The thin red line och saving private ryan är 2 filmer som utspelar i under ww2 kameran och båda filmerna är väldigt olik varandra. De kom ungefär ut samtidigt och saving private ryan överskuggade the thin red line rätt rejält. Då the thin red line hamnade i skuggan av saving private ryan så antar jag att inte så många har sett filmen "the thin red line"?
Filmen saving private ryan utspelar sig då i frankrike år 1944 baserad i ww2 lite löst baserad på the sullivan brothers.
The thin red line utspelar sig i de japanska öarna på under invasionen av guadalcanal år 1942.
Som jag sa tidigare så är det helt olika filmer.
Saving private ryan är mer hardcore krig och visar krigets fasor och rädslor både fysiskt och psykiskt: vi ser i filmen lemmar som splittras samt inälvor som ligger utanför kroppen. Den bygger samtidigt ett intressant band mellan männen och mycket bra skådespel samt skådespelare. Har även ett speciellt filter som är väldigt briljant, även kameraspelet under Omaha beach är rikigt otroligt!
The thin red line är dock mycket svårare att förklara då det är mycket mer filosofi i den filmen som även kan appliceras i dagens samhälle. Särskilts (sean penn´s) karaktär som är ett hårdkokt gruppbefäl på ytan, men insidan får man höra om en mjukare sida som både ifrågasätter världen,politiker,befäl samt generaler. Han knyter starka band med den meniga soldaten Pvt.Witt
Vilken film tycker ni är bäst? Motivera
Diskutera gärna och rösta inte bara, utan försök hålla tråden vid liv så länge som möjligt. Skriv inte oneliners om vilken ni röstat på vad ni än gör.
Själv har jag en rätt unik resa med dessa 2 filmer ända sedan ca: 12 års-åldern. Första gången jag såg Saving private ryan var vid just 12-år då mina föräldrar hade den på VHS. Denna film hade blivit väldigt omtalad på 90-talet. Så jag berättade i skolan att jag hade filmen, och vi lyckades smyga igång filmen ett gäng när mina föräldrar var borta. när jag såg första scenen på omaha beach så blev jag rätt skräckslagen. Det var som att bli våldtagen och samtidigt misshandlat i sinnet. Det slutade med att jag inte vågade se mer. Jag såg även The thin red line för första gången vid denna åldern. vid denna åldern så hatade jag filmen för jag fattade ingenting och det var ingen action för jag var så liten.
Jag kollade även på the thin red line igen vid 16-17, men jag förstod fortfarande inte så mycket och tyckte den var seg och långsam.
Några år sedan när jag var 18 så bestämde jag mig för att se saving private ryan igen. Konstigt nog var jag otroligt nog livrädd för att starta filmen. På grund av mina unga år då jag blev så skräckslagen av filmen, så var jag nu livrädd. Det kändes som att jag själv skulle ut i krig, och hjärtat bankade till 1000.
Satte igång filmen och klarade mig igenom hela filmen. Nu började jag gillade filmen på riktigt, och jag började även fatta ett starkt tycke för karaktären "Upham" för jag förstod hans oerfarenhet vid det här laget och hur rädd han var. Jag kunde relatera av mina tidigare rädslor då jag sett delar av filmen( Ålder: 12,15-16,. Då även vid den åldern vart rätt skräckslagen och jag satt enbart framför Tv:n). Det var rätt otäckt och hemska scener, men jag klarade mig igenom. Det var även här jag började röka då jag blev så inspirerad av filmen. Kollade på den om och om igen, och hade ett starkt omtyckande och medlidande för upham.
Sedan när jag var 18-19, kanske 20. Så hade krigsfilmerna legat på hyllan ett tag. Det var nu jag valde att se på filmen "The thin red line" på nytt. Så jag laddade ner den i 720p, och fyfan vad mindblown jag var av den filmen asså nu när jag hade blivit äldre!
Denna film: "the thin red line" är ett masterpiece och går nog att skriva en 100-sidor lång uppsats om den, då den är så komplex med många karaktärer och dylikt.
gjorde en liten amatör analys här:
(FB) 3 väldigt filosofiska scener ur filmen "the thin red line"
Om jag ska välja idag så tycker jag att "The thin red line" är så mycket bättre trots att även saving private ryan är bra.
https://www.youtube.com/watch?v=7mqkkYhcAn8 sen så har The thin red line ett soundtrack jag gillar brutalt!
Vad tycker ni?
Filmen saving private ryan utspelar sig då i frankrike år 1944 baserad i ww2 lite löst baserad på the sullivan brothers.
The thin red line utspelar sig i de japanska öarna på under invasionen av guadalcanal år 1942.
Som jag sa tidigare så är det helt olika filmer.
Saving private ryan är mer hardcore krig och visar krigets fasor och rädslor både fysiskt och psykiskt: vi ser i filmen lemmar som splittras samt inälvor som ligger utanför kroppen. Den bygger samtidigt ett intressant band mellan männen och mycket bra skådespel samt skådespelare. Har även ett speciellt filter som är väldigt briljant, även kameraspelet under Omaha beach är rikigt otroligt!
The thin red line är dock mycket svårare att förklara då det är mycket mer filosofi i den filmen som även kan appliceras i dagens samhälle. Särskilts (sean penn´s) karaktär som är ett hårdkokt gruppbefäl på ytan, men insidan får man höra om en mjukare sida som både ifrågasätter världen,politiker,befäl samt generaler. Han knyter starka band med den meniga soldaten Pvt.Witt
Vilken film tycker ni är bäst? Motivera
Diskutera gärna och rösta inte bara, utan försök hålla tråden vid liv så länge som möjligt. Skriv inte oneliners om vilken ni röstat på vad ni än gör.
Själv har jag en rätt unik resa med dessa 2 filmer ända sedan ca: 12 års-åldern. Första gången jag såg Saving private ryan var vid just 12-år då mina föräldrar hade den på VHS. Denna film hade blivit väldigt omtalad på 90-talet. Så jag berättade i skolan att jag hade filmen, och vi lyckades smyga igång filmen ett gäng när mina föräldrar var borta. när jag såg första scenen på omaha beach så blev jag rätt skräckslagen. Det var som att bli våldtagen och samtidigt misshandlat i sinnet. Det slutade med att jag inte vågade se mer. Jag såg även The thin red line för första gången vid denna åldern. vid denna åldern så hatade jag filmen för jag fattade ingenting och det var ingen action för jag var så liten.
Jag kollade även på the thin red line igen vid 16-17, men jag förstod fortfarande inte så mycket och tyckte den var seg och långsam.
Några år sedan när jag var 18 så bestämde jag mig för att se saving private ryan igen. Konstigt nog var jag otroligt nog livrädd för att starta filmen. På grund av mina unga år då jag blev så skräckslagen av filmen, så var jag nu livrädd. Det kändes som att jag själv skulle ut i krig, och hjärtat bankade till 1000.
Satte igång filmen och klarade mig igenom hela filmen. Nu började jag gillade filmen på riktigt, och jag började även fatta ett starkt tycke för karaktären "Upham" för jag förstod hans oerfarenhet vid det här laget och hur rädd han var. Jag kunde relatera av mina tidigare rädslor då jag sett delar av filmen( Ålder: 12,15-16,. Då även vid den åldern vart rätt skräckslagen och jag satt enbart framför Tv:n). Det var rätt otäckt och hemska scener, men jag klarade mig igenom. Det var även här jag började röka då jag blev så inspirerad av filmen. Kollade på den om och om igen, och hade ett starkt omtyckande och medlidande för upham.
Sedan när jag var 18-19, kanske 20. Så hade krigsfilmerna legat på hyllan ett tag. Det var nu jag valde att se på filmen "The thin red line" på nytt. Så jag laddade ner den i 720p, och fyfan vad mindblown jag var av den filmen asså nu när jag hade blivit äldre!
Denna film: "the thin red line" är ett masterpiece och går nog att skriva en 100-sidor lång uppsats om den, då den är så komplex med många karaktärer och dylikt.
gjorde en liten amatör analys här:
(FB) 3 väldigt filosofiska scener ur filmen "the thin red line"
Om jag ska välja idag så tycker jag att "The thin red line" är så mycket bättre trots att även saving private ryan är bra.
https://www.youtube.com/watch?v=7mqkkYhcAn8 sen så har The thin red line ett soundtrack jag gillar brutalt!
Vad tycker ni?
__________________
Senast redigerad av Jutt 2016-03-11 kl. 23:10.
Senast redigerad av Jutt 2016-03-11 kl. 23:10.