Igr frmiddag svensk tid skts den frsta etappen av det europeisk-ryska ExoMars-projektet upp.
Det var en satellit vid namn TGO (Trace Gas Orbiter) och en demonstrationslandare dpt efter den italienske astronomen Schiaparelli (han som tyckte sig se kanaler p Mars d det begav sig).
Allt gick bra och hela kalaset r p vg mot Mars nu, och vntas ankomma under andra halvan av Oktober. Satelliten som ska kretsa kring Mars ska frmst leta efter spr av liv (framfr allt frska ta reda p ursprunget bakom de pyttesm halter metan som redan uppptckts) och landaren ska mest bara landa fr att se till att man fr klm p den biten.
Sjlva Mars-satelliten kommer ocks stdja den andra etappen av ExoMars som r tnkt att skjutas upp 2018. D ska man landa igen, fast med en riktig s.k. "rover", som drtill ska borra s det str hrliga till. Allts lite som det NASA pysslat med tidigare, med Curiosity et al, fast detta ska vara lite vassare grejer och framfr allt mer utstuderat p jakt efter spr av liv ("exo" i ExoMars str helt enkelt fr exobiologi).
Eftersom det r ESA som str fr en betydande del av kakan s finns ocks Sverige med p ett hrn hr, bland annat med vetenskapliga instrument ombord som r utvecklade p Lule Universitet.
Frn brjan var det tnkt att ESA skulle utfra det hr tillsammans med NASA, men USA drog sig ur pga. budgetnedskrningar och ryssarnas Roskosmos hoppade in istllet. Ryssarna satte drfr en del egna vetenskapliga instrument p prylarna och bgge etapperna skjuts ocks upp med ryska Proton-raketer, samt skickas ivg p interplanetr bana med Briz-steg, ngot som aldrig gjorts frut med den utrustningen. Det var lite svettigt och ganska mycket av en nagelbitare av just den anledningen men allt gick alldeles ver frvntan igr och lttnaden r stor.
S, det var lite ltt bakgrundsinfo, mer finns frsts hos ESA, Wikipedia, p NSF och p Russian Space Web.
Uppskjutningsreplay:
https://www.youtube.com/watch?v=aj7HjPmaQ40
Tog halva dagen fr dem att kasta ivg paketet mot Mars, med fyra Briz-tndningar under cirka tio timmar, som successivt kade hastigheten och banhjden. Sista tndningen var strax innan klockan nio igr kvll, och efter det s skedde slutgiltig separering. Sedan vntade man p signalen frn sjlva TGO-satelliten, vilken d till slut kom in med jubel p ESAs kontrollrum i Tyskland som fljd:
http://www.esa.int/spaceinvideos/Vid...ignal_received
(Mycket prat om sjlva uppdraget frst, dr)
Det var en satellit vid namn TGO (Trace Gas Orbiter) och en demonstrationslandare dpt efter den italienske astronomen Schiaparelli (han som tyckte sig se kanaler p Mars d det begav sig).
Allt gick bra och hela kalaset r p vg mot Mars nu, och vntas ankomma under andra halvan av Oktober. Satelliten som ska kretsa kring Mars ska frmst leta efter spr av liv (framfr allt frska ta reda p ursprunget bakom de pyttesm halter metan som redan uppptckts) och landaren ska mest bara landa fr att se till att man fr klm p den biten.
Sjlva Mars-satelliten kommer ocks stdja den andra etappen av ExoMars som r tnkt att skjutas upp 2018. D ska man landa igen, fast med en riktig s.k. "rover", som drtill ska borra s det str hrliga till. Allts lite som det NASA pysslat med tidigare, med Curiosity et al, fast detta ska vara lite vassare grejer och framfr allt mer utstuderat p jakt efter spr av liv ("exo" i ExoMars str helt enkelt fr exobiologi).
Eftersom det r ESA som str fr en betydande del av kakan s finns ocks Sverige med p ett hrn hr, bland annat med vetenskapliga instrument ombord som r utvecklade p Lule Universitet.
Frn brjan var det tnkt att ESA skulle utfra det hr tillsammans med NASA, men USA drog sig ur pga. budgetnedskrningar och ryssarnas Roskosmos hoppade in istllet. Ryssarna satte drfr en del egna vetenskapliga instrument p prylarna och bgge etapperna skjuts ocks upp med ryska Proton-raketer, samt skickas ivg p interplanetr bana med Briz-steg, ngot som aldrig gjorts frut med den utrustningen. Det var lite svettigt och ganska mycket av en nagelbitare av just den anledningen men allt gick alldeles ver frvntan igr och lttnaden r stor.
S, det var lite ltt bakgrundsinfo, mer finns frsts hos ESA, Wikipedia, p NSF och p Russian Space Web.
Uppskjutningsreplay:
https://www.youtube.com/watch?v=aj7HjPmaQ40
Tog halva dagen fr dem att kasta ivg paketet mot Mars, med fyra Briz-tndningar under cirka tio timmar, som successivt kade hastigheten och banhjden. Sista tndningen var strax innan klockan nio igr kvll, och efter det s skedde slutgiltig separering. Sedan vntade man p signalen frn sjlva TGO-satelliten, vilken d till slut kom in med jubel p ESAs kontrollrum i Tyskland som fljd:
http://www.esa.int/spaceinvideos/Vid...ignal_received
(Mycket prat om sjlva uppdraget frst, dr)
__________________
Senast redigerad av ceph 2016-03-15 kl. 17:50.
Senast redigerad av ceph 2016-03-15 kl. 17:50.
