Citat:
Ursprungligen postat av
cheeseCakE1
När Adolf Hitler själv var ganska förtjust i Islam som religion och politisk kraft, vilket han ansåg var den perfekta religionen och själsliga moraliska ideologin för det tyska folket? Han såg t.ex Charles Martel som en man som fördömde tyskarna som folk, då han stoppade Islamiska ambitioner av ett intåg i Europa vid "Battle of Tours".
"I am sure that the Japanese, the Chinese and the peoples of Islam will always be closer to us than, for example, France, in spite of the fact that we are related by blood" - Adolf Hitler, Mein Kampf.
"You see, it's been our misfortune to have the wrong religion. Why didn't we have the religion of the Japanese, who regard sacrifice for the Fatherland as the highest good? The Mohammedan religion [Islam] too would have been more compatible to us than Christianity. Why did it have to be Christianity with its meekness and flabbiness?" - Adolf Hitler, Mein Kampf.
Jag tänker Anders Behring Breivik, som såg sig själv som en korsfarare av tempelriddarordern, ett slags sista ljus och sköld mot den "Islamiska invasionen av Västeuropa", fast han klassar sig själv som nationalsocialist nu när han sitter i fängelse.
Är detta opinionsyttrande en del av vår tid eller ligger det ingen som helst logik bakom, då även muslimer och västeuropeiska högerextremister hittar lika grund för judehat, anti-zionism och anti-imperialism (från USA & Israel).
Islam fungerar i de här fallen som en ställföreträdare för etnicitet. Vänstern har delvis rätt när den talar om "kulturell rasism", men vill gärna framställa det som ett lömskt framplanerat kodord, vilket är en grov förenkling.
Människor som är marinerade i liberalism och förnekelse av alla medfödda skillnader blir obekväma när de själva lägger märke till etniska skillnader. Sådant som islam, "hederskultur", "klankultur" och andra abstraktioner blir då tacksamma att ha att skylla på. Man kan lura sig själv att man inte "ser ras", att de skillnader man ser bara beror på ideologi eller kultur. Liberala invandringskritiker har t ex ett återkommande mantra om att islam inte är en ras, därför kan deras islamkritik inte vara rasistisk. Samtidigt köper vänstern aldrig någonsin det resonemanget, eftersom tillväxten av islam i Väst har en så uppenbar raslig och etnisk aspekt: det är inte vita konvertiter som står för islamiseringen.
Så det handlar inte egentligen om islam i sig. Det handlar inte heller om en medveten strategi. Det handlar om att få ihop de motstrida signalerna inom sig själv, när man inbillar sig att alla är jämlikar samtidigt som man tydligt observerar att så inte är fallet.
Breivik var TV-spelsberoende. Hans omvärldsanalys är på den nivå man kan förvänta sig av en missbrukande jättebebis.
Hitler levde i en annan tid med ett annat minne av tysk-franska krig, av strider om Elsass och Lothringen med mera. Det blir försåtligt att försöka tolka dagens situation utifrån den tidens konfliktlinjer och ideologier. Det blir bara förvirrat, i värsta fall Hollywoodlajv.