas till att köpa medicin till ett sjukhus vilket innebär ett köp eller till löner och dessa pengar kommer också användas för köp, de återgår sålunda till pengaflödet men omvägen via det offentliga gör att det offentliga blir rikare. Förstår jag rätt?
I ditt andra stycke däremot förstår jag det som att pengar varken tas eller ges tillbaka till pengaflödet i samhället. Motsäger inte det det du sa i första stycket?

Vad jag också har funderingar kring gäller hur lån från yttre aktörer tex andra länder borde påverka inflation. Om ett lån tas som spenderas på ett infrastrukturprojekt där material och arbetskraft köps från ett annat land borde inte inflation påverkas men så fort pengarna går till köp eller löner i Sverige borde pengamängden öka och därmed inflationen. Tänker jag fel? Eller händer något vi växlingen till kronor. Alltså om en miljard lånas i euro som växlas över till kronor så kanske växlingen innebär att parten som "säljer" sina svenska kronor, nu har pengar i euro och att mängden kronor i omlopp alltså inte blir större och att det alltså inte påverkar inflationen. Fast jag vet inte hur växling fungerar, det är bara en tanke.

Så bara för att återknyta till det jag undrar, min fråga gäller alltså varför statslån inte ger inflation till skillnad från att trycka pengar.

I den här världen har politikerna i alla länder mer eller mindre ambitioner så stora att skatterna inte räcker till. Man lånar av folket. När folket stretar emot kan riksbanken rycka in. Den trycker upp nya pengar (inflation) och lånar ut. Staten har fått sina nya pengar, inflationen har ökat och riksbanken sitter på obligationer som är en riskfylld tillgång den också.

I första stycket för jag ett mer principiellt resonemang om hur skatt och lån påverkar mängden pengar i cirkulation i samhället. Detta gäller dock bara om vi tänker oss att alla pengar består av sedlar och mynt samt bankers reserver hos riksbanken. I en sådan förenklad ekonomi gäller att lån minskar inflationen (det är därför man lånar till att börja med).

Men staten accepterar också att man betalar skatt och statsobligationer med pengar på bankkonton (sk avista), och staten har, via sina myndigheter, själv ett stort antal bankkonton hos Riksgäldens partnerbanker där större delen av statens pengar finns. Så i praktiken flyttas pengar mest runt i banksystemet - de som köper obligationer går med på att "låsa in" sina pengar under en viss tid då de istället förs över till statens olika bankkonton och spenderas via dessa. När löptiden går ut så förs pengarna tillbaka igen från statens bankkonton till obligationsägarens.


Om Sverige tillförs euro utifrån behöver vi spendera mindre SEK på att köpa euro för att betala för vår import. Dessa SEK kan sedan spenderas på varor och tjänster i Sverige istället, vilket driver upp inflationen via s.k. demand pull.


När staten lånar så förblir mängden pengar densamma, dock så påverkas omsättningshastigheten. Som jag beskrev nyss så innebär lån att långivarnas pengar "låses in" och inte spenderas på varor och tjänster under en viss period (minskar inflationen), medan staten kan spendera dessa på varor och tjänster (ökar inflationen). Detta kan ge inflation också beroende på vad staten spenderar sina pengar på, men inte alls lika mycket som om staten direkt injicerar nya pengar in i samhället genom tryckning.