Alternativa medias annalkande död

Alternativa media torde vara allt som inte är (finansiellt och publikmässigt) beroende av de stora mediekonglomeraten. Och som (det här är viktigt) ämnar att ge andra perspektiv, lyfta upp andra frågor, vara en röst för de som inte hörs och (kanske) ge en annan bredd:

Med andra ord, Flashback och Wikipedia är alternativa media. Men också det här:
http://www.narradio.se/
och det här:
http://www.fria.nu/
och det här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Alternative_news_agency
och det här:
http://www.romaniglinda.se/
och det här
http://www.situationsthlm.se/
och det här
http://www.samefolket.se/index.php?option=com_content&view=article&id=13&It emid=26


Alltså: alternativa media är liktydigt med en mångfald av rapportering och många olika perspektiv. Och det jag säger kommer ni, med rubriken i åtanke, tycka är motsägelsefullt: den här sortens media kommer inte att dö; just för att den behövs och för att folk vill ha den.

Men nu ska vi vara ärliga, numera menar man något annat med alternativa media. Om man googlar begreppet toppas länkarna av: friatider, avpixlat, exponerat och så vidare. Och nya tider, dispatch och realisten beskrivs som ”relaterade sökningar”.

Vad menar jag då med rubriken? Låt oss säga att den här tråden är ämnat att vara att spegel mot ”Gammelmedias annalkande död”: https://www.flashback.org/t1946234 De ovanstående sajterna producerar nämligen väldigt lite eget nyhetsmaterial. Källorna är oftast mainstreammedia. Premissen är på sätt och vis att använda sig av dessa medias större resurser för att låta materialet passera ett nationalistiskt filter, någon slags ”blågul-washing”.

Alltså: Om gammalmedia dör (vilket är lika troligt som att Systembolaget skulle gå i konkurs), kommer ”alternativa media”, om inte följa med i kraschen, så åtminstone inte bestå av nyheter. Det kommer mer än någonsin bestå av gubbar och tanter som tittar sig själva i naveln.

Det är detta jag tycker vore intressant att diskutera. Utöver det kan den här tråden också handla om alternativa media i mer allmän bemärkelse. Vad ryms inom begreppet? Hur kommer den se ut i framtiden

De media du räknar upp i listan kommer aldrig att dö. De har sin utkomst och framtid tryggad via generösa stöd via skattsedeln. Att de sedan inte angår någon annan än de närmast sörjande är ingen hemlighet, så länge man kan leva på statsbidrag.

Närradion som sådan har nog inget statligt stöd. Olika sändande föreningar må ha det, men långt ifrån alla. Räknat över hela Sverige och inte bara Stockholm, naturligtvis.

Kul rubrik. Du har helt rätt i att alternativmedierna lever i symbios med gammeldito och inte skulle klara sig utan dem. De i sin tur driver säkert en del trafik till gammelmedderna (även om de senare aldrig skulle medge det), så man kan säga att de är en sorts nyttig parasit typ putsarfiskar.

Jag kan se minst tre potentiella hot mot alternativmedierna:

- Heltäckande betalväggar som gör att de inte kan länka. Lär inte hända i första taget.

- Ökade kostnader när de börjar anställa egna reportar och annan personal. Är redan på gång.

- Ändrad lagstiftning som mer eller mindre förbjuder dem. Kan inte uteslutas nu när eliterna börjar bli desperata.

I stort ser dock framtiden ljus ut. Kan mycket väl tänka mig att en eller flera av dem är mainstream inom ett par år.

Vad du säger är överdrivet på många vis. Det enda större bidraget torde gå till Fria tidningarna via presstöd och det är långt ifrån en garant för tidningars överlevnad (som vi sett är det ganska uppenbart).

Samtidigt vore det bra om du specificerar dig för att det du säger ska gå att bemöta. Vilken media syftar du på?

Inte med drakarna (Aftonbladet, DN osv), men det kommer definitivt ske med de mindre (inklusive lokaltidningarna). Det har redan skett.
Problemet är att det finns knappt några repotrar att tillgå. Resultatet blir därefter, kolla på Nyheter idag. Å andra sidan är kvalitet inte den enda mekanismen för framgång, det ser vi ju i dess klickfiske-tider.
Vad för slags lagstiftning skulle det vara? Vi är långt därifrån, även Svenska motståndsrörelsen har sin egen ansvarige utgivare.
Nja, Proletären har funnits med ett tag och den är ju knappast mainstream, trots att den har mer bredd än Avpixlat och c.

Fria tidningen är ju en vänsterblaska precis som vilka andra gammelmediatidningar. Känns som en lite overcrowded market.

Närradio är ett utdött medium. Podcaster tar över denna marknadsdel istället.

När det gäller andra medier som är riktade mot minoritetsgrupper så är de precis som tidigare konstaterat finansierade genom skattemedel och kommer fortsätta så länge det finns pengar att suga ut ur statkassan. Oavsett hur få konsumenter de nu må ha.

Det är en vänstertidning. Och drakarna skulle bli mycket bättre om deras ambition var att inkludera dess täckningsområden: delar av världen som inte är kulturellt, ekonomiskt, politiskt eller socialt nära Sverige. Den marknaden är inte mättad. Men den är minimal, hur mycket vi behöver den eller inte.
Uppenbarligen stämmer det inte.
Men det stämmer.
Det är klart att de har få konsumenter. Det är det som är meningen.

Många som har närradion som "terapijobb" för att komma tillbaka till arbetslivet. Så mycket av pengarna kommer från AF i form av lönebidrag mm.

rassistsiska å nasistiska tidningar som tex av pixlat,friatider kommer nog dö då fler å fler svennar blir vänner å flick vänner mä invandrare ...

Proletären säljer sand i Sahara. Dom är överflödiga. Det finns redan hundra tidningar som står till vänster i Sverige, Proletären står i och för sig så långt bort i idiotcirkeln att dom är ryggdunkare med antisemiterna men marknaden för dom åsikterna är minimal. Vad får Kpmlr nu för tiden? 0.6%?

Med mainstreamifiering menar jag att "riktiga", alltså utbildade, journalister kommer att jobba för alternativsajterna. Vad gäller Nyheter Idag skulle jag säga att kvalitén ligger ungefär i klass med de rerajts och Google Translate-jobb etablerade medier presterar.

Det finns kanske ingen på Avpixlat eller Fria Tider som kan skriva lika bra som på DN Kultur, men det kan inte större delen av de etablerade journalisterna heller. Mats Dagerlind, Jan Sjunnesson och några till är habila skribenter och skulle utan problem kunna skriva för någon landsortstidning.

Gammelmediejournalisterna själva är fullt medvetna om ovanstående och fruktar dagen det händer.


Exakt. Mycket av materialet i exempelvis Metro är ju mer eller mindre amatörjournalistik, och sportsidorna även på stora tidningar består ofta av rena rerajts eller Google Translate.


Underskatta inte kreativiteten eller principlösheten hos berörda parter. Det skulle till exempel kunna vara någon sorts luddig demokratiparagraf, ungefär som den som planeras i det nya presstödet.


Poängen är att Proletären inte är stigmatiserad eller stigmatiserande. Du kan jobba där och sen gå vidare till andra tidningar. Det är inget hinder alls, utan du kan precis som Martin Schibbye vinna priser och bli journalistisk omslagspojke. Det är likadant med syndikalistiska Arbetaren, som är ännu längre in i stugvärmen och får vara med i morgonsofforna.

Extremvänsterns tidningar är alts fullgoda karriärsteg, medan en koppling till Avpixla et al är en karriärdödare. Frågan är hur länge den smått absurda dubbla måttstocken kan fortgå. I takt med att alternativmedierna går om fler och fler gammeldito och journalisterna får svårare och svårare att hitta jobb tror jag den kommer att krackelera, om än ej rämna.