Hur lång tid innan Svenskt Näringsliv är ute och ropar om "kompetensbrist" igen?

Ja, det är i regel så man gör karriär när man är ny. Svårt att få första jobbet då arbetsgivarna kraftigt prioriterar ned nyexade utan erfarenhet, men när man sedan fått sitt första jobb blir man betydligt mer intressant och kan då söka nytt några månader / nåt år senare och höja lönen. Sedan med nästa jobb på CV:et blir man ännu mer intressant och byter igen nåt åt efter det och klättrar ännu mer och så fortsätter man så ett par år och höjer sin lön kraftigt.

Och då ska det ändå nämnas att för att få första jobbet överhuvudtaget krävs i regel erfarenhet i form av extra- och sommarjobb, så även dessa har faktiskt varit ute på arbetsmarknaden under sina studier. Men även givet detta betraktas man som oprövad och får då ofta avslag till förmån för de som har 1-2 års erfarenhet efter studierna. Sedan när man har 5-6 år och uppåt behöver man inte söka jobb alls för då drar alla i en istället. Men det är sjukt skevt hur stor obalans det är mellan efterfrågan på juniora och seniora (framförallt då man måste vara junior nån gång i tiden för att bli senior) resp. hur stor löneökningar man får om man byter jobb ofta jämfört med att stanna på första jobbet ett par år.



Ja, ösa på med ansökningar tills man får en chans. Viktigt dock att få sitt första jobb så snart som möjligt efter examen, så fort man fastnar i arbetslöshet blir luckan på CV:et större för varje dag som går.

Men fortsätter denne söka lär det till slut lossna, och då går det lättare och lättare.

Med tanke på att jag pluggat med henne i två år och sett hennes tekniska kompetens så kan jag berätta att det inte var p.g.a. den hon blev anställd.

Skaffade examen (igen), fick höga betyg. Det som fick mig att hata it-branschen på riktigt var när jag skulle ut på första praktiken. Jag hade då högsta betyg i alla kurser och gott om egna projekt, jag fick sitta på bänken halva första praktiken för att företagen som hade lovat och lovat och lovat och lovat och lovat och lovat plötsligt kom på att "nej det går inte", men det gick bra att erbjuda praktikplatser till bottenskrapet.

Ja, det är rejält skumt att svenska pisaresultat bevisar att svenska ingenjörer är värdelösa, men när Indien presterar i absoluta bottnen så bevisar det ingenting om indiska ingenjörer.

Det är ju vad som sägs. Programmerare ska ha "passion", de får absolut inte lockas av lön. Till skillnad från säljar.

Det var inte vad det handlade om. Vad det handlade om var att man inte har något problem att betala 70000 i månaden till gymnasieavhoppare som jobbar med sälj, ingen påstår att det är brist på säljare men ingenjörer som det är brist på tydligen, där är det en kamp att komma över 40000.

Att han har jobb och inte jag? Att det var han som fuskade? Att den ofelbara personlighetsdetektorn inte klarar av att upptäcka hans personlighet?

Det är ju kontentan av vad ni säger.
Han fuskar = inget problem
Hon kan inte koda = inget problem
Han blir utsparkad p.g.a. samarbetsproblem = inget problem
Han börjar ringa hotfulla telefonsamtal = inget problem.

Mycket intressant läsning. De branscher jag varit verksam har fungerat lite annorlunda, så jag tackar för infon!

Du vet alltså inte varför hon blev anställd.

Och varför fick "bottenskrapet" praktikplatser, då? Uppenbarligen så fanns det ju platser, det var du som inte kunde få någon.

PISA-resultat säger inget om individuella ingenjörer, vare sig det är Sverige eller Indien vi talar om.

Jag har fått nog av det ruttna svenska samhället.

Har du funderat på att lämna det svenska samhället och se om du kan lyckas bättre i något annat land?
Jag menar inte detta på något illamenande sätt, men du har ju inte särkilt mycket som knyter dig till Sverige egentligen (inget jobb du trivs med, ingen familj etc). Så vad får dig att stanna kvar eftersom du uppenbarligen inte tycker att samhället är bra här?

Hade jag haft möjlighet hade jag stuckit imorgon.

Varför har du inte möjlighet till det?

Det har du inte med att göra och jag tänker inte få en lång berättelse till om hur allting jag gör är fel och att alla beslut jag har tagit är värdelösa.

Det ser säkert annorlunda ut i andra branscher men detta är min bild av läget för t.ex. nyexade ekonomer, ingenjörer, jurister, systemvetare, m.fl.

Inom dessa områden behöver man göra sig ett namn och bygga ett varumärke innan man blir värd något. Och därav är det enormt fokus på seniorer i rekryteringar, då ingen vill lära upp en junior som ändå drar efter nåt år i syfte att få upp lönen.

Uppenbarligen var det inte teknisk kompetens. Och "passion" sakande hon helt, det var viktigare att hänga med kompisar och att åka på semester än att skriva kod.

För att den förbanande it-branschen är så förljugen att det är äckligt. Det enda som är viktigt är yta.
Du ska se rätt ut, tillhöra rätt grupp, prata på rätt sätt, för att det ska se bra ut utåt.

https://www.tn.se/naringsliv/33898/n...esultat-oroar/

Jag jobbar med merförsäljning, det är helt offentligt vad var och en får i provision varje månad. Teknikavdelningen däremot som de skriker om är så viktig, de får ingenting.

Jag har fått nog av det ruttna svenska samhället.

Han fuskade, han har jobb. Med er logik så betyder det att han gjorde rätt. Det är ju bara de som gör fel som misslyckas, även om de gör exakt samma saker som de som gör "rätt".

Jo, säkerligen varierar det mycket.
Jag är mest bekant med juridiken, och även om erfarenhet givetvis är en tillgång för jurister, så ser man inte samma "vandringseffekt" där folk konstant hoppar mellan jobb som enda sättet att seriöst få upp lönen. Dessutom finns det i stort sett alltid vägar in på arbetsmarknaden för nyexaminerade (även om urvalet är starkt influerat av deras betyg).

Du vet med andra ord inte varför hon fick jobbet.

Jag är inte särskilt well-connected inom IT-branschen, men jag känner ändå tillräckligt många för att veta att det där inte stämmer alls.

Låter som något du hittar på, medvetet eller undermedvetet, som en försvarsmekanism för att förklara varför du inte fått ett jobb.

Tur för dig att du slapp jobba där, då, och nu tjänar 70K i månade som säljare!

Nej, ingen har sagt något sånt. Det är du som hittar på nonsens, och sen påstår att det är den logiska slutsatsen av vad andra sagt (men det är det inte).

Jo, säkerligen varierar det mycket.

Jag är mest bekant med juridiken, och även om erfarenhet givetvis är en tillgång för jurister, så ser man inte samma "vandringseffekt" där folk konstant hoppar mellan jobb som enda sättet att seriöst få upp lönen. Dessutom finns det i stort sett alltid vägar in på arbetsmarknaden för nyexaminerade (även om urvalet är starkt influerat av deras betyg).

Varför skulle de erbjuda sommarjobb och timjobb om de inte har något behov av folk med såna jobb?