Arton kvinnor anklagar Jean Claude Arnault för övergrepp. (namn tillagt /mod)

Jag tror ibland att hela Forumgrejen är Frostensons experimentverkstad. Hon började med att skicka ut förförarknattarna Jean-Claude och Stig på 80-talet, och på den vägen är det.

Markis de Sade var en man ur den franska aristokratin som levde på sjuttonhundratalet och vars största intresse var att tortera och våldta unga tjejer. I Kathleen Barrys bok Female Sexual Slavery kan man läsa om de Sades liv, som är en orgie i tortyr och – just det – sadism.

I november 1763 började bordellerna i Paris portförbjuda de Sade på grund av det grova våld han utövade mot de unga flickorna. Själv ägde han fem eller sex bordeller – något som var vanligt hos den högre aristokratin. Och han nöjde sig inte med att gå dit; han plockade också upp fattiga kvinnor från gatan i klassisk hallickanda. Han sa till dem att de skulle arbeta som städerskor, varpå han tog hem dem, skar dem med knivar och hällde stearin i såren.

En av dessa kvinnor, Rose Keller, lyckades fly och tillsammans med andra kvinnor anmälde hon markisen. Trots att hon inte hade pengar till en advokat och de Sades familj försökte muta henne till tystnad, kom fallet upp i rätten och markisen dömdes till fängelse. De följande åren skulle han åka ut och in i fängelse för liknande brott.
Ur denna praktik utvecklade han sedan en filosofi, som många benämnt ”anarkism”, ”ateism”, ”nihilism” och andra fina namn, men som egentligen gick ut på en sak: att få fortsätta förgripa sig på unga fattiga kvinnor. I fängelset blev det ett abrupt slut på detta, varpå han ägnade sig åt att skriva ner detaljerade redogörelser för vad han gjort.

Dessa redogörelser har i dag blivit höjden av finkulturell sofistikation. Det är alltid lika roligt med porr för intellektuella – det räcker med att den är gammal, antingen det är fransk adel eller 20-talets Berlin – för att det ska bli något helt annat än sunkig betalporr på internet. Och frågar man någon vad som är så beundransvärt med de Sade får man de mest kryptiska svar. Än mumlas något om det franska, som alla vet är en garanti för kvalitet. Än är det inte böckerna i sig, utan ”det fria ordet” som står på spel.