Jag knner att det r dags att hitta ngon ny. r 32 bast och har haft ett fast monogamt frhllande som varade i nstan ett r. Detta var nstan 10 r sen. Mitt ex d var den som tog initiativet och visade tydligt intresse. Har i vrigt haft det svrt att hitta ngon att bli tillsammans med. Utver mitt ex och ett par tjejer till dr sexet varade ngra gnger har mina sexuella relationer enbart varit engngsligg i onyktert tillstnd. Varfr? Jo, fr nr jag r onykter slpper min GAD och sociala fobi.
Jag har inte haft svrt att g p dejter eller trffat folk via dejtingsidor/appar, jag har vldigt enkelt att kommunicera ver internet d det inte finns ngot att veranalysera eller tnka p gllande blickar och beteenden. Nr jag blivit bekvm med personen gr det ocks lttare, men det tar mer n ett par dejter vilket det oftast hinner stanna upp vid. En av de strsta problemen jag har r att se "signaler". Har hrt frn flera kllor att jag missat relationer med kvinnor jag varit intresserad av fr att jag inte sett att de varit intresserade. Jag gr inga moves, "friendzonar" mig sjlv och de gr vidare fr de tror att jag r ointresserad.
Jag skulle sjlvklart kunna g ut (om jag tar lite mod till mig) p stan och bara g fram till ngon random attraktiv tjej; "tjenareee, fan va snygg du r.. r du hungrig? jag bjuder p lunch och chorizo" men lr ju bli idiotfrklarad d, s knns det iaf.
Det hade varit betydligt lttare att trffa tjejer ocks om jag hade fler vnner att umgs med. Mitt senaste ligg trffade jag p en hemmafest hos en annan nu fd vn och vi hade det fint ngra gnger och hade sm dejter, tills jag fick reda p att hon var frlovad och inte hade planer att lmna honom. ven om hon lmnade honom hade jag inte varit med henne d paranoia att hon lika grna kan gra samma sak mot mig nr hon blir uttrkad skulle uppst. Ur hennes synvinkel gjorde vi inget fel fr vi var bra vnner som lrde knna varandra bttre. En riktig liten hora med andra ord.
Utan att spra fr mycket har jag de senaste 4-5 ren isolerat mig mer och mer och pga detta tappat en majoritet av mina vnner. De flesta frsvann fr jag ppnade upp mig om mitt cannabisbruk, ngot som jag sen 1,5 r sen lade ner. Resten frsvann nr jag slutade beckna (vilket jag gjorde under denna period). En liten krets med stonervnner. Det jag mrkte var att sen jag brjade beckna gick det frn vnskap till att jag var deras kran.
Nu har jag tv-tre manliga vnner kvar som jag trffar lite nu och d, men sitter hemma ensam 80% av rets alla dagar. S det r i princip omjligt att trffa tjejer via kompisar. Och har dissat eller blivit dissad (en del pga missade signaler som tidigare nmnt) av ett 20-tal potentiella kap under 2017. Sen rsskiftet har jag inte varit inne p en dejtingsida, jag har i princip gett upp.
Jag ser inte signaler, jag vet inte hur jag visar signaler, jag samtalar ofta passionerat om mina specialintressen och drmmar vilket kanske fr mig att framst p ett visst stt som alla inte uppskattar. Samtidigt r mina ml rtt speciella d jag vill vara sjlvfrsrjande p landsbygden eller i skogen en bit i frn nrmsta samhlle. Leva p att ha lite hns, getter och odla mycket vxter osv samtidigt som jag sljer hantverk jag pysslar med.
Jag har frskt att ndra p min approach men det r inte ltt. Dessutom r jag vldigt emotionellt ostabil, pga aspergern, adhd'n, ilskan (mot samhllet och vrlden), dagliga ngesten och glidandet mellan att vara deprimerad och vertaggad (bipolr?). Dessutom har sexdriften, kanske pga min emotionella obalans minskat drastiskt de senaste ren s har t om nekat en supertrevlig tjej sex trots att hon reste frn en annan stad fr att hon var kr i mig. Dock hade det nog inte fungerat nd fr hon var lite fr stor fr min smak, "water under the bridge".
Ett annat hinder som jag ser r att jag r heltidssjukskriven och har brkat med frskringskassan i snart 3 r om sjukersttning och vilken arbetsniv jag har. De gr som vanligt emot lkarteamet jag har kontakt med. Vad jag frsttt r arbetslshet och sjukskrivning ett stort nej fr de flesta tjejer.
Hur som helst behver jag frslag p hur jag ska g tillvga i min situation. Alla tips och rd mottages med ppna armar. nnu r jag inte desperat, men jag saknar ngon att hlla om, ett huvud p min axel, kyssar och kramar. Sex r inte lngre det viktigaste, drfr har jag slutat g ut p krogen i jakt p engngsligg, jag vet att jag inte kommer hitta min prinsessa dr.
Kanske blir jag en ung gammal gubbe med en thai-fru tillslut.
Fan
Jag har inte haft svrt att g p dejter eller trffat folk via dejtingsidor/appar, jag har vldigt enkelt att kommunicera ver internet d det inte finns ngot att veranalysera eller tnka p gllande blickar och beteenden. Nr jag blivit bekvm med personen gr det ocks lttare, men det tar mer n ett par dejter vilket det oftast hinner stanna upp vid. En av de strsta problemen jag har r att se "signaler". Har hrt frn flera kllor att jag missat relationer med kvinnor jag varit intresserad av fr att jag inte sett att de varit intresserade. Jag gr inga moves, "friendzonar" mig sjlv och de gr vidare fr de tror att jag r ointresserad.
Jag skulle sjlvklart kunna g ut (om jag tar lite mod till mig) p stan och bara g fram till ngon random attraktiv tjej; "tjenareee, fan va snygg du r.. r du hungrig? jag bjuder p lunch och chorizo" men lr ju bli idiotfrklarad d, s knns det iaf.
Det hade varit betydligt lttare att trffa tjejer ocks om jag hade fler vnner att umgs med. Mitt senaste ligg trffade jag p en hemmafest hos en annan nu fd vn och vi hade det fint ngra gnger och hade sm dejter, tills jag fick reda p att hon var frlovad och inte hade planer att lmna honom. ven om hon lmnade honom hade jag inte varit med henne d paranoia att hon lika grna kan gra samma sak mot mig nr hon blir uttrkad skulle uppst. Ur hennes synvinkel gjorde vi inget fel fr vi var bra vnner som lrde knna varandra bttre. En riktig liten hora med andra ord.
Utan att spra fr mycket har jag de senaste 4-5 ren isolerat mig mer och mer och pga detta tappat en majoritet av mina vnner. De flesta frsvann fr jag ppnade upp mig om mitt cannabisbruk, ngot som jag sen 1,5 r sen lade ner. Resten frsvann nr jag slutade beckna (vilket jag gjorde under denna period). En liten krets med stonervnner. Det jag mrkte var att sen jag brjade beckna gick det frn vnskap till att jag var deras kran.
Nu har jag tv-tre manliga vnner kvar som jag trffar lite nu och d, men sitter hemma ensam 80% av rets alla dagar. S det r i princip omjligt att trffa tjejer via kompisar. Och har dissat eller blivit dissad (en del pga missade signaler som tidigare nmnt) av ett 20-tal potentiella kap under 2017. Sen rsskiftet har jag inte varit inne p en dejtingsida, jag har i princip gett upp.
Jag ser inte signaler, jag vet inte hur jag visar signaler, jag samtalar ofta passionerat om mina specialintressen och drmmar vilket kanske fr mig att framst p ett visst stt som alla inte uppskattar. Samtidigt r mina ml rtt speciella d jag vill vara sjlvfrsrjande p landsbygden eller i skogen en bit i frn nrmsta samhlle. Leva p att ha lite hns, getter och odla mycket vxter osv samtidigt som jag sljer hantverk jag pysslar med.
Jag har frskt att ndra p min approach men det r inte ltt. Dessutom r jag vldigt emotionellt ostabil, pga aspergern, adhd'n, ilskan (mot samhllet och vrlden), dagliga ngesten och glidandet mellan att vara deprimerad och vertaggad (bipolr?). Dessutom har sexdriften, kanske pga min emotionella obalans minskat drastiskt de senaste ren s har t om nekat en supertrevlig tjej sex trots att hon reste frn en annan stad fr att hon var kr i mig. Dock hade det nog inte fungerat nd fr hon var lite fr stor fr min smak, "water under the bridge".
Ett annat hinder som jag ser r att jag r heltidssjukskriven och har brkat med frskringskassan i snart 3 r om sjukersttning och vilken arbetsniv jag har. De gr som vanligt emot lkarteamet jag har kontakt med. Vad jag frsttt r arbetslshet och sjukskrivning ett stort nej fr de flesta tjejer.
Hur som helst behver jag frslag p hur jag ska g tillvga i min situation. Alla tips och rd mottages med ppna armar. nnu r jag inte desperat, men jag saknar ngon att hlla om, ett huvud p min axel, kyssar och kramar. Sex r inte lngre det viktigaste, drfr har jag slutat g ut p krogen i jakt p engngsligg, jag vet att jag inte kommer hitta min prinsessa dr.
Kanske blir jag en ung gammal gubbe med en thai-fru tillslut.
Fan
