Citat:
Ursprungligen postat av
inspiratoeren
Det är ingen risk för att Greta svälter ihjäl idag, läget är som sagt betydligt bättre idag, men det är ju inte bra heller. Jag är hennes vän och inte hennes terapeut eller hennes förälder! Greta klarar idag, att äta ungefär en halv portion veganskt färdiglagat, vilket är ett betydande framsteg, men hon gillar EJ, när man försiktigt ber henne att ta lite till. Om Greta var i verklig fara, skulle hon knappt orka göra någonting, och då skulle det vara dags att larma. Idag orkar hon alltså både tala, dansa och promenera! Har visserligen flera vårdutbildningar, men om Greta ska få mer hjälp, bör hon själv först be om mera hjälp! Terapi med tvång är mycket svårt, även med barn, då egen motivation är så viktig för en lyckad terapi! Greta har retats och offentligt sagt, Jag kanske vill fortsätta att vara liten! Barn blir som bekant lätt allergiska mot tjat!
Innan hon går vidare med studier och planer där bör hon ta itu med sin ätstörning.
De tycks som om hon motstånd mot det.
Vilken art är motståndet av?
Fattar hon intellektuellt? Har hon ett känslomässigt motstånd som hon ger efter för? Eller vill hon inte? Dvs har inte det som egen målsättning att jobba med sin ätstörning.
För att en behandling ska bli genomförbar. Och inte baserad på tvång, hänsyn, kortsiktig anpassning ex v. Så måste hon:
Stå upp bakom beslut om behandling. Stå upp på tre plan. Helhjärtat, oavvisligt och utan men..
1. Intellektuellt
2. Känslomässigt
3. Viljemässigt
Först då kan en behandling startas.
Lämplig metod och behandlingsprocess. Kommer därefter. I andra hand.