Innan Trump blev vald var det så härligt att hänga i alt-right kretsar och forum. En kreativ miljö. Trollen var roliga på riktigt och födde en konstruktiv diskussion som följde i kölvattnet.
Sedan vann man mot alla odds, man fick sin Trump vald, och precis på dagen(om några minuter) för 2 år installerades som USA's 46e president!
Vi påverkas i Sverige mycket av vad som händer i staterna och vi hade också en kreativ miljö före vårt val. Dissidenter dök upp - Janoush och Springare, folk hängde på och slöt upp.
Spännande antiflobalistiska partier startades - MED och AfS. På forum och sociala medier kokade det av optimism.
På flashback kunde man läsa inlägg från många användare att AfS minsann skulle ta sig in in i riksdagen trots att det bara var ett par månader gammalt parti och knappt några som kände till dom.
Någon spådde t.o.m att de skulle få 10%. Inte minst partiledarna själva var posititiva. Kasselstrands parhäst i Kokta Grodan var övertygad om att de skulle komma in.
Galet, men härligt att se lust och kämpaglöd. Vi realister förstod att det skulle bli tufft för AfS att få ens en procent.
Även om valet inte gick bra i Sverige så har det gått över förväntan i Europa, Italien fick en nationalistisk ledare, Franska folket vaknar med gula västarna.
Polen, Ungern och de andra visegradlämderna viker inte en tum från det de representerat senaste tiden. Och allt hänger ihop och påverkar helheten, så varför denna defaitism nu plötsligt?
Jag ser defaitism dagligen, folk säger att landet är kört för alltid, folk ska minsann lämna "det sjunkande skeppet".
En annan skulle göra sig totalt oberoende av "systemet" och flytta ut på landet, inte ens bidragen från försäkringskassan ville han ha för då hade systemet en "hållhake".
Någon annan är "prepper" och menar att allt kommer gå åt helvete, maten kommer ta slut i våra butiker.
På twitter skriver någon att han enbart kan vistas hemma eller i naturen.
Andra är deprimerade och t.o.m självmordsbenägna. Vi har "passerat point of no return" svarar någon tillbaka på twitter.
Samlade intrycken man får är - Allt är försent, det är över, helt förlorat. Lika bra att ge upp kampen, vi kommer ändå dö ut.
Herregud, vad fan är det frågan om? Fattar inte folk att saker svänger? En rörelse möter snart en lika stark eller starkare motrörelse.
Narrativ byts mot andra narrativ. För bara 50 år sedan(försvinnande kort tid i historiskt perspektiv) rankades vi ofta som världens bästa land att leva i.
För ytterligare lite längre tid sen hade socialdemokraterna mycket gemensamt med nazistiskt tankegods. Det om något visar väl hur tider alltid förändras och nya rörelser och idéer sveper ständigt över världen.
Snart blir det uppenbart att mångkultur inte var en vinnande häst för gemene man, och då kommer vi utforma en politik som uttrycker ett diametralt motsatt perspektiv på saker.
Då repatrierar vi de som inte anpassar sig och ser till att minoriteter inte växer sig för stora. Och hyllar stolt våra svenska traditioner igen.
Inte konstigare än så väl? Förstår verkligen inte den här defaitismen jag träffar på, vad är det med folk? Stefan Löfven är snart historia, han får max 4 år om ens det!
Varför fattar inte folk att tider alltid förändras? Igår mätte vi skallar på rasbiologiska institut, tvångssteriliserade "oönskade" individer och jagade homosexuella. Idag är mångkultur och hbtq religionen. Och imorgon är det något HELT annat som gäller.
Varför sitter vi inte lugn i båten, den här defaitismen är väl urlöjlig och helt utan täckning i verkligheten?
Sedan vann man mot alla odds, man fick sin Trump vald, och precis på dagen(om några minuter) för 2 år installerades som USA's 46e president!
Vi påverkas i Sverige mycket av vad som händer i staterna och vi hade också en kreativ miljö före vårt val. Dissidenter dök upp - Janoush och Springare, folk hängde på och slöt upp.
Spännande antiflobalistiska partier startades - MED och AfS. På forum och sociala medier kokade det av optimism.
På flashback kunde man läsa inlägg från många användare att AfS minsann skulle ta sig in in i riksdagen trots att det bara var ett par månader gammalt parti och knappt några som kände till dom.
Någon spådde t.o.m att de skulle få 10%. Inte minst partiledarna själva var posititiva. Kasselstrands parhäst i Kokta Grodan var övertygad om att de skulle komma in.
Galet, men härligt att se lust och kämpaglöd. Vi realister förstod att det skulle bli tufft för AfS att få ens en procent.
Även om valet inte gick bra i Sverige så har det gått över förväntan i Europa, Italien fick en nationalistisk ledare, Franska folket vaknar med gula västarna.
Polen, Ungern och de andra visegradlämderna viker inte en tum från det de representerat senaste tiden. Och allt hänger ihop och påverkar helheten, så varför denna defaitism nu plötsligt?
Jag ser defaitism dagligen, folk säger att landet är kört för alltid, folk ska minsann lämna "det sjunkande skeppet".
En annan skulle göra sig totalt oberoende av "systemet" och flytta ut på landet, inte ens bidragen från försäkringskassan ville han ha för då hade systemet en "hållhake".
Någon annan är "prepper" och menar att allt kommer gå åt helvete, maten kommer ta slut i våra butiker.
På twitter skriver någon att han enbart kan vistas hemma eller i naturen.
Andra är deprimerade och t.o.m självmordsbenägna. Vi har "passerat point of no return" svarar någon tillbaka på twitter.
Samlade intrycken man får är - Allt är försent, det är över, helt förlorat. Lika bra att ge upp kampen, vi kommer ändå dö ut.
Herregud, vad fan är det frågan om? Fattar inte folk att saker svänger? En rörelse möter snart en lika stark eller starkare motrörelse.
Narrativ byts mot andra narrativ. För bara 50 år sedan(försvinnande kort tid i historiskt perspektiv) rankades vi ofta som världens bästa land att leva i.
För ytterligare lite längre tid sen hade socialdemokraterna mycket gemensamt med nazistiskt tankegods. Det om något visar väl hur tider alltid förändras och nya rörelser och idéer sveper ständigt över världen.
Snart blir det uppenbart att mångkultur inte var en vinnande häst för gemene man, och då kommer vi utforma en politik som uttrycker ett diametralt motsatt perspektiv på saker.
Då repatrierar vi de som inte anpassar sig och ser till att minoriteter inte växer sig för stora. Och hyllar stolt våra svenska traditioner igen.
Inte konstigare än så väl? Förstår verkligen inte den här defaitismen jag träffar på, vad är det med folk? Stefan Löfven är snart historia, han får max 4 år om ens det!
Varför fattar inte folk att tider alltid förändras? Igår mätte vi skallar på rasbiologiska institut, tvångssteriliserade "oönskade" individer och jagade homosexuella. Idag är mångkultur och hbtq religionen. Och imorgon är det något HELT annat som gäller.
Varför sitter vi inte lugn i båten, den här defaitismen är väl urlöjlig och helt utan täckning i verkligheten?
__________________
Senast redigerad av ThinkTank111 2019-01-19 kl. 23:59.
Senast redigerad av ThinkTank111 2019-01-19 kl. 23:59.