Beror skenande elnätskostnader på utbyggd vindkraft?

Medan nätägaren höjer nätpriset höjer regeringen subventionerna till icke lönsam eller ens behövd vind och solel. Allt betalat av skattebetalare och elkonsumenter.

Eon höjer igen--var väl bara något år sedan man höjde sist och man skyller på det förnybara.

Dagens mail från Eon.

"Den ökande utbyggnaden av förnybar elproduktion kräver förbättringar av elnätet. För att uppfylla vårt viktigaste löfte till dig – stabila och pålitliga leveranser – fortsätter vi göra stora investeringar och måste därför höja priserna.
Vi arbetar ständigt med förbättringar för att möta de ökade kraven till ett fungerande elnät. Just nu fokuserar vi på att fortsätta vädersäkra landsbygden, tillgodose ett ökat elbehov i städerna och möta klimatomställningen.

Vi höjer priserna från 1 juli"

Lite siffror från den senaste publicerade årsredovisningen från Eon:

Finansiella nyckeltal i korthet
Omsättning: 31 279 Mkr
EBITDA (ett mått på vinst): 9 607 Mkr

E.ON Sverige investerade 2015 i
Ökning av förnybart: 317 MSEK
Leveranssäkerhet/distribution: 2 612 MSEK

317 miljoner, ca 1% av omsättningen, ca 3% av vinsten, räknas som investeringar i förnybart.

Förbättringen av leveranssäkerhet/distribution beskrivs bl.a. så här:
"E.ON har ett lagstadgat ansvar att hålla elnät och leveranser igång, och sedan stormen Gudrun 2005 har leveranssäkerheten förbättrats rejält. E.ON har vädersäkrat totalt 34 000 kilometer lokalnät och regionnät i skogsbygd, vilket motsvarar nära ett varv runt jorden."

https://www.eon.se/content/dam/eon-s...sning-2015.pdf

–

Så har jag fått årets brev från EON.

"Nu höjs din elnätsavgift"

Just nu gör vi vår största satsning någonsin och ställer om helt till förnybar energi.
Det är vårt ansvar att driva energiomställningen, men det kommer att kosta.
Alla som använder elnätet är med och betalar genom elnätsavgiften."
xxxx

Så vet vi det. Men då Sverige har unikt miljövänlig el så vet vi att elen i eluttaget släpper ut mindre växthusgaser än både solel och vindkraft. Då frågar man sig varför vi ska ta stora subventioner för vindel och särskilt för solel---bygga nya kraftledningar och höja nätpriserna mycket och ofta.
Elen är det billigaste på räkningen. Skatten och nätavgifterna är långt större kostnad.

Ekonomiskt syns det mig vettigast att bygga lite flera kärnkraftverk för subventionspengarna till sol och vindel samt för det som sparas med mindre elnätskostnader och låta de länder som har stora utsläpp bygga vindmöllor och solel.

Jag räknade på vad elen kostar mig nu vs om jag skulle ta ett lån för att bygga egen el/värme produktion och som det är nu så blir lånet en lägre månadskostnad.

Exakt vad är det du menar att vi vet? Hur stor del av nätavgiften som orsakats av sol- och vindkraft? I så fall kan du väl tala om det.

Vad vi vet? Vi vet att energiomställningen kostar stora pengar. Frågan är om det är nödvändigt i Sverige då vår el har unikt låga utsläpp redan.

I Tyskland som är ett föregångsland på dåraktiga energiomläggningar har elkonsumenterna 50% högre kostnad för elen och nätet jämfört med Sverige. Och inte fick man ner utsläppen av växthusgaser speciellt mycket. Bara långt dyrare. Blir givet så i Sverige också då vår elproduktion knappt har några utsläpp av växthusgaser.

Varför subventionera solel med 60 öre/kwh samt 30% av installationskostnaden? Måste väl finnas bättre sätt att slösa bort skattebetalarnas pengar?

Känner en maskinägare som under vintern grävt ner kraftledningar i Norrland. Fungerade inte alls att gräva i tjäle och snö. Finns ett stort behov av anslutningsledningar till vindkraftverken som har högsta prioritet. Blir dyrt för kunderna som ska betala. dvs elkonsumenterna.

Ja det finns ett klart samband mellan högre elnätspriser och mer vindkraft i elnäten. Elnät behöver dras till nya platser där vindkraft ansluts. Enorma170 kV-ledningar dras fram miltals genom skog med 40 meter breda ledningsgator. Det uppstår kapacitetsproblem i elnätet eftersom att vindkraften ansluts på fel ställe i näten som då behöver förstärkas för att förflytta energin dit den behövs, främst till södra Sverige. Elnäten behöver också förstärkas rejält när energin från kärnkraften tas ur systemet.

Idioten Ygeman hävdar att kapacitetsbristen på el i södra Sverige inte har något att göra med stängningen av Kärnkraftverket Barsebäck. Hujedamej vilken jubelidiot.

Snart kommer Sverige att få betala ännu dyrare för MPs så kallade miljöpolitik. Detta lilla parti som styr sossarnas och Sveriges energipolitik. Ringhals 1 och 2 ska stängas 2019 och 2020 vilket är ren och skär galenskap. Landsbygden håller på att bli nerlusad med gigantiska bullrande vindkraftverk som ger energi 25 % av tiden och inte ger någon energi alls när det är -15 grader. Att tillföra oplanerbar energi i elsystemet är bortkastade investeringar. Det går i princip inte att vistas i skog där det finns vindindustiområden. Stora breda vägar river upp gigantisks sår i skog och mark. Hur djur, natur och människor påverkas av oljud och lågfrekvent infraljud är inte testat. Den minimala forskning som bedrivs betalas av vindindustrin och Energimyndigheten, alltså den myndighet som har i uppgift att se till att det byggs så mycket vindindustrier som möjligt. Vi kommer att ångra denna miljöförstörelse för all framtid, skogen går inte att reparera. Vindkraften byggs på fel ställen i elnätet men det förstår inte Ygeman. Politikerna är ofta outbildade och förstår inte tekniska samband. När de inte heller lyssnar på ingenjörerna i branchen så blir det väldigt illa. Journalisterna som oftast är vänster förstår inte heller utan verkar tro att vindkraft är jättebra. Sverige har byggt sin välfärd på en fantastisk bra mix av utsläppsfri kärnkraft och vattenkraft. Kärnkraft och vattenkraft som baskraft och vattenkraft som reglerkraft. Vattenkraftdammar som ett stort energilager, bara att släppa på mer vatten när det behövs vid effekttoppar. Den har gett Sveriges framgångsrika industri billig och driftsäker el. Det är en av förutsättningarna för de många storföretagen som dragit in pengar till Sverige och byggt upp vår välfärd. De företagen kommer inte att kunna verka i ett land med dyr el och osäkra elleveranser.

Detta är delvis sant. Tittar man på SvK's investeringsplaner mellan 2015-2020 så matchar investeringarna mycket väl utbyggnaden av vindkraft. Näten som kopplar samman vindkraften med stamnätet ägs inte alltid av SvK utan lokala aktörer, deras kostnader för att integrera vindkraft i sina nät och till stamnätet betalas inte av vindkraftsprojektörerna utan av nätägarna.

I SvK's planer kan man läsa följande;

”Den förändrade energi- och klimatpolitiken utgör den främsta drivkraften för dagens nätinvesteringar. Stamnätet måste byggas ut i takt med samhällsutvecklingen, för att inte överföringsnäten ska bli en begränsande faktor för statsmakternas ambitioner. Dagens prognoser indikerar en fortsatt stor utbyggnad av den förnybara elproduktionen, vilket kommer att kräva investeringar i nya anslutningar och ökad överföringskapacitet”

Mycket av investeringarna i elnäten krävs av flera skäl men vindkraften har givetvis drivande betydelse för kostnadsutvecklingen, detta blir tydligt när man läser följande;

”Under de senaste åren har de rent företagsekonomiska förutsättningarna för svensk
kärnkraft försämrats kraftigt. Låga elpriser pressar tillsammans med höjd effektskatt
och ökade avgifter till kärnavfallsfonden lönsamheten. Det har lett till att ägarna nu
beslutat om förtida stängning av de fyra reaktorer som togs i drift på 1970-talet.”

Följande projekt kan direkt härledas till vindkraften;
Gotland, ny växelströmsförbindelse – I kombination med effektivare utnyttjande av dagens förbindelser kommer den planerade kapaciteten att möjliggöra anslutning av ytterligare drygt 400 MW vindkraft på ön. Den totala investeringen har beräknats till 1 870 mnkr

Skogssäter – Stenkullen, ny 400 kV-ledning – för att öka överföringskapaciteten i det s.k. Västkustsnittet. Dessutom planeras nya vindkraftsparker i området, vilka behöver anslutas till stamnätet. Investeringen uppgår till 760 mnkr,

Markbygden etapp 3, ny 400 kV-ledning – En ny ledning måste troligtvis byggas för att möjliggöra anslutning av etapp 3. Investeringen beräknas uppgå till 350 mnkr

Långbjörn – Storfinnforsen, ny 400 kV-ledning – En ny ledning mellan Långbjörn och Storfinnforsen minskar lokala produktionsbegränsningar och säkerställer driftsäkerheten. Vidare möjliggör ledningen anslutning av mer vindkraft. Investeringen uppgår till 340 mnkr,

Tandö, ny 400 kV-station – I norra Värmland och västra Dalarna projekteras många vindkraftparker. Investeringen beräknas uppgå till 330 mnkr

Tovåsen, ny 400 kV-station – I Västernorrlands län finns planer på att ansluta 1 250 MW vindkraft till en ny 400 kVstation. Investeringen beräknas uppgå till 264 mnkr

Gäddtjärn f.d. Broboberget, ny 400 kV-station – I Rättvik planeras 340 MW vindkraft. Investeringen uppgår till 237 mnkr

Borgvik och Strömma, reaktiv produktion – Reaktiv kompensering i Borgvik och Strömma planeras för att kompensera för den reaktiva produktionen som faller bort i och med avvecklingen av Ringhals block 1 och 2. Investeringen uppgår till 217 mnkr

Rissna f.d. Ismund, ny 400 kV-station – I Jämtlands län finns planer på att ansluta sammanlagt 720 MW vindkraft. Investeringen uppgår till 144 mnkr

Hjälta, ny 220 kV-station samt ombyggnad av befintlig 220 kV-station – Planerad ny vindkraftsproduktion i Västernorrlands län medför att dagens ledningar inte kan överföra all el som produceras i området. Investeringen uppgår till 140 mnkr,

Nässe, ny 400 kV-station – E.ON Elnät har för avsikt att ansluta 1 000 MW vindkraft. Investeringen uppgår till 103 mnkr

Hansa Powerbridge, ny förbindelse till Tyskland – Den förväntat ökande mängden förnybar elproduktion i Norden och på kontinenten leder till ett allt större behov av högre handelskapacitet mellan länderna. Investeringen beräknas för svensk del till 3 300 mnkr

Central tjänstehubb, nytt system – Svenska kraftnät har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och driva en central informationshanteringsmodell, en så kallad tjänstehubb, på den svenska elmarknaden. Syftet är att ge en kundvänligare elmarknad med utvecklade energitjänster som stöttar ökad konkurrens, förbrukningsflexibilitet och en harmoniserad elhandlarcentrisk slutkundmarknad. Investeringen beräknas till 300 mnkr

Storfinnforsen – Midskog, förnyelse 400 kV-ledning – För att ansluta den vindkraft som storskaligt byggs kring Storfinnforsen behöver 400 kV-ledningen mellan Storfinnforsen och Midskog förnyas. Investeringen uppgår till 467 mnkr

Det finns andra projekt som måste utföras oavsett vindkraften men som givetvis blir dyrare än nödvändigt för att kunna hantera stokastisk produktion.

Läs gärna 'Jeppens' genomgång av vindkraftens externa kostnader;
http://nejdetkanviinte.se/2016/02/25...rna-kostnader/

Mycket bra och faktabaserat.

Hur kan denna galenskap med vindkraft få fortsätta och förstöra våra Svenska skogar och kulturmiljöer för all framtid? Det är för mig helt obegripligt.

Vindkraftlobbyn har lurat upp politikerna, befolkningen, naturskyddsföreningen och länsstyrelsen på läktaren. De är grundlurade. Och har de valt att tro på en story och kört in på en återvändsgränd varifrån de varken vill backa eller vända.

Tyvärr så förstår inte media komplexiteten i elnätsprissättningen. De förstår inte att elnätspriserna stiger pga av att vindkraft ska försöka ersätta kärnkraft. Media väljer gärna snyftarens sida. Snyftaren är en liten människa som tycker att något av elnötsbolagen är för dyra utan att förstå elnätens bakomliggande kostnader för enorma nät med underhåll och investering i gamla och nya nätdelar.

Elnätsbranchen i sig är för dåliga på att förklara kostnader och investeringar och EI:s komplexa och delvis helt galna reglering för konsumenter och media. Storföretagen Vattenfall, EoN och Ellevio blir slagpåsar i media trots att de tjänar mediokra summor per elnätskund.

Jag vill gärna se media lyfta fram en ny kategori snyftare. Nämligen de miljontals Svenskar som får se Sveriges natur och gröna tysta skogar bli förstörda av vindkraftindustrin.

Elmarknadsinspektionen är en rätt tandlös och inkompetent institution, där ligger delvis problemet. Vi har flera myndigheter och affärsverk som är inne och påverkar elmarknaden ofta med direkt motsatta mål och syften. Den nya GD'n för SVK utmärkte ju sig högtidligt genom att mörka en elnätsrapport före valet i höstas för att inte påverka de rödgröna negativt då kärnkraft och elmarknad råkade bli en het potatis i valrörelsen trots alla försök (främst från grönvänsterns håll) att hålla frågan utanför.

Svenskt elnät har en underhållsskuld på 600-800 miljarder, tar man bort kraven på högre maxeffekt (inte den blygsamma genomsnittseffekten) och utrustning för att hantera stokastisk produktion (sol&vind) sjunker denna skuld till 200-275 miljarder fram till 2040 (ungefär vad som satsas i de Svenska näten just nu).

Att kraftbolagen inte satsar pengar på baskraft och långsiktiga investeringar är inte konstigt. Magnus Hall hotades med sparken 2014/2015 om han inte lade ner projektet med nya kärnreaktorer i Sverige och övriga har inte möjlighet då kärntekniklagen sätter stopp för andra aktörer. Övriga kan räkna hem investeringarna i vindkraft på kort tid med dagens alla subventioner, inte bara i form av direkta produktionsbidrag som kvotplikt och elcertifikat utan planbidrag, gratis anslutning till elnät, slopade fastighetsskatter m.m.

Nu står vi här med tvättad hals och annalkande effektkris i det Svenska elnätet, när vi tvingas importera fossila bränslen har de gröna tydligt sagt att det är att föredra framför kärnkraft, klimat och miljö skiter de i...

Vi kan väl ta Gotland som exempel. Det finns delar av öns elnät som har stolpar från
50 och 60-talet ute i bygden.