Slutet på övertro på demokrati?

Det har länge trotts att världen går mot att bli mer demokratisk.
Dock har de senaste 15-20 åren, efter Sovjets fall, inte sett någon ökning av demokrati.


Man får dock göra en skillnad mellan länder som har nån slags demokrati, och västvärldens tro på "fullständig demokrati".

Enligt The Economists index finns det 28 fullständiga demokratier och Sverige rankas som världens mest demokratiska land.
http://www.millenniemalen.nu/bvb/fra...r-demokratier/

Innebär detta att Sverige är ett "bättre" land?
Varför tror vi att ett land är bättre bara för att det rankas högre angående demokrati?

F ö ligger Sverige numer på 4:e plats pga "en ökning av negativa känslor mot invandrare, Sverigedemokraternas inträde i den svenska riksdagen efter riksdagsvalet i september 2010 samt problem med öppenhet och partifinansiering."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Democracy_Index

Så om folket röstar på ett parti som vill minska invandring blir landet mindre demokratiskt...

Att en viss demokrati är bra för ett land innebär ju inte nödvändigtvis att TOTAL demokrati är ännu bättre.
Varifrån kommer villfarelsen att ju MER demokrati man har, desto bättre? Skulle det vara så har ju de senaste barnforskare rätt som vill sänka röståldern till 0 år.

Notera att USA är på väg ner i demokratiindex. I 2015 års ranking ligger man på 8.05 är nära att klassas som "demokrati med anmärkning" (https://en.wikipedia.org/wiki/Democracy_Index)
Anledningen är:

Ryssland får ofta kritik för att vara på väg mot diktatur. Men varför frågar sig ingen varför Putin har stöd av omkring 70-80% av ryssar, mer än någon annan världsledare har av sin befolkning?
Hans lägsta stöd de senaste 15 åren var 62% , 2013. http://www.bloomberg.com/news/articl...ince-2000-poll
Just nu är det 90%: http://www.bloomberg.com/news/articl...ria-poll-shows

I Sverige påpekas bara inhemsk kritik mot Putin, inte det stöd han har.

Ryssland under Jeltsin hade mer demokrati -- men folket hade det värre.
Kina ligger på plats 136 i demokratiindex, på nästan samma plats som Ryssland. Hade mer demokrati i Kina varit till nytta?
I Kina insåg man redan 1927 att det var problematiskt om outbildade personer fick rösta.
Samma sak har man nyligen insett i Egypten, ett land där 25% av befolkningen är analfabeter. Och där ju det islamistiska muslimska broderskapet fick nästan 50% av rösterna i valet 2012. Islamism sprids lätt bland fattiga och obildade i fattiga länder.

Invånarna i MÖ känner sig besvikna av demokratiprocesserna. De har inte fått det bättre, i vissa fall sämre. Tunisien är ett exempel, det enda landet som ses som en solskenshistoria från ett demokratiperspektiv, men stödet för demokrati har rasat till 48% i senaste undersökningen: http://www.pewglobal.org/2014/10/15/...mocracy-wanes/
Fattigdom och arbetslösheten har snarast ökat sedan före revolutionen: The ouster of the Ben Ali regime has raised enormous hopes among Tunisians, but the problems that made them take to the streets persist. Unemployment is at 15.2% and thus above the pre-revolutionary level of 13%.
http://www.yourmiddleeast.com/opinio...-at-risk_38411


Kan man ens ha fungerande demokratier i länder med mycket låg ekonomisk standard?
Är det inte för stor risk att befolkningen röstar på den som lovar mest utan aning om det är realistiskt?

Är det inte så att västvärldens övertro på demokrati beror på de negativa erfarenheterna av Nazi Tyskland. Men vi kanske bör skaka av oss dessa efterkrigstidserfarenheter och utvecklas mot ett mer modernt tankesätt där mer demokrati inte nödvändigtvis innebär att landet blir bättre.
Det negativa med demokrati är ju att det lätt blir käbbel och att inget händer. USA är ett exempel. Den tyska republiken före Hitler var ett annat exempel.

Problemet är väl att Sverige ständigt vill slå sig för bröstet och säga: "vi är bäst", men på vilka grundvalar? Vår fina "humanism" och demokrati och mänskliga friheter/rättigheter har resulterat i att vi satt oss själva i en flyktingkris som vi inte har möjligheter att motverka. Nästan alla partier röstade för att sätta oss i denna sits, och de gjorde det i maskopi med media.

Det är sådant som gör att andra länder har blivit s.k. mindre demokratiska. Länder som Ungern och Polen har satt vissa begränsningar på vad man får skriva i pressen.

I Sverige har vi inga juridiska hinder för att skriva vad man vill i pressen, samtidigt så ser alla medierna till att lydigt följa åsiktskorridoren. I så fall behövs såklart inga regler. Vi har de facto regler, förutom åsiktskorridoren har vi pressetiska riktlinjer, såsom när medierna i slutet av 90-talet tillsammans beslutade att inte ange etnicitet vid brott och att inte ange förövares namn och bild.

Men hur blir det nu när vi ser fler och fler s.k. alternativmedia? Dvs, media som inte följer etablissemangets linje. Kommer det resas krav på inskränkningar i pressfrihet?

Om SD växer och blir större, kommer det även att begäras politiska inskränkningar?

Min poäng är att en övertro på demokrati som ett slags mål i sig kan få ett hastigt slut om demokratin sätter sig självt i skiten. Istället för att "humanistiskt" (?) uppmuntra demokratisering överallt i världen borde vi kanske uppmuntra fattigdomsbekämpning och ekonomiskt samarbete.

Ja, det innebär att Sverige är ett bättre land än de flesta länder och i princip samtliga diktaturer ("bra" är iofs en definitionsfråga men de flesta brukar vara överens om vad det innebär i stora drag), eftersom en fullt utvecklad fungerande demokrati ger förbättringar på andra områden som jag ska gå närmare in på.

Man behöver inte gå till överdrift. Har man ett system med allmänna val, grundlagsskyddade rättigheter, marknadsekonomi i någon form, representativ lagstiftande församling och maktdelning mellan lagstiftande, dömande och verkställande funktioner så har man nått så långt man behöver nå.

En hybridregim där något av ovanstående ruckas på innebär i princip alltid att landet kommer att vara sämre än vad det varit med ett fullt utvecklat demokratiskt system.

Det är självklart problematiskt att införa demokrati i ett land utan demokratisk mognad. Men problemen du nämner är symptom på just bristen på demokrati och ska inte lastas det demokratiska systemet. I en utvecklad demokrati blir systemet självsanerande då ingen kan förväntas hålla kvar makten utan att leverera.

Men alternativet då? En diktatur har inget inneboende incitament att förändra då en diktatur om något tjänar på status quo.

De exempel du nämner är olika, men i USA:s fall handlar det om en något förlegad variant av ett demokratiskt system som inte är optimalt. I Weimarrepublikens fall var det återigen bristen på demokratisk tradition som var problemet, tillsammans med yttre omständigheter som Versaillesfredens villkor, den ekonomiska krisen osv.

Men trots det så tillhör både USA och Tyskland världens absolut mest framgångsrika länder och Tysklands utveckling efter kriget visar på precis den potential ett lyckat demokratiprojekt skapar för ett lands utveckling. Jämför med de länder som inte fick chansen att utvecklas till demokratier under samma tidsperiod. Det räcker att titta på skillnaden mellan Öst- och Västtyskland.

Tänk dig att du driver ett företag med abonnerande kunder, du kan välja att fokusera på endast de finansiella måtten då de är lättast att mäta. Men om du väljer att även sätta fokus på exempelvis kundnöjdhet och rekommendationsvilja så kommer du snabbt inse att dessa nyckeltal korrelerar starkt med lönsamhet.

På samma sätt fungerar det med demokrati. En demokratisk utveckling ger upphov till minskad fattigdom eftersom den effektivt motverkar maktmissbruk, korruption, godtyckligt myndighetsutövande och andra hinder för ekonomisk tillväxt.

I de diktaturer som ändå klarar av att vara framgångsrika så beror detta på att de åtminstone har ekonomisk frihet.

Vi kan som exempel göra en förenklad jämförelse mellan tre olika länder som haft väldigt olika utvecklingar:

Nordkorea: Ingen demokrati och ingen marknadsekonomi, ett av jordens allra sämsta länder.
Kina: Började som Nordkorea, men införde marknadsekonomi. Bättre att leva i än Nordkorea, sämre än Sydkorea.
Sydkorea: Började som diktatur med marknadsekonomi, införde framgångsrikt demokrati. En av regionens bästa länder att leva i.

Nu ifrågasätts demokratin kraftigt. Efter att folk har röstat "fel" har det framförts åsikter om olika begränsningar.

I söndags-SvD skrivs det om "grön diktatur" med blicken riktad mot Kina.

Ett elitstyre är bättre än demokrati – i alla fall om världen ska lyckas lösa den akuta klimatkrisen, enligt professor Jørgen Randers. Flera klimatexperter lyfter fram en tydlig förebild: diktaturen Kina.

https://www.svd.se/blir-demokratin-1...genom-fonstret

I Danmark kritiserar en pensionerad ekonom det nuvarande systemet och menar att vi styrs av broilers vars livserfarenhet består av varit med i partiets ungdomsförbund. Då blir besluten därefter som exempelvis Libyen bombningen som öppnade slussarna för invasion från Afrika i demokratifrämjandets namn.

Bombningen i Libyen eksempelvis; fjernelsen af reelt det eneste bolværk mod massemigration fra Afrika har været værre end at skyde sig selv i foden. Politikerne bør besinde sig og erkende, at tredjeverdenslandes styreform ikke vedkommer dem. Ikke alle folkeslag ønsker demokrati, og langt fra alle folkeslag evner at leve i et demokrati.

http://jyllands-posten.dk/debat/brev...medium=twitter

Detta är en klassiker:

Create a problem, offer a solution.

Genom att skapa problem med demokratin, ger man en anledning att istället införa en diktatur. Det har förutspåtts länge, och folket mognar för tillfället och ropar allt mer efter en stark ledare istället.

En elit i samhället kommer alltid at styra oavsett om det är "demokrati" eller "diktatur". Det viktiga är huruvida detta elit kan erbjuda de vanliga dödliga en hyfsat levnadsstandard. Resten är ointressanta detaljer. Jag föredrar att leva i diktaturen Qatar före Sverige, men lever hellre i Sverige än tex Italien....