Varför har Katolska Kyrkan så svårt att finna positiva förebilder för "HBTQI"-folk

Jag är övertygad om att många helgon i historien har haft de tendenser idags sägs utgöra det sk. "HBTQI"-folket. Att ha tendenser betyder inte att man går till verk. Jesus frestades av djävulen i öknen, han stod på sig. Samma sak är resonligt att tänka hände många helgon som kände att de inte var kallade till en vanlig liv. Med tanke på att så många konstnärer och forskare tillhör de sk. "HBTQI"-folket är jag också övertygad att dessa är en kallelse av Gud till en liv kreativitet.

Det är inte så mycket mina övertygelser som ska diskuteras här men grundläggande frågan om varför har Katolska Kyrkan så svårt att presentera positiva förebilder för "HBTQI" personer?

"HBTQI"-folket är mycket fientligt när det kommer icke "HBTQI" och predikar och moraliserar (ordet har tom. fått negativ klang nu för tiden). Det vore då lämpligt att KK kunde visa vägen genom exempel. Dessa förebilder bör inte blandas ihop med protestantiska ex-gay-rörelsen. Nej, för de allra flesta är "HBTQI" en obotlig tillstånd. Vad som går att åtgärda är ens beteende. Säg så här, en katolsk förebild som säger:

"Ok, jag har "HBTQI" tendenser, nekar det inte, men jag vägrar leva ett syndigt liv, jag vill hitta Jesus"

PS. osäker om tråden ska vara här i religion eller någon sub-forum för "HBTQI"-frågor.

Prästerna i katolska kyrkan är ju ofta homosexuella. Och är liksom förebilder för korgossarna. Men påven tystar ned det hela. Bildgoogla "katolik" så får du troligen upp en "minor attracted person".

Katolska kyrkan är en världsomspännande organisation som har att hålla ihop stora kulturella skillnader kring hur man ser på HBTQ.

Påve Franciskus sa för några år sedan vid ett besök i Brasilien, när han fick frågan om sin syn på aktivt homosexuella katoliker att "vem är jag att döma", ett klokt och diplomatiskt svar.

Ett lämpligt helgon enligt din utgångspunkt vore Jeanne d Árc´.

Hon var kvinna, men bar manskläder och hade en mansfrisyr och ställdes inför en inkvisitionsdomstol för detta. Hon hade i en syn uppmanats av ett helgon (osäker på vilket) att leva i sexuell avhållsamhet. (Hon lär dock ha blivit våldtagen av en engelsk Lord medan hon satt fängslad, men det var ju mot hennes vilja. I övrigt verkar hon levt i celibat)

Hon dömdes till döden och avrättades den 30 maj 1431.

År 1456 upphävdes domen av påven Calixtus III.
1909 blev hon saligförklarad och hon blev helgonförklarad 1920 av Benedictus XV.

Och hur sätter du denna i syn i samband med det som efterfrågasi tråden, alltså posivitiva förebilder. Är homosexuella präster förebilder för HBTQI-folk? KK har har varit tydligt med att det ej finns plants för HBTQI-folk bland prästeskapet. Viss man kan ha homo-tendenser som präst men man får inte vara homosezuell i den mening att man är öppen med det och tycker det är bra. Hetero-präster kan också tycka att en viss kvinna är intressant, men man har disciplin nog att inte gå runt och tala om det.

Jag har svårt att se hur någon som undertrycker sin sexualitet kan vara en positiv förebild oavsett läggning. Att dessutom gå omkring och självhata och låtsas att man är nåt annat än man är kan inte vara nyttigt. Fast katolska kyrkan är nog mer intresserad av att kontrollera människor än att de skall må bra och växa.

Franciskus kör diplomati för att han vill undvika en allergisk reaktion från "HBTQI+" rörelsen. Det är otroligt de hatar kyrkan bara för att. Du kan inte förstå hur mycket hat det finns mot kyrkan i "HBTQI+" rörelsen.. och mycket okunniga är de också.


Vad mer vet vi om henne? Finns det någon indikation på att hon i dagsläget skulle ha klassats som "HBTQI+"?

Jag förstår dock poängen att hon kämpade för kristendomen och landet och att hon dömdes örättvisst med sin kön som grund slagträ. Hon var en annorlunda ledare som räddade Frankrike från att gå under.

Hon var kvinna, men levde som man.

Hon levde i celibat.

Ett flertal mirakel ska ha inträffat sedan hon åkallats i bön, bl a. en nunna som mirakulöst blev botad från bröstcancer.

Hennes utnämning var lite speciell efter som den för sin tid var väldigt politiskt korrekt. Hennes kanonisering var från början ett önskemål från franska socialister, varvid påven godkände de 3 mirakel som beskrevs så att hon kunde saligförklaras. Ytterligare två mirakel bekräftades innan hon blev helgonförklarad.

Hon uppfattades definitivt som Könsöverskridande av sin samtid, sannolikt även vid hennes kanonisering.

Jag är inte lika säker på att man ser så på henne idag. Åtminstone inte utan att belysa det ovan nämnda.

Du har dubbelt fel. Du har fel i med att du ser det som en problem av "sexuell" natur när det inte är det. Att folk vänder sig bort från kyrkan och Jesus beror ofta på kulturella och popkulturella strömmar och inte på vad en person har för sexuella preferenser. Problemet ligger inte i naturen men i all hädelse som förorenat våra ungdomars huvuden.

För det andra är det du verkar kalla "undertrycka ens sexualitet" inte allts negativt. Vi människor som lever i civilisation undertrycker våra aggressiva impulser, med samma naturlighet kan vi göra samma med köttsliga impulser. Vi har samvete och förmåga till behäskning (så vida personen i fråga inte lider av mentala störningar).

Tack! Jungfrun av Orléans är definitivt en fall som är värt att undersöka närmare om man vill veta sig bättre på hur man ska bygga broar mellan KK och "HBTQI"-sfären.

Trots vad många av Frankrikes och KKs fiender påstår var hon varken häxa eller lesbisk, iaf inte i den moderna sexuell-minortets-identitetsrörelsens definition. Hon var en helgon och trodde på Gud.

Enligt 1400-talets sociala koder var hon transvestit, vilket ansågs som kätteri. Hon undslapp straff genom att lova att fortsättningsvis leva som kvinna med kvinnliga attribut. (Hon var dock fortfarande krigsfånge).
Hon provocerades/lurades in i en fälla, dömdes som "återfallsförbrytare" och avrättades.

"Kätteriet" var dock bara ett svepskäl. troligen ville man bli av med henne, då hon var en fattig bondflicka, och hennes familj saknade resurser att betala lösen för henne, samt undergräva Karl VII auktoritet. Flera biskopar rasade över domen, men när den upphävdes av påven var den redan verkställd. Katolska lärde ansåg också att som kvinna bära manskläder och ha manlig frisyr av kysketsbevarande skäl inte var kätteri, ej heller att man bar motsatt köns klädedräkt om man av någon anledning var tvungen att utföra detta köns arbetsuppgifter.

Det här sista du säger är också en myt. Det är ingen slump att "modern demokati" växte fram i kristna nationer. Demokrati är en form av ansvarstagande och generösitet som kristendomen möjliggjorde. Det är inte så att kristendom har monopol på demokrati eller att demokrati inte kan finnas utan kristendom men det är helt klart att Jesu budskap har främjat demokratins framväxt.

Nu har å andra sidan "Svenska" "Kyrkan" korrumperats och missförståt förhållandet och har "demokratiserat" kyrkan och kört in partipolitik i den. Det är kyrkan som ska påverka partipolitik och inte tvärt om.

Det var ju Engelskamän och allierade element i Frankrike som ansåg henne som transvestit. När de inte kunde hitta på ett riktig synd att dömma henne efter gick de med en för den tiden fruktansvärd anklagelse. Hon dolde dock aldrig det faktum att var kvinna, så transvestit var hon inte.

För övrigt bör det nämnas att Katolska Kyrkan och inqvisitionen var inte alls "elak" som den porträtteras av protestantiska propagandan ända in i vår tid. Se till exempel fallet med hermafroditen Eleno de Céspedes som i princip friades från alla anklagelse förutom (och med rätta) äktenskapsbrott, alltså bigamim, något som är olaglit även i dagens Sverige.