Familjemedlem ska öppna upp sitt hem för ett ensamkommande barn

Så mina upplevelser är fel men inte dina? Så typiskt real... förlåt, "medvetna personer".

Vill ni att jag ska uppdatera om vad som har hänt hittills?

Gärna!

Jag blev lite orolig när jag pratade med min bror idag. Han ska ha en ensamkommande, tror det är en hazar i sitt hem kan vara syrier också. Frågade aldrig om etniciteten på tonåringen. 13 år gammal. Han sa att han ville testa och se hur länge han och hans familj orkar ha honom i ett källarrum. Han gör det självklart för pengarna då det är väldigt bra betalt. Det är ingen ide att försöka få honom att tänka om då hans hjärna drivs av pengar.

Det jag är mest orolig över är hans barn. Hur deras uppväxt förändras, även om det bara är temporärt. Då det är en främling dom får träffa varje dag så tror jag dom förändras rent psykiskt men jag kan ha fel. Det är ju inte riktigt samma sak som att ha en svart husmor i sitt hem i södra Amerika back in the days. Dom är under 6 år. Om det skulle uppstå en stor konflikt så kanske dom får men för livet. Jag har inte lust att besöka min bror om han ska ha en Hazar/syrie i sin källare. Jag kanske kan ändra min människosyn men jag har svårt att lita på ensamkommande/flyktingar från mellanöstern pga alla hemska historier man har hört.

Känner ni flashbackare någon som har öppnat upp sitt hem för en ensamkommande tonåring? Vad har ni hört för historier? Vad är era erfarenheter? Dela gärna med er.

Undrar hur det gick?
Flyttade pojken in i källaren ?
Fick han bidrag av socialen till att köpa en iphone eller fick dinbrosa använda bidragspengarna ?
Äter han svensk husmanskost ?
Hur kommunicerar pojken (vilket språk)?

Hej,
Jag har erfarenhet av vad som kan hända. En nära vän till mig lät en 17 årig (minst) kille från Afghanistan bo hos dem. Det tog dem några dagar att förstå att något var fel. Kille hade våldtagit deras 12 åriga dotter 4 gånger innan de fick klart för sig vad som hade hänt. Första gången hade han gjort det en vecka efter han flyttade in. Alla är kanske inte såna, men risken är uppenbarligen stor

Min erfarenhet säger mig att för dig är rasismen fokus och du vill ha stöd i det ...

Vore du på allvar oroad för några brorsbarn - då hade du frågat efter erfarenheten att vara fosterförälder åt en tonåring när man har småbarn - och hur det kan påverka barnen beroende på vad som händer ..

Det är inte ditt fokus .. Utan "ensamkommande" är ditt fokus och resten är BS .. Det skulle förvåna mig mycket om du ens har en bror...